Självkritisk DoDare efterlyses *edit*
Det finns två svenska huvudaktörer på fantasymarknaden. Det ena är Neogames med sitt Eon och det andra är Riotminds DoD6 (Drakar och Demoner, sjätte upplagan). Eon har en välskriven värld som är väldigt bred. Spelet är tänkt att man ska kunna spela ungefär vilken stämning och undergenre till fantasy som helst i det. Men i grund och botten så är det ett smuts-under-fingernaglarna-spel. Lowfantasy med andra ord. Endast med senare supplement så har det börjar rikta sig mer mot dom som vill ha demoner-hjältar-vandöda-fan-och-hans-elaka-moster (high fantasy). Världen är ungefär lika bred den. Vill man spela ensliga barbar ute på dom öde vidderna så kan man göra det. Klassiska feodala riken finns det en uppsjö av. Vill man spela i vad som påminner och det Bysantinska riket så kan man spela i Jargien. Piratkampanjer kan man lätt ordna och vill man ha någonting i det arabiska stuket så är det bara att spela i de västra länderna.
Enligt min åsikt så är spelets största behållning just dess väldigt välskriva värld som är intressant samtidigt som den lämnar en hel del luckor åt den kreativa spelledaren.
Nu, Eon är dock inte utan nackdelar. Hela det här med att göra ett spel och en värld som passar väldigt många olika spelstilar gör spelet lite... svårbestämt. Det är liksom en klåpare på tusen konster men inte en mästare på en enda.
Utöver detta så är stridssystemet väldigt långsamt. Tar man på sig arbetshandskarna och skiftnyckeln så kan man slimma ned stridssystemet till att bara bli långsamt istället för väldigt långsamt. En annan effekt av stridssystemet (vilket förvisso inte är en nackdel, men det tåls att påpekas) är att det är totalt livsfarligt att slåss. Om man kör benhårt med reglerna så får man räkna med att spelarnas karaktärer börjar dö av om de springer in i jämnstarkt motstånd ett par gånger i sträck.
Eon lämpar sig inte särskilt bra för Hack'n'slash-spelande, där man går omkring i grottor och röjer orcer. Just eftersom stridssystemet helt enkelt inte är skapt för det.
Många klagar på att magisystemet är trist och stelt. Jag gillar det, då det faller in mer under smuts-under-fingernaglarna-tänkandet. Magi är väldigt pseudovetenskapligt i Eon där större akademier forskar i det, nästan lite som vetenskapsmän från 1700-talet eller så. Utöver striderna så är Eon regeltungt rent allmänt. Det finns regler för i stort sett allt möjligt och det tar sig ett tag att bekanta sig med dom. Så systemet är rent generellt sett ganska tungrott.
<table width="80%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" align="center"><tr><td bgcolor="Black">/images/hr.gif</td></tr></table>
DoD6 tänker jag dock inte uttala mig så särskilt mycket om eftersom jag knappt öppnat spelet. Men att dess stämning är annorlunda från Eon är säkert. Man siktar på 1 stämning istället för Eons många, och denna stämning är en slags fornnordisk mystik om jag förstår spelet rätt. Utöver detta tänker jag inte säga något om DoD6, utan det lämnar jag till dom som faktiskt har självdistansen och kunnandet nog att ta upp både för- och nackdelar med spelet (jag vet att ni finns där ute, så kom igen nu
).
/Naug
Edit: Ändrade Järnringen till Riotminds. Äras den som äras bör (Naugs minne är som ett såll, men det är sen gammalt)