Nekromanti Snälla Bullen...

[Nero_UBBT]

Hej Bullen!

Jag är en kille på 19 år som har ett problem. Jag vet inte om jag älskar mitt rollspel längre.
Många av mina kompisar har hackat på spelet och sagt att reglerna är överdrivna och löjligt stora, till och med dom som inte träffat Eon klagar på det… I början försvarade jag spelet med tänder och klor, men idag har jag allt oftare börjat hålla med människorna omkring mig.

Spelet behandlar mig inte på samma sätt som förut heller. Förut var det snällt och frammanade spänning och magi, medan jag nu mest känner mig förvirrad – det är inte alls samma känsla när jag bläddar Asharien och Soldarn längre.

På senare tid har jag börjat träffa andra rollspel; DoD6, Warhammer; Mutant med flera och även om dom också känns bra så är det inte på samma sätt. Jag vet innerst inne att det i längden inte är mina förstahandsval.

Tycker ni att jag ska göra slut? Jag vet att jag inte vill det, men jag vet inte vad jag ska göra, snälla Bullen hjälp mig!

Kom ihåg det är inte samma användare som skrev inlägget som… Eh, whatever. Nog med bullen för ett tag. Jag har alltså börjat tröttna eller något på Eon och vet inte riktigt vad det beror på; jag gillar spelvärd, jag gillar reglerna på mitt eget lilla sätt – men det är ändå något som saknas. Stämning i någon form, mycket av magin är borta och de svindlande kampanjuppslag som brukade rivstarta i huvet bara av att läsa prislistan har börjat mattas av.

Mycket av det beror på att många medspelare hellre klagar på Eon (eller vilket annat system som helst) än att faktiskt berömma det som de tycker är bra i spelet, men vad anledningen kan vara utöver det är jag inte riktigt klar över.

Några tips för att få en nystart?

 

[Johan K]

Några tips för att få en nystart?

Alltså, ett tipps är ju att lira lite andra spel & ta en paus från EON. Det har jag gjort inimellanåt med vissa såpel & sedan börjat lira dem & få en trevlig nytänning med när man börjat lira det spelet igen.
Men att "göra slut" med ett spel.. det skulle jag nog aldrig få för mig.. Det skulle kännas mycket mysko måste jag ju säga.
Sedan så får man ju hoppas att dina medspelare kan hitta några possitiva saker med EON !
Hoppas iaf att det hela löser sig !!

/ Johan K, som lyssnar på Smoke on the water

 

[GrottrolletNaug]

Detta händer alltid

Du är inte den första personen med dylikt problem. Alla som spelar ett och samma spel alldeles för länge kommer obönhörligen att tröttna på det förr eller senare och vilja ha någon slags variation (om dom inte tröttnar så har dom antingen hittat den rätta eller så är dom välsignat lättroade).

När jag tröttnar på någonting så har jag en tendens att göra en rejäl u-sväng och börja spela någonting som verkligen är tvärtemot vad jag spelade förr. Jag tröttnade på Eon för kanske ungefär ett år sedan och spelar nu istället Exalted, vilket på många sätt och vis är Eons motsats inom fantasyn (Eon är i grunden ett down-to-earth-aktigt spel medan Exalted är ett over-the-toppigt superhjältespel).

Så för all del. Byt. Byt till någonting som känns bra helt enkelt.


/Naug

 

[Guest]

Prata ut,

om Eon också känner att något är fel så kanske det är bäst att ta en paus å låta känslorna hitta rätt.
Om ni inte är redo att ta detta steget så kanske det är dags för lite ändring i erat förhållande som kan skjuta igång förhållande på rätt spår igen, en annan spel typ kan göra susen två andra förslag kan också vara att antingen byta endast regelsystem eller spelvärld.
Folk som inte träffat Eon borde inte få avgöra din relation med henne, det ska vara helt erat beslut om ni bestämmer er förnågot.

Och som vanligt var det inte personerna i filmen som skrivit brevet.

