Vildmarksvana:
Jag tror inte du behöver ha så många specialiseringar. Det är inte så stor skillnad mellan tex skog/slättland/kustområden (i samma klimat). Berg är det samma, iaf upp till trädgränsen (och särskilt över snögränsen är det helt andra villkor...).
Det är bara olika proportioner av samma saker som går att utnyttja - ungefär samma typer av växter, möjligheten att fiska tex finns ju i åar och sjöar, samma som i kustlandskap.
Tundra överlappar med arktiska miljöer. Dvs. tundran är den klimattyp (eller den biom) som finns i arktiska miljöer - utom på rena glaciärer mm. Så jag skulle helt enkelt kalla det för "arktiska miljöer". (Hur en gör för att överleva som skeppsbruten eller dylikt, på ett flytande isflak är naturligtvis en fråga för sig - men händer det så ofta att folk ens kan specialisera sig på det? Det är väl mest att använda rätt färdighet men med en helsikes massa minus för att det nästan inte finns nånting alls där..?)
Jag skulle alltså göra uppdelningen: Öken, Arktiska miljöer (och fjäll över trädgränsen), Skog och slättland, Djungel.
Jag skulle förmodligen också ha någon slags bonus för alla miljöer "ett steg bort" i listan. Tex när jag som mångårig scout mm (räknar mig ha hög "vildmarkskunskap" för vår klimatzon, i skogs- och småbruten terräng, typ) har varit i en djungel har jag slagits av både likheter och skillnader. Det finns mer som förenar än skiljer - även om djur och växtliv är väldigt olika. Även om jag inte känner igen alla arter, vet jag något om betydelsen av att leta efter ätliga växter på rätt ställen osv. Jag kan identifiera viltstigar, växlar med mera och vet vad jag ska undvika eller följa.
Samma sak med fjällmiljö i norden - där biotopen inte är så väldigt annorlunda (ingenting utom en del berg i Norge är egentligen särskilt långt från trädgränsen...). Det som gör det riktigt svårt (och när jag inte längre skulle lita på att mina kunskaper skulle räcka till), är i miljöer som har väldigt annorlunda prägel - där temperaturintervall mm är helt andra och där jag inte har någon nytta alls av många av de färdigheter jag förvärvat. (Det spelar ingen större roll att jag kan göra upp eld och koka vatten "med bara händerna", om det varken finns ved eller vatten...)
Världsvana:
Det finns väl två aspekter av det? Dels en specifik "kulturkunskap" som en kan förväntas ha förvärvat genom uppväxt inom respektive kultur (olika beroende på hur stratifierat det samhället är, dock!) och dels en förmåga att hyfsat snabbt identifiera vilka drag, attribut, handlingar mm som spelar olika roller i en ny kultur? (Samt, implicit, en förmåga att hyfsat snabbt anpassa sig efter dessa.)
När jag använder ordet "världsvan", så är det framför allt i den senare betydelsen.
