Eller så är det just den där grejen som är så försåtlig:
Genesis said:
Men naturligtvis måste man kunna få yrka för lägre skatter också, om man tycker så. Och då är det väl relevant att kunna peka på olika aktiviteter och säga "bidrag till Sverok ger inte lika mycket som den ökning i medelsvenssons inkomst man hade kunnat få för pengarna istället"?
Den där argumentationen bygger ju på att det är lätt att bedöma olika typer av skattekostnader. Är det verkligen så? Jag tvivlar och hursomhelst så krävs det en betydligt mer komplex granskning än den som är med i filmen.
I filmen kastas några summor ut ("4000" resp. "60:- per person") men vi får inte se vad det innebär av personerna i fråga. Det verkar som att det räcker att skriva ett mail till Sverok, och vips har man fyra tusen på kontot. Fungerar det så?
Jag har svårt att tänka mig att deras ordförande inte har något att säga i filmen om detta: då är ju frågan hur Slöseriombudsmannen/Skattebetalarnas förening har
valt att redigera filmen?
Här kliver min forskarerfarenhet in och påminner om hur viktigt det är att inte bara acceptera det vi lätt kan se på ytan, utan också försöka förstå varför de säger det de säger. Som Übe är inne på har ju Skattebetalarnas förening ett starkt incitament att få tittaren att vilja ha lägre skatter/bara använda skatter till det absolut nödvändigaste.
Här blir det knivigt på riktigt, för hur kan vi veta detta utan en tillhörande diskussion om saker som "Vad är det nödvändigaste?", "Vad ska samhället erbjuda sina medborgare?", "Vilken måttstock ska vi använda när vi jämför olika människors behov och hur vet vi att detta är riktigt?". Den typen av frågor är skitsvåra att diskutera och borde egentligen reserveras för politiska diskussioner.
I filmens fall blir det då försåtligt, för de politiska dimensioner som karaktäriserar frågan döljs under en fernissa av "se så ruttet (skatte-)systemet är!".
Såklart att vi ska granska verksamheter, men jag litar inte en sekund på den filmen som snarare representerar ett särintresse.