 

[GlueBall_UBBT]

Känner igen mig

Du börjar på nostalgisk noja. Det är ett ytterst problematiskt psykiskt fenomen som kan leda till tyngre neuroser om man har ett svagt psyke eller lider av bortträngningar sedan barndomen.

Du vill helt enkelt att Eon i fråga skall vara lika trevligt, roligt och spännande som på första träffen. Vilket kan vara svårt då du har ägnat dagar och månader, ja kanske flera år, åt att lära känna Eon bättre. Att mystiken skingrats är lätt att förstå.

Det du behöver är inte alltid en ersättare, det kan vara en så kallad nystart. Du kan prata med Eon och se hur hon ser på saken. Kanske hon tycker att du blivit lika vardaglig och ounik? I så fall glider ni ifrån varandra, trots att ni byggt upp ett band, en kärlek, som borde vara livet ut.

Allt för ofta ser jag hur människor stirrar ut i ingenting och minns vad som varit, hur roligt de hade det och kommer ihåg känslan av att vara där. Suget i magen, spänningen och risktagningarna. Från början var varje tärningsslag en unik förteelse, numera är det enbart rutin. Aldrig mera smekar man Eons tärningar som man gjorde i början av förälskälsen, man minns inte alltid hur upphetsande det var att se dem studsa fram. Även om man vill minnas. För det man minns, är att man hade en dragning. Idag studsar tärningarna åt olika håll, förandes ett oväsen som skapar irritation i trötta öron.

Är det värt att bryta upp? Kommer du inte att sakna Eon, i hennes skönhet du minns? Kommer du inte att sakna den tid ni spenderat till sammans, de skratten hon givit dig och dina vänner, den relation ni haft så länge?

Ibland får man höra av andra människor, att de inte förstår sig på Eon. Att de hellre flörtar med andra, liknande men ändå så olika skapelser. Vem är det som bestämmer vem du skall ägna din kärlek åt? Är det ditt hjärta eller någon annan? Nej, du skall följa den väg du känner är rätt, om du inte finner att Eon är det viktigaste för dig och att du har råd med att ta en break, gör då det. För Eon är en godhjärtat skapelse och om du ångrar dig, så kommer Eon fortfarande att finnas där, troget väntandes, för Eon kommer inte att glömma era stunder av mystik, spänning, äventyr och kärlek. Hon tror på romantiken, på det som en gång var. För i längden övergår kärleken till vänskap och vad vore vänskapens stoff om inte kärleken själv?

Prova gärna nya vägar, för du kan alltid falla tillbaka till Eons trygghet. Du ska bara veta, att hon är inte din allena, hon är våran allas!

 

[Hjalle]

Re: Känner igen mig

Tungt.

 

[Chakka Khan]

Alltså, de första inläggen va ju humoristiska och så, men nu börjar det nästan gå ur styr med det här....ja....eh....Förhållande liknelserna med rollspel, eller va man ska kalla det

 

[Gastono]

Att kompisarna hackar på det är jag också med om, hela tiden... Ingenting som man kommer ifrån.

Visst tröttnar man på ett rollspel så småningom men ta en paus låt DITT Eon ligga i bokhyllan ett tag och spela andra grejer och när du tar fram det, dammar av det och sedan tittar på det kommer du känna en förnyad kraft.

Lite svårt att ge tips om det här för att det är väldigt induviduellt men lycka till!

 

[Pom]

Jag tror att kompisarnas tjat har en del i att dina känslor svalnat något. Om man om och om igen får höra att någonting är dåligt, så behöver det inte spela någon roll att man själv gillar det skarpt. Med tiden nöts det in att associera det man tycker om med hur jobbigt det är att behöva kämpa för att tycka någonting är kul.

Utöver de råd som har getts kan jag tillägga att du kan pröva att renodla det du först föll för i Eon. Låt vara att de enskilda texterna och bilderna inte längre ger dig samma kick, du minns ändå hur det kändes när du fick kickarna, eller hur? Sug på den känslan, associera kring den, släpp tankarna och känslorna lösa i rent dagdrömmeri. Och ur denna onyttiga nostalgitripp kan det komma ny inspiration.

