Some animals are superior than others

[Sinisa_]

Om olika arter av smådjur och deras personlighet. Såg en variant av detta i en playbook till Wanderhome, och vill pröva det till mitt hemmabygge Tistelriddare.

Varje djur har en lista med karaktärsdrag och egenheter. Till exempel Kanin:

Ivrig
Extremt punktlig
Alldeles fasansfullt vanlig
Lättskrämd
Orolig för framtiden
Ett av syskonen i en jättelik skara

Från den här listan väljer du en sak som du är, men också en sak som du sannerligen inte är; när det gäller det senare, det du inte är, så väljer du också om:

- du verkligen önskar att du var X som dina föräldrar
- du försöker lära dig ur böcker hur man blir X
- du redan när du presenterar dig gör det klart för folk är att du verkligen inte är X
- du är tacksam för att du är en enda i din familj som inte är X
- du låtsas vara X för att passa in bland din sort, eller för att du blev anställd för att din chef trodde att du var X, eller något annat
- du skulle kunna resa till världens ände för att hitta någon eller något som gjorde dig X

Så en kanin kan vara alldeles fasansfullt vanlig och önska att hon var lika punktlig som resten av sin familj; så hon kommer alltid för sent till familjemiddagar och så vidare; eller så kan hon tvärtom vara extremt punktlig, och låtsas att hon är alldeles fasansfullt vanlig som alla andra kaniner i kvarteret, trots att hon egentligen, jag vet inte, kan en skvätt månmagi.

Jag tror att det kan bli ett bra stöd för att ge färg åt rollpersonen, och fånga hur de olika djuren skiljer sig åt en aning i temperament, och det bygger framförallt in en dynamik där alla varelser i någon mån uppfyller en stereotyp, men också att bryter mot den, och bråkar mot den, så att säga. Jag tror att det kan bli roligt, och jag tänker nog att det någonstans också smygs in en brasklapp om att man inte behöver välja från just ens arts karaktärsdrag om man inte vill; fast samtidigt gillar jag när spelet styr rätt mycket, så kan man husregla bort det om man vill; får se hur det blir med det.

Tankar? Hur gör andra spel det här bra eller dåligt? Jag tänker att jag också kommer stjäla rakt av det jag gissade mig till fanns i Wanderhome, att varje jobb har en lista, men att då handlar om saker du behöver kunna i jobbet; du kan en sak, men är tyvärr rätt usel på en annan.

För att man inte ska bli för låst i klichéer tror jag att det behövs hyfsat långa listor på karaktärsdrag eller små lustigheter som varje djur är eller förväntas vara. Hälp! (Om någon pallar -- det kan handla om sådant som man tänker sig att djur är i sagor och mytologi, eller annat -- egentligen kan ju också sådant som "bor under jorden" eller "alltid frusen" också passa in på något djur).

*

KATT

Gåtfull
Graciös
Fåfäng
Självisk
Opålitlig
Vig
Glupsk

*

KANIN

Ivrig
Extremt punktlig
Alldeles fasansfullt vanlig
Lättskrämd
Romantisk
Drömmare
Orolig för framtiden
Ett av syskonen i en jättelik skara
Vänlig
Förestående

*

HARE

Envis
Modig
Folkilsk
Händig
Arbetsam
Lättirriterad

*

EKORRE

Flitig
Sparsam
Virrig
Glömsk
Manisk

*

VESSLA

Beräknande
Insmickrande
Vild
Våldsam
Opålitlig
Arrogant
En livsjuntare

*

UTTER

Nöjd
Händig
Lättdistraherad
Förtjust i vackra stenar
Lekfull
Motiverad
Bestämd
Nomadisk
Tanklös
Tuff

*

MUS

Oansenlig
Präktig
Ärlig
Modig
Nyfiken

*

FLADDERMUS

Melankolisk
Romantisk
Tafflig
Andlig
Kreativ
Ensam
Självständig
Filosofisk
Utanför
Introvert

*

RÅTTA

Fiffig
Skvallrig
Finsmakare

*
MULLVAD

Blyg
Närsynt
Hemlighetsfull
Beläst
Konflikträdd
Filosofisk
Konservativ
Poetisk
Tålmodig

*

RÄV

Listig
Skämtsam
Grubblande
Besatt
Hasardspelande
Avundsjuk
Passionerad
Blyg
Rebellisk
Förnäm
Listig

*

GRÄVLING

Butter
Enstöring
Praktiskt lagd
Ordentlig
Hetsig
Dominerande
Bufflig
Modig
Tävlingsinriktad

 

[Cybot]

Uttrar är nyfikna, intelligenta, händiga (de är ju ett av de få djuren som använder verktyg, och de förvarar ofta sin favoritsten i sina "fickor*) och flitiga. Sen beror det på om du vill köra jätteutter (orädd och ger sig på allt ifrån krokodiler till ormar) eller den vanliga havsuttern som är mer konflikträdd.

