Nekromanti Soldater i Damarien

Hartland

Warrior
Joined
8 May 2003
Messages
384
Location
Umeå
På grund av olika anledningar så slutade vi (jag och min spelgrupp) spela det vi höll på med och tänkte börja om. Ett önskemål då var att vi skulle skippa det som jag vanligen brukar köra med att de olika rp:na inte känner varandra och måste träffas i någon sorts introduktions äventyr. Min tanke då var att man kunde göra så att alla var soldater i en arme. Och helst inte bra soldater heller. För det var ett annat önskemål. Mer karaktärsutväckling. Aja vi får se hur det går med det men till saken i alla fall.

Efter ett kort sök i böckerna bestämde jag mig för att ta Damarien som start land. Mest egentligen för att deras trupper verkade mest vara beväpnade med spjut, och jag var fast besluten att soldaterna skulle inneha tekniken formationsstrid, och för att en väpnadkonflikt mycket troligt skulle kunna uppstå i en eller flera tappningar.

Och det är lite dära min nuvarande klurighet kommer in.

Vi har hunnit spela en gång men då hände inte mycket. Jag gjorde så att eftersom två av spelarna är ganska nya så tog jag spelmötet primärt som en genomgång av stridsreglerna och ett litet kort utmålande utav hur soldatlivet såg ut. (vakna, exercis, patrull, ledigt, sova, gör om)
Lite obetänkt eller egentligen bara ogenom tänkt satte jag dom i Hammarnäset där en stor del av armen och flottan är förlagd. Det är ju bra men problemen kommer om man kanske tycker att det skulle vara roligare att kämpa mot staten med lite "trevligare" motsåndare, trupperna förlagda i Hammarnäset är ju trots allt lojala mot Tammas, typ.

Så det jag skulle villja göra här ifrån är:
1. Få dom att rensa ut en mindre kult. Och märka hur otrevliga dom är.
2. Hitta på nått lagom trovärdig anledning till varför ett kompani skulle desertera och då eventuelt ansluta sig till han... öhh.. Han, den ende som kan tänka sig motsätta sig Tammas. Mins inte namnet och är för lat för att kolla upp det. Men en del tanke här är att han kanske inte vill ha ett deserterande kompani för han är inte redo att mopsa så mycket än. Eller så är han det.
Hur som haver så ska det hela sluta i ett fältslag. Som för enkelhetens skull rp:na inte är med i. De ska istället få stå post utanför något tält med någon viktig i. Och medan slaget pågår mellan damariska och damariska soldater så kommer det mer "trevliga" motståndet till rp:na för att komma åt den viktiga i tältet. Detta mest för att en lite mera high känsla har efterfrågats. Och slaget förloras och rp:na överlever på något vis och kan då bli äventyrare på heltid.
3. eller så tågar dom mot Västmark som jag inte har en lika utväcklad plan över. Eller inte en alls faktiskt. Men då är också min allmäna tanke att man beskriver hur det "trevliga" sälskapet inte är så trevligt och allmänt skapar omoral.

Och med "trevliga" motståndare menar jag så klart odöttpack. Eller motsvarande. Tammas personliga garde funkar också men dom är ju bara allmäntskulla, eller?

Men vad tycker ni kära forumiter? Hur beskriver man någon av de tre punkterna ovan på ett bra sätt? Har kaptenen fått nog och drar på eget bevåg? Eller är tiden inne för ett anfall på västmark? Kommer landets spöken att hemsöka någon? Ser man folk piska sig själva på gatorna? Eller bara märkena av det efteråt? Tycker du något är värt att säga om dammarien i allmänhet så gör det med.

/Hartland - tycker fälltherren skulle passa att ha för en soldat
 

Taavo

Veteran
Joined
16 May 2005
Messages
9
Location
Umeå
1. Bra idé, inte särskilt elaborerad, men om jag var i din spelgrupp :gremsuck: skulle jag gärna utföra just en mindre etnisk rensning eller något sådant. Hur du skulle gå till väga för att göra det hela trovärt vet jag inte, rykten säger att din spelgrupp består av ateister och agnostiker, så.. motivationen skulle väl inte direkt vara på topp?

