Nekromanti Solospelsutmaningen som dog

Feuflux

omjonasson.se
Joined
8 Jan 2001
Messages
5,026
Location
Linköping
Bokmärkade det här forumet med nu. [NUT]

[No Useful Text]
Så nu läser jag allmänna, drakar, kontakt/evenemang, kultur, offtopic, rollspel, makar och wrnu. Ibland skriver jag nåt också...

Så jag ska väl inte missa den här tråden nu. :gremsmile:
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Jag gillar faktiskt punkt 3 bäst. Särskilt om det gjordes i en wiki. Det skulle äga, och alla skulle kunna hjälpa till, även om det så bara handlade om ett par paragrafer. Det är kanske den mest forumsvänliga varianten, eftersom det är få som har tid att lägga ner mycket kraft på något nytt och främmande. Tänk på samberättartrådarna vi haft på forumet: Det har varit några få som skrivit mycket, och många som hakat på för att det gått snabbt att skriva några få inlägg och få vara med om allt kul.

Ju mer jag tänker på't, ju mer tror jag på wikilösningen. Vad jag i så fall skulle föreslå för riktlinjer:

1. Någon gräns på hur många paragrafer en och samma författare får skriva i rad. Inte för att det skulle vara så fel med långa sekvenser från någon enskild författare, utan för att uppmuntra till samdeltagande. Det vi sett i samberättartrådarna är att det ofta blivit så att alla skrivit varsin egen historia, och låtit bli att samverka med varandra i rädsla för att sabba andras planer. Men med en gräns skulle man markera; "vi har inga planer, det är meningen att andra skall färdigställa vad en person har skrivit. Och det är ju roligt; det är ju det man vill uppmuntra.

(Fast å andra sidan, i en wiki, där man både kan skriva riktiga paragrafer och samtidigt diskutera det pågående arbetet - så kanske detta inte behövs. Jag vet inte)

2. Multipla inledningsparagrafer. Om vi skulle börja med en utgångsparagraf och sedan säga att "nu kör vi, å så ser vi vad det blir!" så skulle vi få åtta-nio vägar från denna inledande punkt som sedan förgrenade sig som lummerväxter, för att sedan nästan allihop dö ut, eftersom det skulle bli för oöverskådligt.

Jag tror mer på ett antal olika utgångspunkter. Något i början, något i mitten och något i inledningen till den sista akten. Då har man flera olika saker att skriva vidare på i början - då vi kan vänta oss många nya paragrafer - utan att vi får ett ogenomträngligt lummerverk.

Mend etta "schema" måste förstås hållas väldigt löst och öppet, annars blir det inget lattjo utan man riskerar att känna sig låst.

3. Man bör inte ha några regler eller någon slump. Jag tror inte det, iaf, eftersom det är så svårt att enas om. Men det ställer kanske till det om man vill ha små bestraffningar, såsom förlorade kropspoäng. Det brukar vara lämpligt med sådana, så att man slipper ta till med så många dödsparagrafer. Jag vet inte. Väldigt enkla regler, iaf, inte några vanliga "stridsparagrafer".
 

Robert Jonsson

Nothing is True. Everything is Permitted.
Joined
13 Mar 2000
Messages
5,394
Location
Örebro
Visst kan det bli både roligt och bra på ett sådant sätt - men det måste ju utgå från en sammanhängande berättelse och ett genomtänkt tema. Det är väl där som jag ser det som att allt skiter sig. I alla för min del... Jag har för mycket att skriva för att ha tid att hinna med något som inte går att knyta in till mina projekt. Därav tror jag det är en mer realistisk och smidig lösning om själva utmaningen skall ske individuellt (det positiva? Jo, en deltagare till kan :gremwink: ).

Sedan säger ju inget att man kan utveckla ett sådant här projekt vid sidan av. Det skulle nog kunna rocka. Men som utmaning? Tja, så som jag tolkar utmaning så är det en viss tävlan (att slutföra, att göra det bra, att göra det snyggt - typ Dogmatävlingen) - något som jag inte alls ser i wikimodellen?
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Men som utmaning? Tja, så som jag tolkar utmaning så är det en viss tävlan
Jag tror personligen inte att utmaningsmomentet i sig kan sporra någon att skriva ett solospel. Det krävs för mycket jobb. Vad som behövs i form av uppmuntran tror jag snarare är ett samdeltagande; att man får några att prata med, någon att visa upp sina grejer för, några att visa upp sitt spel med (så att man kan attrahera fler utomstående). Kort sagt; att man inte känner sig så ensam, samt att man lovas fler intresserade läsare när man väl är klar.