*hudveck under armhålorna

 

[Sinisa_]

Uttrar är nyfikna, intelligenta, händiga (de är ju ett av de få djuren som använder verktyg, och de förvarar ofta sin favoritsten i sina "fickor*) och flitiga. Sen beror det på om du vill köra jätteutter (orädd och ger sig på allt ifrån krokodiler till ormar) eller den vanliga havsuttern som är mer konflikträdd.

*hudveck under armhålorna

Tack! Jag lägger in det i originalposten!

 

[Cybot]

Ekorrar också ganska glömska. 80-90% av deras matförråd glömmer de bort (eller besöker i alla fall inte igen efter att de har fyllt dem).

 

[Sinisa_]

Ekorrar också ganska glömska. 80-90% av deras matförråd glömmer de bort (eller besöker i alla fall inte igen efter att de har fyllt dem).

La in i orignalposten! Tack!

 

[Möller]

Uttrar är lekfulla. De brukar ju jonglera med stenar och åka kana och sånt.

Råttor skulle kunna få vara renlig. Det är inte våra förväntningar på dem, så det kanske inte passar i din fabelvärld. Men verkliga råttor har jag för mig ofta tvättar sig. De lär också vara finsmakare samt lättlärda.

Är tankfull, för fladdermusen, verkligen ett (vanligt, lättföratått) ord? Min språkkänsla famlar lite.

Spontant känns två karaktärsdrag lite i underkant. Visserligen jobbar ett av dem extra hårt, men ändå. Med bara två skulle jag också hålla igen lite på antalet val per djur. Du vill väl ha lite stereotyper? Om katter är kända för sju olika saker och spelaren gestaltar två av dem, känns karaktären som en katt?

 

[Sinisa_]

Spontant känns två karaktärsdrag lite i underkant. Visserligen jobbar ett av dem extra hårt, men ändå. Med bara två skulle jag också hålla igen lite på antalet val per djur. Du vill väl ha lite stereotyper? Om katter är kända för sju olika saker och spelaren gestaltar två av dem, känns karaktären som en katt?

La in dina fina förslag i originalposten.

Och kanske ska man välja två saker man ÄR och en sak som man INTE är. Lägger man sen till en sak ifrån sitt yrke som man ÄR och en man INTE är, så har man tre karaktärsdrag att spela ut, och två som man saknar men borde ha på ett eller annat sätt. Jag är rädd att det blir för många saker att hålla reda på, så att det blir soppa av alltihop. Om man till exempel då är en kanin så kanske man är extremt punktlig och vänlig, men däremot inte alls särskilt vanlig, vilket man önskar att man var för att ens föräldrar är det; sådär plågsamt vanliga, någon sorts enkla morotsbönder liksom, och så har man yrket aeronautisk pionjär, en sorts flygplansbyggare helt enkelt; det kan ju vara det som är det ovanliga då; och så kanske man väljer att utifrån yrket vara en dagdrömmare men tyvärr inte alls våghalsig. Då har man en bra bild av vem man är, tänker jag. Det handlar väl om var det känns som att man hamnar på rätt sida av klichéerna och stereotyperna.

Tack för input!

 

[Sinisa_]

Jag hittade en kul och halvdum sida som beskrev olika personlighetstyper som djur; hur de fungerar i yrkeslivet och som kärlekspartners ungefär. Som horoskop, men typ: "The mole personality is nocturnal and shy, and works best in creative environments where they can run their own projects". Åt det hållet. Den hjälpte till med att fylla på listan förvånansvärt bra.

 

[Leon]

Jag får erkänna att jag tycker det är lite synd att knyta djuren så direkt till stereotyper, känns begränsade. Var ett stort fan av upplägget i MUA, där mutantdjur inte hade någon regeleffekt av djurtyp - vilket djur man valt är en ganska tydlig krok ändå, känns som att man kan lämna själva karaktärsdrag till spelaren.

