Först och främst: DnD 3e, 4e och i viss mån 5e må vara hyfsat regeltunga men inget av dem är OSR enligt mig. Nej 2097, inte 5e heller. Tycker jag. Min poäng är alltså att OSR inte är samma sak som DnD. De DnD-versioner som är OSR är inte alls speciellt regeltunga. Hit räknar jag OD&D, basicversionerna och förmodligen 1e (första AD&D alltså). Och de enkla reglerna är precis en av de grejer som gör att jag lockas av specifikt OSR snarare än DnD i allmänhet.Måns;n241719 said:
Jag tycker det är synd att du upplever OSR-spelare som arroganta! I Sverige tycker jag ändå det finns ganska många som spelar både OSR och samberättarspel eller motsvarande och tycker om båda. Jag är en av dem. DeBracy och wilper två till (ett tips är att lyssna på deras podd Nordnordost där de pratar lite om detta), 2097 en till. jag ser ett stort överlapp mellan OSR och samberättarspelen när det gäller fokuset på "play to find out", kreativ input och annat. Det finns såklart skillnader men något måste det ju ändå vara som får mig och andra att älska båda spelstilarna. Jag hoppas att vi kan överbrygga motsättningarna som du och andra upplever!
En sak som gör det svårt att kalla Eon för OSR i min värld är det som redan nämnts, reglerna. Det är fokus på simulerande regler, medan det i OSR ofta är abstrakta regler med fokus på enkelhet och spelbarhet i första hand.
Angående det här med preppad sandbox skulle jag säga att det vanliga är att inte alls ha en så detaljerad prepp som 2097 förespråkar. Jag själv jobbar mer med att preppa löst i området kring rollpersonerna. Det handlar om att placera ut lite dungeons/äventyr på en skissad karta och ha lite spelledarpersoner och grupperingar associerade med dessa. Detta ger ett antal rykten/äventyrskrokar som man kan slänga på rollpersonerna. Sedan preppar jag mer ingående det som rollpersonerna får för sig att göra. En form av fraktalt tänk, där det finns olika nivåer av detaljism, där jag börjar mer grovt och zoomar in vid behov.
