Nekromanti Spela direkt

[entomophobiac]

Rollspel har ofta en rätt lång startsträcka. Nördiga världar och komplicerade regler. Men måste det vara så?

En sak som jag gillar väldigt mycket med FATE är idén om att komma på saker till din rollperson under spel. Sätta ut färdighetspoäng i sammanhang och där och då tänka, "ja, jag kan nog dyrka upp lås efter min tid som hemlös", och sedan blir det en del av din rollperson. Du får en chans att utveckla ditt alter ego under spel. Har senaste tiden funderat på om det här går att applicera på ännu fler saker.

En annan sak jag gillar är sånt som Mothership gör, där rollformuläret är ett flödesdiagram som innehåller både mekanik och nödvändig information i ett. Eller för den delen Apocalypse World-varianter (eftersom jag aldrig läst själva AW), där du gör många av dina val och även får reglerna för dem direkt på formuläret.

Mitt just nu abstrakta mål är att du ska kunna sätta dig ned, snylta åt dig ett rollformulär, och egentligen spela direkt, och både hitta och reda ut frågetecknen under resans gång.

Men vad skulle krävas?

Spontant tänker jag såhär:
- En värld som är antingen vår egen eller välkänd av de som spelar.
- En setting i denna värld som inte kräver mer presentation än några minuter.
- Ett rollformulär som summerar alla regler och detaljer som just du behöver ha. Nästan lite som en konventsrollperson kan se ut.
- En grundidé eller ett mål för varje rollperson som går att formulera med bara ord och inte kräver listor, arketyper, eller andra saker som behöver läsas från en bok.
- En central mekanik (om du vill ha regler) som är konsekvent för allt som kommer göras. Handlingar, intentioner, skvaller, relationer, vad som nu anses viktigt i just den här världen.

Hur skulle spelet kunna se ut?

 

[Björn den gode]

Jag tror att vi antagligen har ganska olika referensramar, och/eller att jag nog har missat lite vad du är ute efter för jag känner inte alls igen mig i premissen. Eller ja, om vi pratar om trad/neo-trad spel så kanske det stämmer men jag spelar ju knappt något sådant. Sen beror det lite på vad man menar med "direkt" men om vi säger att man är igång och spelar inom 15 minuter från att man plockat upp spelet så gäller det nästan allt jag spelar förutom de där man specifikt designat förberedelser som ska göras (men där finns ju också dom som hävdar att "prepp is play").

Exempel är spel som:
Montsegeur 1244 (förövrigt världens bästa rollspel)
Dream Askew
Dream Apart
Best Friends
Alla? Jason Morningstarspel
Psyochodrame
Svart av Kval
Nerver av Stål
Alla Jeepformscenarion
Nästan alla scenarion ur Fastaval-skolan

Jag skulle nog kunna fortsätta listan ett tag till, men som sagt så har jag nog inte riktigt förstått frågeställningen. För mig är spel som har en lång startsträcka verkligen undantagsfallen och i de som faktiskt har det (Ribbon Drive som tydligast exempel där alla måste göra en spellista innan spelmötet) så är det ju ett tydligt designval åt det hållet och inte något som bara råkat bli.

 

[damogn]

Hej,
Detta kanske inte är exakt vad du menar, men du skulle nog kunna modda följande system för att passa dina preferenser?

Lady Blackbird:
http://www.onesevendesign.com/ladyblackbird/
De har även ett rollspel på en sida (kanske är för slimmat?):
http://www.onesevendesign.com/laserfeelings/

Det finns ju även enkla versioner av, säg, DnD där de skrivit reglerna direkt på formuläret:
http://jamesstowe.blogspot.com/2011/09/dnd-for-8-year-olds.html

 

[God45]

Hej,
Detta kanske inte är exakt vad du menar, men du skulle nog kunna modda följande system för att passa dina preferenser?

Lady Blackbird:
http://www.onesevendesign.com/ladyblackbird/
De har även ett rollspel på en sida (kanske är för slimmat?):
http://www.onesevendesign.com/laserfeelings/

Det finns ju även enkla versioner av, säg, DnD där de skrivit reglerna direkt på formuläret:
http://jamesstowe.blogspot.com/2011/09/dnd-for-8-year-olds.html

Super enkla D&D versioner med random karaktärsskapande känns som det allra lättaste alternativet förutom typ Risus eller Wushu (och både de kräver att man är bekväm med rollspel vilket D&D inte gör).

 

[entomophobiac]

Eller ja, om vi pratar om trad/neo-trad spel så kanske det stämmer men jag spelar ju knappt något sådant.