 

[Blasphemy]

Tips & Tricks

Hej du...

Om folk tjatar så kan det ju vara jobbigt men att man sedan tröttnar på spelet är ju inte så konstigt. De flesta saker tröttnar man ju på förr eller senare om det så är musik, bok, maträtt eller film. Att då ta en paus, byta till ett annat spel eller liknande är att rekomendera. Låte lusten att spela Eon komma tillbaka sv sig självt.

Om du vill ha tips dock så tänk på att man kan spela Eon på många olika sätt. Det vanligaste sättet (om jag får gissa) är att det är en grupp äventyrare från udda härkomst (en människa, en alv och så vidare) som drar runt på Asharinahalvön och tja... äventyrar. Lite tips på hur man kan spela Eon på andra sätt är:

Barbarfolk: Varför inte spela en kampanj där alla rollpersonerna är Kragg, Kamorianer eller liknande. Del i samma stam och måste kämpa för dennes överlevnad. Genom att lägga kampanjen till vildmarken och basera konflikterna med de andra klanerna så får man en spelstil som skiljer sig rätt så mycket från det vanliga äventyrandet. En sådan kampanj skulle man kunna spela under lång tid - börja med mandoms/vuxenhetsriten - stamkrig - giftermål - expeditioner från bortre länder osv.

Feodalism: Varför inte bygga upp en kampanj där alla rollpersoner spelar riddare/magiker eller andra inflytelserika och styr över ett län, eller tjänar under någon som styr över ett län. Spelet kommer riktas till denna plats och det som händer i avlägsna ställen som Camard eller Talon är inget som man bryr sig i. För inspirationsspel när det gäller detta så är ju Ars Magica och Pendragon bra exempel... dessutom är Eonmodulen riddaren lämplig att ha om man vill underlätta för sig.

Grisodlare är vi allihopa: Lite som feodalidén förutom att rollpersonerna är bönder, slaktare, skogshuggare, kloka gummor eller liknande. De lever i leran i en by och tjänar under någon förnäm herre som de sett nån gång. Äventyren rör sig om enkla ting fast kan lätt få en sagoton.

Tja... det var några exempel. Ofta har man mentala blockeringar som gör att man inte ser möjligheterna och andra spelstilar när man blivit allt för invand i ett system... hoppas dock att det skall hjälpa.

 

[Magnum_UBBT]

Stilpoäng (Ot)



Brings back memmories.. bullen det va grejer det. =)

/Magnm

 

[Nero_UBBT]

Självklart! (½ 0T)

Jo. Bullen ägde.

Särskilt de underbara brevfilmerna. Kan det verkligen stämma att ALLA breven slutade med " snälla bullen hjälp mig jag vet inte vad jag ska göra", för det var så jag minns det.

I alla fall. det är ju ett litet problem jag har, det är inte jättestort i jämförelse med annat, men det är synd när man tappar sugen som jag gjort med Eon. Ska jag vara ärlig så är det nog mycket på grund av medspelare; vi har haft svårt att få fram Mundana som spelvärld tyvärr.

Sen tror jag att jag kanske varit lite utbränd på rollspel och fantasyrollspel i synnerhet. Ska spela några one-shot steampunks, space operas och ett cetera så ska det väl ge sig. Hoppas jag!

Tack för tips allihop!

 

[gitarrpoet]

Re: Självklart! (½ 0T)

det där med "snälla bullen bla bla. "
kommer nog för att några gjorde det sen blev det tradition.

Det är sådana mönster som både påpekas och framkallar nostalgi på sammagång. Kanske din eonkarriär hänger på en sån lina.

Kanske Amirro skulle ta o byta frisyr nån gång och Marian bli med barn. Eller om du verkligen känner för att ändra mycket i mundana. Låt det gå några år, sätt dit nya ledare... Och varför inte blanda in spelarna i ditt nya mundana... Men den här idén med att låta det går några år passar bra om ni tar en paus vid ett bra ställe, spela nåt annat rollspel, och sen...
återgå till eon. antingen med samma rp eller nya.