 

[Sinisa_]

Jag får erkänna att jag tycker det är lite synd att knyta djuren så direkt till stereotyper, känns begränsade. Var ett stort fan av upplägget i MUA, där mutantdjur inte hade någon regeleffekt av djurtyp - vilket djur man valt är en ganska tydlig krok ändå, känns som att man kan lämna själva karaktärsdrag till spelaren.

Eftersom jag är mellanbarn håller jag direkt med. Men tänker -- av samma skäl -- att det kan finnas en medelväg.

Jag gillar nog egentligen inte tanken att djuren har fördomar om varandra, att det alls är en grej som finns i världen, att man förväntas vara så och så för att man är ett eller annat, att de här djuren gör de här jobben och de här gör det här. Så varför håller jag då precis på och skriva in det, halvt om halvt? Det kan jag inte svara på.

Jag är nog ute efter något annat, en sorts arketypisk, mytologisk -- nyans. Nån sagogrej, med en butter grävling. Men jag vet inte. Jag kanske kastar ut det, eller gör det till en helt frivillig grej. Men jag gillar inte frivilliga grejer, heller, för allt är ju frivilligt, så att säga.

Det handlar rätt mycket om att jag själv skulle tycka att det var mysigt och hjälpsamt att välja ett par grejer från en lista här och en lista där, och se vad som uppstår, lite dynamiskt för att man blandar olika saker från olika val man har gjort. Och om listorna är rätt långa och blandade... men då är väl frågan vad de står för; dvs är kaniner faktiskt såhär och såhär, eller är de såhär "i sagorna", på en sorts meta-nivå, eller tror andra djur bara att kaniner är såhär och såhär, fast de kan vara hursomhelst? Alla alternativen är möjligen rätt dumma.

Hmmm.

Jag tycker faktiskt rätt bra om kritik också, i det här skedet av skapandet. Det vässar något. Tack för input!

 

[Leon]

Jag är nog ute efter något annat, en sorts arketypisk, mytologisk -- nyans. Nån sagogrej, med en butter grävling.

Just det här är anledningen till att jag älskar antropomorfa djur i rollspel - det finns så många resonansbottnar: från fabler, folksagor och hur djuren faktiskt beter sig. Djur har alltid varit viktiga i mänsklig kultur och vi har en massa föreställningar runt dem. Det här är så att säga material som spelaren redan har att riffa av eller göra tolkningar av. Ett modigt lejon, eller ett fegt? Eller ett lejon som älskar att samla frimärken? Det kommer liksom automatiskt en tematik eller spänning där.

Det handlar rätt mycket om att jag själv skulle tycka att det var mysigt och hjälpsamt att välja ett par grejer från en lista här och en lista där, och se vad som uppstår, lite dynamiskt för att man blandar olika saker från olika val man har gjort. Och om listorna är rätt långa och blandade... men då är väl frågan vad de står för; dvs är kaniner faktiskt såhär och såhär, eller är de såhär "i sagorna", på en sorts meta-nivå, eller tror andra djur bara att kaniner är såhär och såhär, fast de kan vara hursomhelst? Alla alternativen är möjligen rätt dumma.

Är inte lösningen att bara ha en enda lång lista med karaktärsdrag? Och låta spelaren slå eller slumpa? Så att den som vill spela en butter grävling helt enkelt kan välja det, och den som vill ge sin grävling en oväntad twist kan slumpa.

En liten tanke till: skall de här kataktärsdragen ha någon regeleffekt?

Jag tycker faktiskt rätt bra om kritik också, i det här skedet av skapandet. Det vässar något. Tack för input!

Phew!

Glad att mina tankar tas som konstruktiv input (det var tanken !)

 

[Sinisa_]

Just det här är anledningen till att jag älskar antropomorfa djur i rollspel - det finns så många resonansbottnar: från fabler, folksagor och hur djuren faktiskt beter sig. Djur har alltid varit viktiga i mänsklig kultur och vi har en massa föreställningar runt dem. Det här är så att säga material som spelaren redan har att riffa av eller göra tolkningar av. Ett modigt lejon, eller ett fegt? Eller ett lejon som älskar att samla frimärken? Det kommer liksom automatiskt en tematik eller spänning där.

