Jag kommer inte ihåg vad spelet hette, men iallafall, så här gick det till:
Vi var plusminus 7 stycken som spelade, fast jag kom in lite sent i spelet. Iallafall, när jag hade byggt färdigt min legofigur som jag hade tänkt vara en snöninja (fanns bara vita legokläder kvar) med muterade ögonfransar, men istället var visst någon sorts prästinna, enligt min bror som tydligen bestämde saker och ting i spelet. Notera att han är min LILLEbror och därför inte borde ha mycket att säga om saken, men låt gå för den här gången. Han gav ett par alternativ till packning som min legofigur kunde ha med sig i ryggsäcken. Det fanns sköldar, skyddande kläder, någon förnäm rustning, svärd, magiska hopkok, osv. Jag fyllde naturligtvis ryggsäcken med två säckar kakor och en söt liten ljuslykta.
Hursomhelst, alla var i en liten by och det var kallt. Vi skulle iväg till ett gammalt övergivet tempel (känns bekant...) och hitta en bok. Som ingen kunde läsa. Naturligtvis vaktas den av monster. Något annat vore ju absurt.
Så vi klev upp på våraPÅNNISAR hästar (nedröstat 2 mot 5) och begav oss mot templet där den skånska boken skulle finnas.
När vi kom dit blev vi självklart överfallna av monster, och nu ska jag berätta om hur det fungerar att slåss:
Först väljer du att attackera på något sätt som du inte attackerat på förut, kanske, ibland får du använda samma sak, sen slår du en tärning och säger "men det här har jag ju plus fem på och monstret har minus två", så då slår du naturligtvis en annan sorts tärning, fast två gånger, och sen blir du sur för det var dåliga siffror, så min bror säger "nej det blev inget av det, slå de andra tärningarna istället för här står det plus ett på flugfiske" och då måste den som slog de tidigare tärningarna invända med något och sen slå ytterligare en underligt formad tärning och oftast slutar detta med att inget alls händer, turen övergår till nästa spelare. Sedan repeterades detta fram tills något hände tillräckligt många gånger för att vi skulle vinna.
Efter en kort stund märkte jag att jag inte behövde se något större mönster i det hela då jag alltid slog lägre än fem på den första tärningen och därmed nöjt kunde luta mig tillbaka och misslyckas.
När vi väl hade vunnit mot fyra blå och lila skelett samt ett orange och ett rosa... Nånting-spöken, hittade vi boken! Och var väldigt nöjda och glada fram tills vi blev åter anfallna av en arg tant med vampyrhår. Jag är inte riktigt helt säker på vad som hände här för jag åt hamburgare, men vi vann iallafall. Hurra!
Sen gick jag hem och sköt folk på internet.
Vi var plusminus 7 stycken som spelade, fast jag kom in lite sent i spelet. Iallafall, när jag hade byggt färdigt min legofigur som jag hade tänkt vara en snöninja (fanns bara vita legokläder kvar) med muterade ögonfransar, men istället var visst någon sorts prästinna, enligt min bror som tydligen bestämde saker och ting i spelet. Notera att han är min LILLEbror och därför inte borde ha mycket att säga om saken, men låt gå för den här gången. Han gav ett par alternativ till packning som min legofigur kunde ha med sig i ryggsäcken. Det fanns sköldar, skyddande kläder, någon förnäm rustning, svärd, magiska hopkok, osv. Jag fyllde naturligtvis ryggsäcken med två säckar kakor och en söt liten ljuslykta.
Hursomhelst, alla var i en liten by och det var kallt. Vi skulle iväg till ett gammalt övergivet tempel (känns bekant...) och hitta en bok. Som ingen kunde läsa. Naturligtvis vaktas den av monster. Något annat vore ju absurt.
Så vi klev upp på våra
När vi kom dit blev vi självklart överfallna av monster, och nu ska jag berätta om hur det fungerar att slåss:
Först väljer du att attackera på något sätt som du inte attackerat på förut, kanske, ibland får du använda samma sak, sen slår du en tärning och säger "men det här har jag ju plus fem på och monstret har minus två", så då slår du naturligtvis en annan sorts tärning, fast två gånger, och sen blir du sur för det var dåliga siffror, så min bror säger "nej det blev inget av det, slå de andra tärningarna istället för här står det plus ett på flugfiske" och då måste den som slog de tidigare tärningarna invända med något och sen slå ytterligare en underligt formad tärning och oftast slutar detta med att inget alls händer, turen övergår till nästa spelare. Sedan repeterades detta fram tills något hände tillräckligt många gånger för att vi skulle vinna.
Efter en kort stund märkte jag att jag inte behövde se något större mönster i det hela då jag alltid slog lägre än fem på den första tärningen och därmed nöjt kunde luta mig tillbaka och misslyckas.
När vi väl hade vunnit mot fyra blå och lila skelett samt ett orange och ett rosa... Nånting-spöken, hittade vi boken! Och var väldigt nöjda och glada fram tills vi blev åter anfallna av en arg tant med vampyrhår. Jag är inte riktigt helt säker på vad som hände här för jag åt hamburgare, men vi vann iallafall. Hurra!
Sen gick jag hem och sköt folk på internet.
