De senaste månaderna har jag vridit och vänt på begreppet "spela eftertänksamt". Jag har ju förstått att det finns spelare som uppskattar rollspelande som fokuserar på intressanta konflikter, ett visst mått av utlämnande, och starka känslomässiga upplevelser - eller ja, det är lite så jag uppfattat en del av indierörelsen, och kanske framför allt begreppet "spela djärvt". Jag tycker att "spela djärvt" är ett jättebra, klatchigt uttryck och jag funderade på om det skulle kunna finnas något motsvarande för den sorts rollspelande och rollspelsfokus som jag föredrar.
Det här är vad jag menar med att spela eftertänksamt:
Men: det jag funderar på är hur spel kan underlätta den här sortens spelande. Jag har en del idéer, men jag skulle vilja höra era erfarenheter - I vilka spel har ni spelat eftertänksamt och vad var det som gjorde att de spelen spelades på det viset?
Det här är vad jag menar med att spela eftertänksamt:
- Man rusar inte in i situationer utan att först ha gjort en analys av läget, utfört efterforskningar och pratat ihop sig.
- Ibland kan ett spelmöte på 3-4 timmar vara 90% diskussion mellan spelarna/rollpersonerna om vad som är den bästa vägen framåt. Där man vrider och vänder på de ledtrådar man har, och försöker avgöra hur saker ligger till och vem man kan lita på och vem man ska stödja.
- Det är mer intressant att räkna ut hur saker ligger till än att påverka hur det blir.
- Mysteriet/uppdraget är generellt överordnat relationer.
- Det är viktigare att agera rätt än att agera snabbt.
Men: det jag funderar på är hur spel kan underlätta den här sortens spelande. Jag har en del idéer, men jag skulle vilja höra era erfarenheter - I vilka spel har ni spelat eftertänksamt och vad var det som gjorde att de spelen spelades på det viset?