Ni som tror ni ska spela Eon med Johannes i Ume som SL låter snällt bli att läsa, tack.
Hej du glade!
Sommaren är här och jag ska ha inte sommarlov, utan arbetslöshet, för i onsdags tog jag studenten. Detta är ju ett lysande tillfälle att spela att få spela lite rollspel, inte sant?
Jag har några idéer på mindre kampanjer som legat och skräpat rätt länge i min rollspelslåda, men kan inte bestämma mig för vilken idé som är bäst och exakt hur jag ska lägga upp det hela. Mina idéer:
- Rollpersonerna vaknar upp i en gråta med total minnesförlust hela bunten och med tatueringar på ett utdött språk över hela kroppen. Det ska visa sig att nån slags munkorden genomfört en ritual för att samla de män (och kvinnor) som kan hjälpa (de är alltså inte FRÄLSARNA med stora versaler, utan några mer ågmälda hjältar) världen mot Mörkrets ankomst... Redan från början ska de bli jagade av fiendens agenter, deras ledsagare blir dödad innan de hinner fråga något och till en början måste de alltså ta reda på vad meningen med deras minnesförlust är. Spelarna får veta eftersom de får användning av dem vilka färdigheter de har och eftersom får de veta mer och mer om sina identiteter. En kul tvist här är att en av dem har gjort nåt jätteelakt typ inkviseterat barn och då måste de andra spelarna bestämma sig om det är den tidigare identiteten eller den nya de ska se den andre som. För jag tänker inte låta dem få sina minnen tillbaka hux-flux utan lite i taget, medan de samtidigt skapat sig nya identiteter - t.ex så kanske en RP är gift men har gift sig igen efter minnesförlusten... och så får han plötsligt veta att han har fru och tre barn.
Utdrag från mina anteckningar:
Idén kommer från Legender och Hemligheter där det fanns en berättelse om en vishetens brunn. Orginalhistorien kommer jag inte använda så mycket, det som jag var mest intresserad av var att huvudpersonen i legenden bildade en liten tempel-riddarorden (samori – men det kvittar) uppe i bergen dit han tog med litet av vattnet från brunnen.
I L & H kunde vattnet tala, men jag tänkte snarare att det skulle vara som en Galadriels spegel och att det sedan finns fyra andra små tempel för varje element med druider/präster som med hjälp av även eld, jord, luft kan spå i framtiden. Det har funnits en tempel för det femte elementet, men vilket detta är och platsen där templet låg i urminnes tider är sedan länge glömt.
Tanken är att de fyra olika templen är mycket spridda över Mundana med oerhört liten kontakt med varandra, exempelvis ett i Mûhad, ett i Tokon, ett i Drunok och ett i Soldarn.
Nu har spåmännen i ett av templen börjat se tecken på att Mörkret närmar sig och förstår att de måste göra något, de skickar ut folk att återuprätta kontakten med de andra templen.
En idé är att RP med hjälp av de olika templens spådomar får reda på att Mörkret verkligen är nära, men att bara det femte elementet har svaret på vad de måste göra för att stoppa det.
(lite oraklets fyra ögon över det hela)
Osv... En kul idé eller inte? Det är säkert flera som prövat den förut. Jag vet dock inte hur handlingen ska se ut förutom själva metaplotten att de har minnesförlust och är ständigt jagade.
En annan idé är att rollpersonerna seglar runt i övärlden och ivara på äventyr och intrigera bland östaterna där. Blandas in i intriger om tronföljd med mera, artefaktletande med mera.
Jag vill förstås även här att de ska ha övergripande mål, vilket jag i detta fall inte har nån aning om vad det skulle kunna vara... Men troligtvis skulle det ha med mörkret att göra igen (Mörkret är en underbar idé) och spelarnas slutmål skulle kanske kunna vara att upptäcka att Mörkret närmar sig och att varna nån slags halvt utdöd magikerorden som kan starta den organiserade kampen.
En anledning till att jag skulle tycka att detta vore oerhört roligt är att jag då i princip enbart skulle använda mig av ett hopplock av internet-resurser, jättebra platser jag aldrig använt pga de inte passat in i Mundana. I övärlden kan jag dock använda dessa idéer utan att förstöra spelvärlden för spelarna.
Idéer, inspiration, synpunkter?