2. Utmärkt idé! Förutsatt att du listar ut en hemskt bra anledning varför ett helt kompani(!) skulle desertera. Må hända att kompanichefen på något vis blir behandlad orätt utav Tammas, vilket leder till att kompanichefen ensam tänker desertera. Detta i sin tur leder sen självklart till att de flesta, de som är kompanichefen lojal, deserterar med honom. Eller? Sen det här med odöda... vem skulle skicka dem egentligen, och varför?

3. Omoral kan vara väldigt påfrestande för rollspelarnas humör. Speciellt om de är aningen oerfarna som du säger att två i din spelgrupp är. Vad är det som leder till ett intåg i Västmark och skulle det finnas möjlighet för rollspelarna att få följa den diplomatiska biten en aning, så att de får vara med om problemhanteringen på högre nivåer än face to face?
 

Hartland

Warrior
Joined
8 May 2003
Messages
384
Location
Umeå
men om jag var i din spelgrupp
Ja... om du endå vore det... :gremsuck:

rykten säger att din spelgrupp består av ateister och agnostiker, så.. motivationen skulle väl inte direkt vara på topp?
Damarien är ju faktiskt daaktroende så mer motivation än direkt order lär ju inte behövas eller hur?

Förutsatt att du listar ut en hemskt bra anledning varför ett helt kompani(!) skulle desertera
Vilket var en av sakerna jag bad om hjälp om. Och ja:

Må hända att kompanichefen på något vis blir behandlad orätt utav Tammas, vilket leder till att kompanichefen ensam tänker desertera. Detta i sin tur leder sen självklart till att de flesta, de som är kompanichefen lojal, deserterar med honom.
... kan vara en anledning. Tanken är ju allmänt också att de flesta som följer med ska ha fått famlijemedlämmer rätt eller orätt avrättade på obehagliga vis av Tammas eller hans hejdukar. Problemet är mest hur man desserterar "öppet".

Sen det här med odöda... vem skulle skicka dem egentligen, och varför?
Leta reda på Legender och Hemligheter och ta reda på vem som styr Damarien. Vill inte spojla mer än att hinta det i alla fall.

3. Omoral kan vara väldigt påfrestande för rollspelarnas humör. Speciellt om de är aningen oerfarna som du säger att två i din spelgrupp är. Vad är det som leder till ett intåg i Västmark och skulle det finnas möjlighet för rollspelarna att få följa den diplomatiska biten en aning, så att de får vara med om problemhanteringen på högre nivåer än face to face?
Vilket är anledningen till varför jag inte gillar den iden egentligen och helre gör det andra. Om ingen övertygar mig om motsatsen.
Och nej. Så som det ser ut just nu så är rollpesonerna tvugna att dra med armen så som den vill. Tanken är endå bara att armen ska vara ett fint förspel till allmänt äventyrande. Sen om min grupp ( :gremsuck:) vill ha det som ett långt förspel så... Ja jag kanske borde fråga dom. Men har man beskrivit rutinen engång så finns det ingen bra anledning att göra det inge. Jag vet sjölv hur trötta dom kan bli på detaljer.

/Hartland - :gremsuck:? :gremwink:!
 