Jag håller med, tror jag. Jag tycker mer om lejonet som samlar frimärken än lejonet som är en modig krigare; om något är det ju Sovmusen jag vill ha som riddare. Men frågan är om det är kul för att de olika djuren

a) faktiskt HAR vissa artbestämda egenskaper och temperament som de ovan nämna exemplen bryter mot, ungefär som att dvärgar är buttra och alver är ädla men högfärdiga, och att det därför (evntuellt) blir kul med en sprallig livsglad dvärg och en alv som städar latriner och trivs med det

b) av någon anledning förväntas ha vissa egenskaper som de egentligen inte alls har -- det kanske står i de gamla böckerna att lejon är modiga och möss är rädda, men det kanske är människor som har skrivit de där böckerna, eller så går alla djur bara runt och projicerar saker på varandra, inte helt olikt hur fördomar fungerar bland människor

c) kan vara lite hursomhelst, och inte heller förväntar sig av varandra att det ska betyda något att man är räv, kanin, igelkott, och så vidare; det man som spelare då finssar åt och upprättar en dynamik gentemot när man t.ex. skapar ett lejon som samlar frimärken, ligger helt och hållet på ett meta-plan, utanför spelvärlden; i världen tycker ingen det är konstigt alls, men för spelarna runt bordet är det lustigt, eller poetiskt, eller observant.

*

Karaktärsdragen har ingen som helst regelmekanisk effekt, för övrigt, utan det handlar om två saker:

- Jag tycker själv om att spelet låter mig välja mellan olika arketyper när jag ska skapa en rollperson. Det ger mig gränser och konturer att förhålla mig till, säga ja eller nej till. Jag gillade till exempel någon sorts livsvägar som fanns i Krigarens Handbok; "Den romantiske sprätthöken"; "Den vise veteranen". Gud, fanns det inte också, typ "Den känslokalle slaktaren"? Det lär det väl har gjort, så att det fanns ett alternativ man faktiskt ville spela som tolvåring. Möjligen förkläddes det lite snyggt -- som det alltid gör --- till "Den bistre hämnaren". Hursomhelst; jag är nog inte emot att djurets art drar det lite grann mot en arketyp, som spelaren sen snidar till så att den passar henne. Ett frimärkssamlande lejon är ju i allra högsta grad fortfarande möjligt att skapa; bortsett från att det inte finns lejon i Krickdala; men en del av spänningen i den bilden handlar då om att också djuren i världen, lejonets grannar, så att säga, i någon mån förväntar sig att lejonet ska vara något annat, mer -- lejonaktigt.

- Den större frågan handlar väl om hur djuren faktiskt är, och jag vet inte riktigt varför eller hur, men jag har hamnat i ett läge där båda alternativen känns t r å k i g a. Det vill säga: ÄR kaniner flitiga och nervösa morotsbönder (bläh, kanske), eller är kaniner ingenting alls? I det senare fallet, om ens art spelar lika liten roll som -- vilket ens favoritfärg är, eller vilken bokstav ens artnamn börjar med -- tappar man inte något då? Och blir det inte, ursäkta, men overkligt? Spelar det verkligen INGEN roll att katter och vesslor och rävar ibland faktiskt äter möss och sorkar, utanför Krickdalas gränser? Påverkas fladdermössens temperament inte alls av att de är vakna på natten och kan flyga? Jag vet inte. Du kan ha rätt i att allt sånt bara ska kastas i soporna. Det kanske blir friare, mer romantiskt och modernt. Jag står verkligen mittemellan här. Det glider väl halvt om halvt ut i någon större diskussion om raser som har tröskats igenom här tusen gånger.

*

Phew!
Glad att mina tankar tas som konstruktiv input (det var tanken !)

Jag älskar att få kritik på saker innan de är färdiga, i synnerhet om den blandas med tillrop och pepp, så att man inte helt tappar sugen. Jag brukar säga till redaktörer och vänner som läser utkast av sånt jag skriver i jobbet att det är bättre att de säger något elakt och kritiskt, än att en recensent skriver samma sak i en tidning, där alla läser det och när det är för sent att göra något åt det.

Och egentligen gillar jag också sån kritik som är betydligt mindre konstruktiv än det här, eftersom den ofta berättar att det är NÅGOT som inte funkar.

