Nekromanti Space Marine Chapters

[God45]

Jag har målat min första Warhammer 40k miniatyr och stigit ännu ett steg längre in i nördträsket. Jag ska i och för sig bara använda den till i rollspelande men ändå

I alla fall. Jag tvekade över vilket space marine chapter som jag ville måla och läste på lite extra om de olika innan jag valde.

Jag valde Dark Angels, mestadels eftersom jag gillar att deras Primarch, Lion El'Jonson, är döpt efter diktaren Lionel Johnson som skrev dikten "The Dark Angel" som jag verkligen gillade när jag läste den. (Antydningarna att de är ett homosexuellt brödraskap och att deras Fästnings kloster är döpt efter en gayklubb fick mig också att fnissa på grund av diskussionerna om kvinnliga space marines. "Varför finns där inga kvinnliga space marines?" "Öh.... Det funkar inte med de extra organen? Ja, ja! Det är därför! Ingen annan anledning.) Men jag gillade också deras meta-plot rörande The Horus Herasy och the unforgiven grejerna. Plus, de ser coola ut.

Vilka är era favorit chapters? Och varför? Har ni en dum anledning som jag eller bryr ni er om hur de spelas eller är backgrundshistorierna det viktigaste eller är det hur de ser ut rent estetiskt?

 

[BiobunkerVII]

Mycket länge sen jag spelade men helt klart Black Templars endast baserat på det estetiska.

 

[God45]

Mycket länge sen jag spelade men helt klart Black Templars endast baserat på det estetiska.

De är definitivt ett av de Chapters som ser allra häftigast ut. Det är svårt att slå levande ljus och lagerkransar som utsmyckningar på kraftrustningarna

 

[Korpen]

Space Wolfs.
När jag började spelar runt 1995 så var det de enda space marines det fanns ett codex till. Så det blev att de var de jag målade och spelade. På den tiden var space wolfs galna i närstrid (WS var i praktiken det enda som räknades, och SW hade +1 WS vs. alla andra marines), så jag spelade dem med nästan bara fordon, wolf guard och gråvargar, men inga dedikerade närstridstrupper, vilket var ovanligt på den tiden.

Sen är det inget direkt i deras fluff jag tycker illa om (utom möjligtvis namnet) och en hel del som är lite mysigt, vilket gör att nostalgins skimmer runt dem är starkt nog att ge dem en klar favoritposition.

Sen kan man tillägga att jag aldrig sett Space Marines som varelser som har en sexuallitet, så om de var män eller kvinnor innan förvandlingen spelar ingen roll, de är alla bröder efteråt.

 

[BiobunkerVII]

Mycket länge sen jag spelade men helt klart Black Templars endast baserat på det estetiska.

De är definitivt ett av de Chapters som ser allra häftigast ut. Det är svårt att slå levande ljus och lagerkransar som utsmyckningar på kraftrustningarna

Inga fjolliga neongröna rustningar, stilfullt svart/vitt och sen kan det ju aldrig bli fel med malteserkors

 

[Zorbeltuss]

Vilka är era favorit chapters? Och varför? Har ni en dum anledning som jag eller bryr ni er om hur de spelas eller är backgrundshistorierna det viktigaste eller är det hur de ser ut rent estetiskt?

Dark Angels har de bästa out of game referenserna.
Iron Warriors hade coolast Primarch tätt följt av Iron Hands.
Iron Hands har tuff kapitelstruktur med Salamanders som uppföljare.
White Scars har intressant brädspelstaktik.
Space Wolves verkar kunna ha kul faktiskt så de vinner för rollspelande.

Men ja, jag gillar ingen tillräkligt för att anamma dem, det är därför jag håller på och modellerar om utseendet och storyn på en för min 40k arme, eller ja de är inte en chapter, de är en heresy era legion, vilket innebär ganska mycket skillnader.

/Luna Lovegood

 

[God45]

Nice Berätta mer om din hemmabyggda legion, sådant är alltid coolt!

Snackar vi pre-heresy diggar jag 1000 Sons också

 

[Rymdhamster]

Jag älskar Black Templars i allt utom målandet. Jag älskar fluffet, jag gillar färgschemat och symbolerna, organisationen, ja allt. Space Marines är ju ändå krigarmunkar, typ, och Black Templars annamar ju det temat fullt ut.

Det tråkiga med dem är att jag inte har orken att lägga ner så mycket tid på att måla dem som behövs för att få dem riktigt snygga och intressanta med det enkla färgschemat de har.

 

[Zorbeltuss]

Nice Berätta mer om din hemmabyggda legion, sådant är alltid coolt!