Taavo

Veteran
Joined
16 May 2005
Messages
9
Location
Umeå
Justja, jag tänkte inte på det med att direkta order räcker. På något vänster glömde jag bort att vi är i armén. Hur nu det gick till. :gremblush:

Legender och hemligheter.. har för mig att jag har den... där någonstans.. hemma hos dig :gremsmirk:
Så som det ser ut just nu så är rollpesonerna tvugna att dra med armen så som den vill. Tanken är endå bara att armen ska vara ett fint förspel till allmänt äventyrande. Sen om min grupp ( ) vill ha det som ett långt förspel så... Ja jag kanske borde fråga dom. Men har man beskrivit rutinen engång så finns det ingen bra anledning att göra det inge. Jag vet sjölv hur trötta dom kan bli på detaljer.
Långa förspel har jag alltid tyckt om, det kan du hoppa upp och sätta dig på. Men när det kommer till rollspelande ser jag gärna att det kommer rätt så fort in i handlingen utan en massa onödigt trams i berättelsen. Men håll i tanke det faktum att bara för att man är i armén måste det inte vara tråkigt. I armén kan mycket hända, mycket kan gå fel och grupper kommer bort i skogen, sånt händer.
 

Hartland

Warrior
Joined
8 May 2003
Messages
384
Location
Umeå
Men håll i tanke det faktum att bara för att man är i armén måste det inte vara tråkigt
Räder, sabotage och utränsing av icke daakiska kulter är inte tråkigt nej... Men... Men... Tja. det kan funka... Det kanske till ock med är den formen vi ska hålla oss till? Ett mötte en incident istället för en ihopphängande äventyr? Eller så kan man på så vis bygga uppstämningen inför ett utbrytande.

I armén kan mycket hända, mycket kan gå fel och grupper kommer bort i skogen, sånt händer.
Varför inte ett helt kompani? :gremwink:

/Hartland - vet var taavos brevlåda bor
 

Taavo

Veteran
Joined
16 May 2005
Messages
9
Location
Umeå
Räder, sabotage och utränsing av icke daakiska kulter är inte tråkigt nej... Men... Men... Tja. det kan funka... Det kanske till ock med är den formen vi ska hålla oss till? Ett mötte en incident istället för en ihopphängande äventyr? Eller så kan man på så vis bygga uppstämningen inför ett utbrytande.
Där sa du något klokt! Incidenter och tillfälliga händelser är det som kan hålla entusiasmen på topp i vår spelgrupp. Det gäller bara att knyta ihop alla händelser på ett smidigt sätt så att det inte bara blir att en massa random händelser följer på varandra. Att det sedan leder till ett uppbrytande skulle vara ypperligt för att kunna skapa ännu fler roliga, förfärliga och hemskt intressanta händelser.

Varför inte ett helt kompani? :gremwink:
Ja, varför inte! :gremgrin:
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Moralkakor i Mundana (Hur man lurar en legion)

I min kampanj hotades Drunok svårt av en raunländsk invasion, och rollpersonerna behövde uppbåda alla till buds stående medel för att kontra denna. På vägen förbi Thara-Tiannon gjorde halvdemonen Inalea med deras medgivande därför ett lömskt försök att få över en hel jargisk legion att hoppa av till Drunok. Det lyckades.

Hon smög helt sonika in bland legionens tält, gjorde sig självlysande med hjälp av Eleas rollpersons magi, lät sina skimrande tentakler till vingar framträda och dansa i mörkret och smög in till generalen, uppbådande hela sin demoniska karisma, komplett med pubertala kurvor, honungslen röst och blont hårsvall. Där gav hon den andlöse general Zenos Inakim hans livs skjut, och använde sin eminenta talang för skådespeleri till att övertyga honom om att han nyss haft sex med en ängel skickad av Daak för att förmå honom att gå över gränsen till Drunok med hela sin legion och befria broderfolket i öster från raunerna. Uppfylld av religiös extas gjorde han givetvis så dagen därpå, och lyckades genom auktoritet och vältalighet få nästan hela legionen att följa honom. Omsider gick det förstås upp för honom att han tumlat runt i sänghalmen med en psykotisk lustdemon snarare än en himmelsk budbärare från Daak, men vid det laget var han och hans mannar bortom all återvändo. I deras frånvaro plundrades Thara-Tiannon av kraggbarbarer, och de hade i stort sett bara halshuggning att hoppas på i Jargien - speciellt som de senare slogs sida vid sida med dessa kraggar. General Zenos själv deltog i dräpandet av Rekhem och gavs när allt var över en hertigtitel av Drunoks konung, men har fortfarande ett allvarligt horn i sidan till rollpersonerna. Nog för att han blev ärkehjälte i Drunok och att hans mannar alla har funnit ett nytt hem där, men att han lurades dit av så lumpna trick - och förmodligen förföll i djup synd till på köpet - har han svårt att förlåta.