Förlåt förresten för att det är osammanhängande skrivet, men jag är varken någon Krille eller Troberg...
Hej du glade!
Sommaren är här och jag ska ha inte sommarlov, utan arbetslöshet, för i onsdags tog jag studenten. Detta är ju ett lysande tillfälle att spela att få spela lite rollspel, inte sant?
Jag har några idéer på mindre kampanjer som legat och skräpat rätt länge i min rollspelslåda, men kan inte bestämma mig för vilken idé som är bäst och exakt hur jag ska lägga upp det hela. Mina idéer:
- Rollpersonerna vaknar upp i en gråta med total minnesförlust hela bunten och med tatueringar på ett utdött språk över hela kroppen. Det ska visa sig att nån slags munkorden genomfört en ritual för att samla de män (och kvinnor) som kan hjälpa (de är alltså inte FRÄLSARNA med stora versaler, utan några mer ågmälda hjältar) världen mot Mörkrets ankomst... Redan från början ska de bli jagade av fiendens agenter, deras ledsagare blir dödad innan de hinner fråga något och till en början måste de alltså ta reda på vad meningen med deras minnesförlust är. Spelarna får veta eftersom de får användning av dem vilka färdigheter de har och eftersom får de veta mer och mer om sina identiteter. En kul tvist här är att en av dem har gjort nåt jätteelakt typ inkviseterat barn och då måste de andra spelarna bestämma sig om det är den tidigare identiteten eller den nya de ska se den andre som. För jag tänker inte låta dem få sina minnen tillbaka hux-flux utan lite i taget, medan de samtidigt skapat sig nya identiteter - t.ex så kanske en RP är gift men har gift sig igen efter minnesförlusten... och så får han plötsligt veta att han har fru och tre barn.
Utdrag från mina anteckningar:
Idén kommer från Legender och Hemligheter där det fanns en berättelse om en vishetens brunn. Orginalhistorien kommer jag inte använda så mycket, det som jag var mest intresserad av var att huvudpersonen i legenden bildade en liten tempel-riddarorden (samori – men det kvittar) uppe i bergen dit han tog med litet av vattnet från brunnen.
I L & H kunde vattnet tala, men jag tänkte snarare att det skulle vara som en Galadriels spegel och att det sedan finns fyra andra små tempel för varje element med druider/präster som med hjälp av även eld, jord, luft kan spå i framtiden. Det har funnits en tempel för det femte elementet, men vilket detta är och platsen där templet låg i urminnes tider är sedan länge glömt.
Tanken är att de fyra olika templen är mycket spridda över Mundana med oerhört liten kontakt med varandra, exempelvis ett i Mûhad, ett i Tokon, ett i Drunok och ett i Soldarn.
Nu har spåmännen i ett av templen börjat se tecken på att Mörkret närmar sig och förstår att de måste göra något, de skickar ut folk att återuprätta kontakten med de andra templen.
En idé är att RP med hjälp av de olika templens spådomar får reda på att Mörkret verkligen är nära, men att bara det femte elementet har svaret på vad de måste göra för att stoppa det.
(lite oraklets fyra ögon över det hela)
Osv... En kul idé eller inte? Det är säkert flera som prövat den förut. Jag vet dock inte hur handlingen ska se ut förutom själva metaplotten att de har minnesförlust och är ständigt jagade.
En annan idé är att rollpersonerna seglar runt i övärlden och ivara på äventyr och intrigera bland östaterna där. Blandas in i intriger om tronföljd med mera, artefaktletande med mera.
Jag vill förstås även här att de ska ha övergripande mål, vilket jag i detta fall inte har nån aning om vad det skulle kunna vara... Men troligtvis skulle det ha med mörkret att göra igen (Mörkret är en underbar idé) och spelarnas slutmål skulle kanske kunna vara att upptäcka att Mörkret närmar sig och att varna nån slags halvt utdöd magikerorden som kan starta den organiserade kampen.
En anledning till att jag skulle tycka att detta vore oerhört roligt är att jag då i princip enbart skulle använda mig av ett hopplock av internet-resurser, jättebra platser jag aldrig använt pga de inte passat in i Mundana. I övärlden kan jag dock använda dessa idéer utan att förstöra spelvärlden för spelarna.
Idéer, inspiration, synpunkter?
Förlåt förresten för att det är osammanhängande skrivet, men jag är varken någon Krille eller Troberg...