Nekromanti Sommarpratare

[Björn den gode]

Förutom att läsa krönikor och recensera nattvrål så har jag också ägnat sommaren åt att lyssna på sommarpratarna. Som vanligt är det väldigt blandad kvalité men spurten i år var riktigt bra och här är ett tips på de tre jag tyckte var intressantast. (De går alla att fortfarande lyssna på på webben också)

1. Sverre Sjölander (3:e Augusti)
För in ett intressant perspektiv i rovdjursdebatten, har trevliga anekdoter och har en musiksmak som passar mig. Det här är precis så där som man vill att ett sommarprogram ska vara både tankeväckande, roligt och lättlyssnat.

2. Laleh Purkarim (30:e Juli)
Det här programmet är så underbart spontant, samtidigt som det känns någonstans i botten att det faktiskt finns ett välgenomtänkt manus så är stämningen så trivsam att det verkligen känns som att det är någon som sitter i samma rum och pratar.

3. Jerry Williams (5:e Augusti)
Det här är ett mer klassiskt sommarprogram då han mest berättar anekdoter och klintbergare från sitt eget och andras liv. Men tempot är så ruskigt bra och låtvalet (både de låtar han väljer och de låtar han inte väljer) är överaskande men passande. Inte någon som jag trodde på förhand skulle vara på min lista men lyckas verkligen överraska.

 

[Anders Åstrand]

Tack för tipset!

Sitter och lyssnar på Jerka nu. Synd att inte hela låtarna är med, men det vore väl omöjligt med tanke på hur hårt skivbolagen håller i sina låtar.

Adress för de som inte orkar leta: http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=2873696

 

[Björn den gode]

Om du lyssnar på det streamade så är hela låtarna med, det ligger ute i 30 dagar efter ordinarie sändning, det är bara i mp3-varianten det är förkortat.

 

[Sodivra]

Sommar är awesome.

Jag har inte hört alla, men dessa är mina favoriter:

1) Sofia Jannok
Wow, vad klockrent. All musik hon spelade var sådan som verkligen klickade för mig (till och med hundvisan, pinsamt nog!) och som jag inte hade någon aning om ens fanns - Och när hon frågade "Hur kan man äga mark?" så blev jag helt ställd. Jannok är hur cool som helst eftersom hon är så samisk, utan att det är av plikt för ett kulturarv eller för att det är hippt.
Glesbygd'n och Lalehs Bjurö Klubb (som jag återkommer till) var fantastiska låtar.


2) Nour El-Refai
Jag log, utropade "Näe!" och grät nästan en skvätt till Nours program. Katt-sekvensen är det bästa i hela Sommar i P1 i år, och där vill jag också lyfta fram Nours fantastiska formulering - "Jag skulle bjuda in de som var elaka mot mig i mitt finaste rum och lägga en kattunge i händerna på dem, så att de skulle bli förstå" (Inte ett exakt citat, men något i den stilen) Wow, det är ju precis sånt jag snackar om! Det är precis vad mina tankar handlar om! Tack Nour, för att du säger det så snyggt.

3) Hmm... Nu kom jag på att jag skulle lyssna på Morgan Allings program. (Har hört inledningen, vilken var top notch)
Jag har nog inte lyssnat på tillräckligt många i år för att välja en tillräckligt bra trea. Kristian Luuk, Malin Åkerman, Petra Mede eller Herman Lindqvist skulle kunna vara tillräckligt bra, men jag tror mer på Peter Englund, Morgan Alling, eller någon annan som jag inte lyssnat på än.

Värmlandsvisan i Sverres program blew me away. Wow, så bra... Och en sak jag uppskattar med Lalehs program var att hon bekräftade den tolkning som väcktes i mig när jag lyssnat på hennes låt Bjurö Klubb flera gånger (Efter Jannoks program), här, jag klistrar in den vet jag...

Först så var det bara en kittlande och mysig låt för mig, men under en av mina lyssningar så klickade det till hos mig - Alla de här sakerna hon tar upp är ju sånt jag skrev mitt paper i humanistisk psykologi om! Blåvalen sammanfattar samhällets förväntingar på oss:

En blåval, den största och ogreppbaraste varelsen kritiserar Laleh - Hon är en förlorare, lever bland sina papper och pennor och tankar på en öde ö, isolerad. Men hon kan -gömmas- (wow!) i samhället, ätas upp av det, bli som alla andra, en människa är inte tung och försvinner lätt bland alla andra. Laleh skulle gå förlorad.

Men Laleh vet att det är värt att kämpa för att få definera sig själv - Hon vägrar acceptera att valen vill att det ska bli något av henne, för hon har redan hittat vem hon vill vara och blivit det. Hon är redan fri, en vinnare.

Vare sig det var så Laleh tänkte eller inte så berörde de här tankarna mig verkligen, för att våga hitta sin egen väg och bli sig själv, kritiskt granska istället för att acceptera - Och vad det här innebär för individen som går igenom det - är ett fantastiskt starkt ämne.

Speciellt griper det i hjärtat när Laleh sjunger att "de/dom lurar folk som emellanåt är ledsna", för på sätt och vis sjunger hon till mig som psykologstudent: Jag får aldrig lura folk som är ledsna att allt blir bra om de anpassar sig till mallen för hur människor ska vara.

Sommar i P1 ger mig mycket, med andra ord.

 

[Organ]

Jerkas program var fantastiskt bra! De andra du räknade upp missade jag dock. Jag tror tyvärr att jag bara lyckadats pricka in ungefär en tredjedel av då gångna pratarna. En angenäm överaskning var att Kjell Lönnå var så jäkla rolig att lyssna på som han var. Jag hade inga högre förväntningar på honom. Liksom, hur kul kan egentligen en frikyrklig körledare vara? Mina fördomar kom dock helt på skam. Dessutom körde han en hel del bra musik.

Mitt bottennapp hittills var Finlands utrikesminister (vad han nu hette), som var mycket energisk men inte hade mycket att säga och därför fyllde ut tiden med att ständigt påpeka sitt stora sportintresse, utan att för den delen komma med nått vettigt i ämnet. Värst var dock hans musiksmak, som visserligen inte var någon katastrof utan bara störttråkig och helt intetsägande. Det var en sådan musiksmak som säger: "Hejsan, jag har ingen som helst personlighet och i färgglada omgivningar försvinner jag helt".

/Anders

 

[Anders Åstrand]

Jerka var kanon, även så Morgan Alling och Johan Lindeberg. De är nog mina tre favoriter av de jag hört so far.