Nå, det är ju ett sätt att få en hel legion att byta lojaliteter - underskatta inte effekten av att kombinera karnal och religiös extas i ett suggestivt magiskt ljusdunkel.

Vad frågeställningarna i övrigt beträffar så spelleder jag just nu en kampanj där rollpersonerna spelar thalaskiska specialsoldater i ett av Thalamur ockuperat Colonan. Tanken är just att gradvis utsätta dem för än jobbigare och än elakare moraliska dilemman och uppmuntra dem till att begå allt värre handlingar, så att de omsider ska känna sig föranledda att byta sida och joina de coloniska rebellerna - eller Consaber. Å andra sidan syltar jag samtidigt in dem i det inrikespolitiska spelet mellan magikraterna, vilket minst sagt lär göra eventuella avhopp till en komplicerad historia. Det är ju en ordentlig, och mörk, intrigkampanj jag tänker låta det hela mynna ut i, trots allt. (Översättning från Ymir-självhävdelse till ren svenska: Ge rollpersonerna order som tvingar dem att utföra saker som ligger i gränslandet för vad deras moral tycker är okej, och låt nästa order de får vara än värre, och fortsätt så tills de mår tillräckligt dåligt för att vara beredda att förråda Thamas Vitfjäder och allt han står för - och riskera livet på kuppen. Men avhoppet bör fortfarande inte kännas självklart - balansera moralkakorna tillräckligt för att göra valet viktigt men svårt. Det är ju tryggare på furst Thamas sida, trots allt).

- Ymir, som syndade och drack cola nyss
 

Hartland

Warrior
Joined
8 May 2003
Messages
384
Location
Umeå
Re: Moralkakor i Mundana (Hur man lurar en legion)

Ge rollpersonerna order som tvingar dem att utföra saker som ligger i gränslandet för vad deras moral tycker är okej, och låt nästa order de får vara än värre, och fortsätt så tills de mår tillräckligt dåligt för att vara beredda att förråda Thamas Vitfjäder och allt han står för - och riskera livet på kuppen.
Xinu dyrkan är väll en aktivitet för hela familjen, eller? :gremwink:

Men i övrigt... Ja. Som vanligt bra ideer från Ymir.
Om det är så många som vill hoppa av så blir ju troligtvis kompanichefen eller motsvarande drivande till stor del. Det jag tänker är att han vill göra det men är osäker på vem han kan lite på och därför tar det lugnt och liksom frågar sig saknta neråt om vilka det är som kanske vill med. Tja. Eller nått. Det löser sig.

/Hartland - vill köpa nya fenix enkomt för kamorferna
 

Jaggernaut

Hero
Joined
6 Aug 2003
Messages
941
Re: Moralkakor i Mundana (Hur man lurar en legion)

Xinu dyrkan är väll en aktivitet för hela familjen, eller?

Inte vanligtvis men det är ingenting som säger att det inte kan vara det.

Det jag tänker är att han vill göra det men är osäker på vem han kan lite på och därför tar det lugnt och liksom frågar sig saknta neråt om vilka det är som kanske vill med.

Han frågar väl inte rakt ut ifall de vill desertera med honom utan typ ifall de trivs med soldatlivet, vad de skulle ha gjort om de inte blev soldat och så vidare men ännu mera subtilt så att det inte är allt för uppenbart att han har någon baktanke.

/Hartland - vill köpa nya fenix enkomt för kamorferna

Ajustdet kanske ska ta och läsa fenix någongång (har numret hemma men inte läst det än).
 
Top