Snackar vi pre-heresy diggar jag 1000 Sons också

Har inte så mycket story än, mest är de byggda runt en chapter kult av utilitarisk byggnation, de bygger sina egna fordon och rustningar, melta vapen och närstrids-svets är vanligt förekommande, motorcyklarna är mycket nedskalade, backpack powerplants är mer liknande ryggplåtarna för terminators då man inte har mycket saker som sticker ut och kan fastna i saker, axelskydden ser mindre ut även om de inte är så mycket mindre pga radikal omformning (tänk tau korsat med sovietryssland), eftersom det är strukturerat efter legion och inte chapter har alla i en enhet samma typ av vapen, de som inte sitter i rhino eller landraider sitter på en motorcykel och trupper som sitter på motorcyckel har inte backpacks (då de är powerplants stabilisatorer och enviromental processors)utan är istället inkopllade med grova kablage till sina motorcyklar.

Färgschema Stål nedkleggat med massvis med motorloja och militärgrönt och absolut inga detaljer som inte har någon användning i strid på utrustning och sådant.

Projektnamn för tillfället är Welders of the Machine.

/Luna Lovegood

 

[God45]

Nice och Tech-marine tungt Jag har alltid tyckt att Tech-marines och Librarians är de mest intressanta i Adaptus Astartes chaptersen/legionerna. Man är en halv-guds liknande superkrigare som påminner mer om Hercules eller Akilles än en soldat OCH en mystiker av någon typ oavsett om det är Tech eller Psyker grejer.

 

[Stormflare]

Grey Knights, från deras första bok... hette väl Deamonhunters? Fokuserar egentligen på en Inkvisitor, häns närmaste henchmen plus de trupper Inkvisitorn kan kommendera in, Imperial Guard och Space Marines.

Jag antar att jag gillar dem för att Chaos i 40k/WHFB blir så fruktansvärt töntiga.

 

[God45]

Jupp. Grey knights är ordos militan för Ordo Mallus som är Daemon jägar ordern av Inqusitionen.

Jag antar att jag gillar dem för att Chaos i 40k/WHFB blir så fruktansvärt töntiga.

What? Chaos är ju hur coolt som helst!

 

[Stormflare]

Jupp. Grey knights är ordos militan för Ordo Mallus som är Daemon jägar ordern av Inqusitionen.

Jag antar att jag gillar dem för att Chaos i 40k/WHFB blir så fruktansvärt töntiga.

What? Chaos är ju hur coolt som helst!

Ja, eller hur... det är en enorm snoppmätartävling om vem som är ondast ("jag sprider sjukdommar, haha, och tål jättemycket trots att jag ser ut som en sprängfull haggis, nej, jag är elakare för jag är en hoarder som samlar på döskallar, nej jag för..." osv).

 

[God45]

Nah, det är inte så man kör det. Chaos ska vara subtilt och korrumperande. Horderna finns där ute någonstans med det man behöver oroa sig för är läraren som läser fel böcker eller vakt kaptenen som gillar sitt jobb lite för mycket eller...

Och Nurgles grej är att man ska stå ut med lidande. Han är inter "ond" egentligen. Han är otrevlig ja, men han menar väl.

Tzeentch är guden över hopp och förändring. Hur kan man inte gilla det? Det handlar om ambitioner, visst. Men det handlar också om att ta sig ur en dålig situation och söka lyckan.

Khorn är guden över vrede och blod. Men han är också guden över styrka, heder och ära. Han hatar fula tricks. Han är mer eller mindre Oden.

Slaanesh är njutningsguden men det är inte bara kinky sex. Tänk att inte behöva svälta längre eller att vara varm. Men även om vi går till sex linjen, ser du verkligen inte en massa potential för komplexa moraliska frågeställningar där. Är det fel att vara gay eller transsexuell eller gilla BDSM om det kan leda till att man stärker en chaos gud eller blir korrupt.

 

[Stormflare]

Hehe, antar att sånt kommer fram mer i rollspelen än i figurspelen. Tycker mest att de är elaka kopior på Space Marines och så en krigsmaskin med en demon bunden i sig (gasp!).

 

[Eksem]

Jag gillar Iron Hands. De tolererar inga misslyckanden, de går hard as fuck och att byta en trasig arm mot en mekanisk är en ära. The flesh is weak!

"Only when by the power of our hate we have truly shed the prison of our own flesh, shall we be judged worthy to stand at the side of the returned Primarch. Every foe I slay, every stone I cast down, makes my hatred purer, and the day Ferrus Manus is restored to us a day closer."