När det gäller den väl sammanhängande berättelsen är jag förresten inte helt säker. Visst; en handling som den i Usurper! i Tigerns Väg (går att ladda ner på Home of the Underdogs) hade kanske inte gått att samförfatta, men väldigt få riktiga solospel är skrivna på det viset, och vad jag hört är inte så många intresserade av den sortens handlingar i vilket fall som helst. Tvärtom tror jag det skulle gå mycket bra att utgå från tre akter såsom:

1. Staden där vår hjälte lever blir belägrad av monster. Han måste hålla ut tills en flyktväg öppnats och han kan fly.
2. Vår hjälte har flytt, och beger sig nu ut på en strapatsrik resa till monsterherren för att hämnas ödeläggelsen av staden.
3. Vår hjälte har nått fram till monsterherrens slott, vars rum och korridorer är fulla av fällor och mystiska varelser. Längst in väntar monsterherren själv.

...och sedan få brodera ut dessa händelser (och mellanhändelserna). Då har man ju enormt mycket frihet. Den första akten har ett ganska centralt tema, men den andra akten är som vilket reseäventyr som helst, allt som kunde plockas in i Fördömda Skogen, Fasornas Djungel eller Skräckens Länder går att plocka in där. Och den tredje akten är lika öppen. Allt som gick att stoppa in i Deathtrap Dungeon eller Ondskans Borg skulle gå att stoppa in där.

Det skulle kort sagt vara väldigt fritt, även om man hade en övergripande röd tråd.

---

Själv gillade jag att skriva i samberättartrådarna vi hade här på forumet. De hade också ett färdigt utgångsläge, och de var inte tävlingar där någon skulle vinna. Tävlingsmomentet i sig är liksom inte särskilt viktigt (tror jag). Jag tror hjälpen och interaktionen och samprojektet är det viktiga, och dessa delar kommer enklast och friast fram under dessa omständigheter. Tror jag, alltså.

Att skriva egna solon vill jag göra ändå. Jag håller på med dem. Men jag får liksom inte någon extra drivkraft att skriva dem bara för att det finns en tävling som hägrar. Men jag tror att det skulle gå enklare om jag hade några som sporrade mig och några som hela tiden kunde läsa vad jag skrivit.
 

Robert Jonsson

Nothing is True. Everything is Permitted.
Joined
13 Mar 2000
Messages
5,394
Location
Örebro
Jag tror personligen inte att utmaningsmomentet i sig kan sporra någon att skriva ett solospel. Det krävs för mycket jobb.
Jag vet inte hur det är för andra, men just utmaningsmomentet skulle i alla fall sporra mig. För då får jag en anledning att sätta mig ned och faktiskt skriva det - något som jag annars tar mig väldigt sällan tid för. 50 punkter är inte särskilt mycket egentligen och känns som en avgränsad del och fullt uppnåelig. Dessutom tror jag just att utmaningen i sig har just den effekten du efterfrågar - man känner sig inte så ensam. Det kan man ju dessutom åtgärda med ständiga rapporter, säg en per vecka fram tills deadlinen? Då ser man ju hur de andras skrivande utvecklar sig och man blir då sporrad själv.

Tvärtom tror jag det skulle gå mycket bra att utgå från tre akter såsom:
Jag säger inte emot principen. Det skulle kunna fungera alldeles utmärkt. Säg att man vid en resa ställs inför tre olika val, och vardera tre personer skriver ett av dessa val så får du ju tre helt olika spel. Så det fungerar.

Porblemet som jag ser det - ja, världen centrerar sig kring mig :gremwink: - är att komma överrens om det grundläggande. Jag har för lite tid som det är för att kompromissa på en grundläggande vision, och det är väl därför som jag är emot ett samberättarprojekt av detta slag. Förresten, Rising, du har inte en länk till en konkret Samberättartråd så jag får svart på vitt vad du menar? Visserligen kan jag söka efter den, men är inte säker på att jag då får fram rätt tråd. Känns som jag vill ha ett fast grepp om vad du menar nu.