 

[Leon]

Ett alternativ hade ju kunnat vara en 1T100/T10- tabell där utfallen grupperas efter djur - så 31-40 är "Typiskt för Bäver". Då kan man antingen slå en 1T100 för helt randomiserat resultat eller T10 för något som är typiskt för Bäver.

I ett sådant upplägg kan man nog lämna det osagt/öppet för spelaren om "Typiskt för" betyder "av naturen' eller "enligt fördom"

 

[clarence redd]

Jag tycker ”både och” är en framkomlig väg. Om man både slår fram något/några drag som är typiska för arten OCH något/några som är generella för alla djur, så får man en rolig mix tror jag.

Så, först några korta listor kopplade till djurart, sedan en lång lista som alla slår på.

Och idén med två saker som man ÄR och en som man INTE ÄR känns helt rätt. Det suddar också bort en del av ”alla x är y,” utan att artens särdrag försvinner.

 

[Mogger]

En lösning kan vara att inte knyta karaktärsdrag till art utan till jobb. Och låta dem bestå av motsatser, eller iaf med någon inneboende konflikt. Jag kan ju exempelvis vara rättfram och korrekt, eller ärlig och girig eller vad det nu kan vara. Det ger varje RP en liten egen konflikt man kan leka med samt att karaktärsdragen inte har med djur att göra.

 

[Leon]

En lösning kan vara att inte knyta karaktärsdrag till art utan till jobb. Och låta dem bestå av motsatser, eller iaf med någon inneboende konflikt. Jag kan ju exempelvis vara rättfram och korrekt, eller ärlig och girig eller vad det nu kan vara. Det ger varje RP en liten egen konflikt man kan leka med samt att karaktärsdragen inte har med djur att göra.

Ja just det här att ge dem två aspekter är snyggt - eller en dygd/last. Som Ärlig/Ohyfsad eller Snäll/Vek.

Kanske börjar man med Lasterna och kan förvandla dem till Dygder genom äventyrande?

 

[Rickard]

Från den här listan väljer du en sak som du är, men också en sak som du sannerligen inte är; när det gäller det senare, det du inte är, så väljer du också om:

Jag tycker det är klockrent i sin enkelhet. Jag har 14 volymer av gamla djurböcker som jag inte har hjärta att slänga. Beskrivningarna av djuren kommer med charmiga beskrivningar av deras personligheter. Jag bifogar en för råttor och en för grävlingar. Råttor vet jag är väldigt sociala och hjälpsamma, men just att de bruna och de svarta var i krig med varandra känner jag gav en skön känsla över råttornas värld.

Detta är från Djurens värld, 1937, utarbetad av Ingvald Lieberkind.

 

[Sinisa_]

Jag tänker nog såhär:

*

BOX: Saker man är, och inte

Smådjuren i Krickdala umgås utan att skänka en tanke åt att den ene har randig svans och den andre gälar och simhud. De fäster ute ens vikt vid de vassa hörntänderna som glimrar till i grannens skratt, så länge det rör sig om en hederlig individ som har har avgett Barfotalöftet som alla andra, och inte skulle få för sig att äta upp en mus eller kanin.

Det är heller inte sällsynt eller uppseendeväckande att olika djur blir förälskade och gifter sig med varandra, och adopterar en blandad skock med föräldralösa valpar och ungar: om kvällarna går kaniner och fladdermöss och fiskarkatter och råttor hand i hand under de färgad papperslyktorna längs flodstranden.

Det här betyder inte att det helt saknas saker som skiljer de olika djuren åt, eller saker som de halvt om halvt antar om varandra, och som åtminstone till en fjärdedel är sant: om man tänker på det är kaniner nog ofta smånervösa och punktliga, och grävlingar en aning buttrare och ordentligare än den genomsnittslige uttern, som ju överlag verkar skina upp bara hon hittar en blank sten att lägga i sin stora glasbruk hemma på fönsterbrädet. Det kan till och med vara så att vissa familjer, som inte sällan är olycksdrabbade och rädda, eller som bara bittert försöker bevara en förlorad känsla av att vara förnämare än andra, har fått för sig att man bör vara på ett eller annat sätt: att en riktig hare är tålmodig, eller en riktig sjusovare är försiktig, och så vidare. För de som har oturen att födas bland sådana sorgliga typer och samtidigt inte riktigt passa in i deras mall, kan det förstås ge upphov till lustiga eller tragiska försök att låtsas vara något som man absolut inte är, och till en kliande, sprittande längtan efter att ge sig ut i den vidare världen.