Tävlingsmomentet i sig är liksom inte särskilt viktigt (tror jag).
Tävlingsmomentet tycker jag är viktigt för a) det är så jag definierar utmaning (åtgärdas enkelt med att kalla det något annat) och b) troligen inget som tilltalar mig (åtgärdas enkelt med att jag inte bryr mig om det).

Så i grund och botten är det av rent egoistiska skäl som jag föredrar alternativ 1 som Muggas framlade. Om alla andra föredrar Risings förslag så är det ju det som det skall köras på förstås. Men för att det mig skall fungera som en sporre måste jag få den frihet jag vill ha, annars blir det mer som ett åtagande och sådana har jag redan för många av.
 

Feuflux

omjonasson.se
Joined
8 Jan 2001
Messages
5,026
Location
Linköping
Gud vad jobbigt

Nu blev det klurigt här eftersom jag i sann Feu-medlar-anda håller med er båda två. Eller tja, ni vill inte samma sak och jag tycker väl egentligen vi kan köra bådas varianter alternativt snacka mer om vad vi vill uppnå och sen köra en variant.

Variant 1 med tävling ger ju ingen kontinuerlig feedback utan där sitter alla (dvs 4 pers?) ensamma i varsitt hörn och skriver ett äventyr. Sen visas de upp och man får (förhoppningsvis) feedback på vad som är bra/dåligt osv. Är man ute efter att förmedla en egen vision är det här förstås bättre än något samskrivande, men Rising säger att han gör det ändå och jag har mitt planerade solo som jag ändå ska göra. Däremot skriver jag gärna en 50-paragrafare också men då vill jag ha en tävling (eller en garanta att fler skriver äventyr som jag får läsa).

Variant 3 där alla skriver på samma sak är bättre om man vill lära sig nytt tänk på ett aktivt sätt. Däremot ser jag inte det här som utmaning/tävling egentligen utan mer som en fortbildningskurs. Det verkar rimligt att man får in fler personer i ett sådant här projekt än att få dem att skriva ett helt eget solo men kommer de att fastna och börja skriva egna fullängdsgrejer? (För det är väl det som är meningen...)

Jag har helt tappat bort vad jag vill, men det ska väl gå att hitta igen. :gremsmile:
________________________________

Solospel: Lösnäsans förbannelse
Där har vi ett samberättande solospel på forumet. Det kändes som om vi trasslade in oss totalt efter ingen tid alls. Kanske nåt att analysera mer innan vi drar igång någon enligt variant 3.

Samskrivande: Forumets hjältar
Nightowl strikes again. Inget solospel men berättelser som hakade in i varandra. Här var folk dock dåliga att haka på...

Kan inte minnas att jag hoppat in i nåt annat samskrivande så jag slutar mitt sökande här (dvs jag hittade inte nåt mer bra på godkänt kort tid).
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Jag vet inte hur det är för andra, men just utmaningsmomentet skulle i alla fall sporra mig
Jamen, okej, då. Då har du övertygat mig. Jag kommer ju att vara med oavsett hur vi kör, så det är viktigare hur du vill göra det.

Förresten, Rising, du har inte en länk till en konkret Samberättartråd så jag får svart på vitt vad du menar?
Absolut. Och jag ger mig själv tusen minuspoäng för att jag pratat om något som du inte visste vad det var. Jag skulle förstås ha länkat till dem redan från början. Sorry. Här är de två största, i alla fall:

Vitulvs; låt oss skapa en värld
Min; Faëpolis

Men för att det mig skall fungera som en sporre måste jag få den frihet jag vill ha, annars blir det mer som ett åtagande och sådana har jag redan för många av.
Det är ett bra argument. Vad tror du om att man höll allt på något wiki-liknande, ändå; så att man dels kunde ha ett (eller flera) publika solon igång, och dels privata solon som man kunde välja att offentliggöra närhelst man önskade. Typ att man visade allt man skrev allteftersom man skrev det, eller att man sade, typ "okej, jag har en inledning färdig nu, som ni kan få titta på och kommentera om ni vill." Då skulle man kunna köra sitt eget race och inte visa någon något förrän man blev klar om man önskade, men man skulle också bara kunan skriva en inledning och sedan lämna projektet om man plötsligt tröttnade, för att istället låta någon annan ta över. Eller bara skriva ett litet spännande rum i en generisk labyrint och sedan fråga om någon ville lägga in den i deras solo.