Under varje djur finns en lista med karaktärsdrag och typiska egenheter, som väl både berättar något om hur djuren trots allt är, och något om hur de antas vara av andra, och hur de framträder i varandras, och människornas, sagor. Om du vill kan du välja två av dem och bestämma att det där faktiskt är något som din Rollperson är, och sen välja ett tredje sak från samma lista, som din Rollpersonen sannerligen inte är. För att göra det senare valet lika viktigt som det förra, bör du också bestämma hur Rollpersonen förhåller sig till det:
- Du struntar helt i att du inte är X, men din mor gråter på kvällarna och beklagar sig över det för familjens alla fastrar och morbröder, och anklagar din far för din uppenbara karaktärsbrist.
- Du låtsas vara X för att din arbetsgivare eller dina kunder har fått för sig att du är det, och denna missuppfattning ligger bakom din framgång.
- Du försöker lära dig ur böcker hur man blir X, av ett eller annat skäl.
- Du önskar innerligt att du var X som din hjälte och förebild.
- Du skulle kunna resa till världens ände för att hitta någon eller något som gör dig X.
- Din bästa vän är just din bästa vän, för att hon helt och hållet struntar i att du inte är X; hon tycker till och med om att du är motsatsen.

Det står dig fritt att hitta på och lägga till andra personlighetsdrag än de som räknas upp under varje djur, och till exempel göra en kanin som är ivrig, vilket kaniner ju inte helt sällan är, men som också är modig eller folkilsk eller något helt annat.

Har du redan en klar bild av hur din Rollperson ska vara, som inte passar med just det som råkar räknas upp under djuret du vill spela, bör du följa ditt hjärta och inte denna futtiga bok.

*

 

[Sinisa_]

Jag tycker det är klockrent i sin enkelhet. Jag har 14 volymer av gamla djurböcker som jag inte har hjärta att slänga. Beskrivningarna av djuren kommer med charmiga beskrivningar av deras personligheter. Jag bifogar en för råttor och en för grävlingar. Råttor vet jag är väldigt sociala och hjälpsamma, men just att de bruna och de svarta var i krig med varandra känner jag gav en skön känsla över råttornas värld.

Detta är från Djurens värld, 1937, utarbetad av Ingvald Lieberkind.

”Den svarta råttan kom emellertid ej längre att få njuta fröjden av sina gjorda erövringar, och den som gjorde henne rätten stridig var, som det så ofta går, en av dess närmaste släktingar.”

”Men i den strid som följde kanske det ej var så mycket storleken det kom an på utan först och främst den bruna råttans hetsigare och hänsynslösare temperament och dess sociala inställning.”

Detta är både underbart och lite skrämmande. Man kan ju liksom utan alltför stor ansträngning tänka sig hur samma röst lite tidstypiskt skulle tala om olika människoraser och folkvandringar. Alltså inte just författaren ifråga, utan den blick på världen som vad gängse där och då.

*

Kanske är det där förresten ett skäl att en del i tråden är tveksamma till greppet. Inte moraliskt men estetiskt, så att säga.

Men en anledning att jag nog trots allt vill ha artspecifika egenskaper, och möjligen till och med göra något litet av vissa djurs grupperingar och historia gentemot varandra, är att jag är vansinnigt förtjust i tanken på amfibierna som en sorts melankoliska eller bittra eller romantiska ottomaner, som för några generationer sen hade ett stort kejsardöme som nu är förlorat, och som påverkar dem på diverse sätt, och jag vill inte skilja ut dem som de enda djuren som har en sån egenhet.

Jag gör alltså, som alla, skillnad på olika grupper, inte av ondska utan av godhet och omsorg om de svaga...

 

[Leon]

Men en anledning att jag nog trots allt vill ha artspecifika egenskaper, och möjligen till och med göra något litet av vissa djurs grupperingar och historia gentemot varandra, är att jag är vansinnigt förtjust i tanken på amfibierna som en sorts melankoliska eller bittra eller romantiska ottomaner, som för några generationer sen hade ett stort kejsardöme som nu är förlorat, och som påverkar dem på diverse sätt, och jag vill inte skilja ut dem som de enda djuren som har en sån egenhet.

Men är det för att de är amfibier, eller är det för att paddan Ibrahim farfars far var Agha av den Röda Porten och klart som tusan att han är nostalgisk?