Jag tycker den modellen verkar bra, om än kanske jobbig att praktisk genomföra. Eller babblar jag bara? Kanske är det enklast och roligast att bara sitta i Word och skriva sin grej och sedan offentliggöra det?
 

Robert Jonsson

Nothing is True. Everything is Permitted.
Joined
13 Mar 2000
Messages
5,394
Location
Örebro
Absolut. Och jag ger mig själv tusen minuspoäng för att jag pratat om något som du inte visste vad det var. Jag skulle förstås ha länkat till dem redan från början. Sorry.
Ingen fara! Nu har jag skummat de trådar som du oc Feuflux postade.
Låtom oss skapa lite kultur tillsammans! påminner om det som jag kallar för e-postspel (eller forumsspel eller stafettskrivande etc.). Alltså inte riktigt det som jag ser som solospel (det är knutet mer kring paragrafer, ungefär som Feufluxs exempel Solospel: Lösnäsans förbannelse). Men som sagt var, du talar ju där mer om samberättartrådar och det kanske är något annat. Kanske du menar snarare att det är stämningen därifrån du vill åt, till skrivandet av solospel?

Vad tror du om att man höll allt på något wiki-liknande, ändå; så att man dels kunde ha ett (eller flera) publika solon igång, och dels privata solon som man kunde välja att offentliggöra närhelst man önskade.
Tanken var ju att testa Mazermind (se denna tråd ), men å andra sidan skulle jag kunna tänka mig att kompromissa här om folk är intresserade av det. Jag kan tänka mig på att arbeta med det internt bara för att se hur det fungerar - även om jag troligen inte kommer publicera det i den formen (jag kommer troligen skapa en helt egen hemsida det med lite bonusmaterial till In the Dark för de som når de olika sluten). Men har vi en liten grupp som internet utvecklar det under utmaningen för att underlätta hur vi kan se varandras, så är jag öppen för det!
 

Robert Jonsson

Nothing is True. Everything is Permitted.
Joined
13 Mar 2000
Messages
5,394
Location
Örebro
Re: Gud vad jobbigt

Tack för exemplen!

Variant 1 med tävling ger ju ingen kontinuerlig feedback utan där sitter alla (dvs 4 pers?) ensamma i varsitt hörn och skriver ett äventyr
Lite av min tanke med delrapporter hur långt vi kommit var för att råda bot på det. Om vi slår en deadline så vi har en månad på oss, och har längs de punkterna några ställen där vi lämnar in delrapporter så råder vi bot på det.

Det kanske skulle kunna låta något så här:

"Under veckan har jag inte fått så mycket skrivet som jag hoppats på, men istället har jag hunnit fundera desto mer. Istället för att låta det hela centreras kring en slutkonfrontation på ett plan, så har jag kommit på en snillrik idé där det sker på tre olika platser i tiden med tidspress på läsaren. Jag tror att det kan bli rätt bra, men jag vet inte riktigt hur jag skall lösa det."

På kanske någon svarar:

"Tre platser i tiden med tidspress? Är du tossig eller? Det låter ju helt skumt - utveckla det gärna närmare."

Och så kanske man får lite feedback. På så sätt blir det ju lite mindre ensamhet.

Däremot skriver jag gärna en 50-paragrafare också men då vill jag ha en tävling (eller en garanta att fler skriver äventyr som jag får läsa).
Tja, jag kan garantera att jag skriver en 50-paragraferare så länge jag får skriva om någonting inom In the Dark :gremwink:

Du har säkerligen rätt att fler kan lära sig enligt andra sättet - och kanske även lättare att få dem att skriva egna. Det är väl säkerligen ett mål med utmaningen också, men jag vet å andra sidan att det inte är ett mål för mig. Mitt mål är att få någonting som motiverar mig till att faktiskt skriva och slutföra ett soloscenario (eller hypertextnovell som jag gärna ser det som :gremwink: ).
 
Top