Jag räknade med minst ett sånt här svar, och du får ha precis hur roligt du vill med det helt lysande Montsegur 1244, ännu mer lysande Fiasco, och alla övriga spel du ämnar namedroppa. Men tänk att det finns folk därute i etern som föredrar rollspel med helt vanligt rollpersonsskapande och fullkomlig frånvaro av indietendenser. Min spelgrupp är en av dem. Och för min egna del har jag blivit nyfiken på att introducera rollspel för mina barn, som är 4 och 6 år gamla. Då blir många av indiespelen för svåra och/eller otäcka.

I förlängningen är jag nyfiken på hur nya rollspel kan se ut idag överhuvudtaget. Om det inte hade funnits några D&D eller DoD eller andra förlagor -- vad hade blivit rollspel idag, och hur skulle det kunna göras med så låg tröskel som möjligt?

Många av indiespelen är hur som helst väldigt inspirerande. Men på något plan känns de som en nisch i nischen.

Hej,
Detta kanske inte är exakt vad du menar, men du skulle nog kunna modda följande system för att passa dina preferenser?

Lady Blackbird:
http://www.onesevendesign.com/ladyblackbird/
De har även ett rollspel på en sida (kanske är för slimmat?):
http://www.onesevendesign.com/laserfeelings/

Det finns ju även enkla versioner av, säg, DnD där de skrivit reglerna direkt på formuläret:
http://jamesstowe.blogspot.com/2011/09/dnd-for-8-year-olds.html

Det här var supercoolt! Hade inte sett de här D&D-formulären. Lite regeltungt kan jag tycka, men det tycker jag nog om D&D i allmänhet. Det känns som att det blir en hårfin gräns mellan för mycket och för lite kanske?

Ska spana in Lady Blackbird ikväll!

 

[Björn den gode]

Men tänk att det finns folk därute i etern som föredrar rollspel med helt vanligt rollpersonsskapande och fullkomlig frånvaro av indietendenser. Min spelgrupp är en av dem.

Ska spana in Lady Blackbird ikväll!

Ja men absolut, jag förstår helt klart att det finns folk som föredrar sådana spel och har inte alls svårt att se att det skulle kunna vara minst lika roligt som indiespel (för vissa). Men för dessa så är det väl en grej att man ska få ta tid på sig att skapa roller, att man ska få pilla lite med vilka feats/förmågor man väljer, att spelledaren ska få förbereda sig ordentligt och bygga antingen häftiga fisktankar eller järnvägar och så vidare.

Jag tycker ju liksom att vilja "Spela direkt", att "utveckla sitt alter ego under tid" är indietendser i sig, så ett spel helt utan indietendenser där man kan spela direkt blir lite av en självmotsägelse för mig. Om en spelare mitt i andra äventyret kan "hitta på" att hens roll är bra på låsdyrkning så spelar man väl inte utan indietendenser, eller?

Men det ska bli kul att se vad du tycker om Lady Blackbird för i min värld är det ett renodlat indiespel, så om det kvalar in på vad du är ute efter så kanske det blir lite lättare att förstå vart vi är på väg.

 

[entomophobiac]

Jag tycker ju liksom att vilja "Spela direkt", att "utveckla sitt alter ego under tid" är indietendser i sig, så ett spel helt utan indietendenser där man kan spela direkt blir lite av en självmotsägelse för mig. Om en spelare mitt i andra äventyret kan "hitta på" att hens roll är bra på låsdyrkning så spelar man väl inte utan indietendenser, eller?

Har i allmänhet ganska svårt för typindelningarna indie, trad, etc., för jag tycker inte de brukar betyda så mycket i praktiken. I alla fall inte för den typ av spel som intresserar mig. Det känns ibland lite som att försöka avgöra vilken sorts blå himlen är.

Lite som med OSR. Det betyder många olika saker men är ändå ett paraplybegrepp för alla dessa saker på en gång. Allt från supertraditionellt spelande a la whitebox D&D till rättså galna experimentella saker. Men allt det passar ändå in under "OSR".

 

[Björn den gode]

Alright, men om vi lägger semantiken åt sidan då, vad är det du är ute efter? För jag fattar uppenbarligen inte. Jag tyckte jag gav exempel på massa spel som var det som jag trodde du var ute efter men då svarar du att dom spelen för visso är intressanta men att du vill ha ett spel som har "helt vanligt rollpersonsskapande"? För mig så säger det emot det som du skrev i det första inlägget om att börja spela direkt, för "helt vanligt rollpersonsskapande" tar väl ett tag, annars är det väl inte helt vanligt, eller?

Tänker jag rätt om jag gissar att du förutom det du skrev i startinlägget också är ute efter ett spel med en "traditionell äventyrargrupp?" att det gärna får vara klassisk fantasy eller cyberpunk/sci-fi och att det helst ska finnas uppdrag att utföra?

Är det då de mer simplistiska OSR-spelen du är ute efter? För även där vill jag minnas när jag besökte OSR-hörnan att vi var igång och spelade på ungefär en kvart även om jag inte hade förstått alla reglerna så hade jag lärt mig tillräckligt för att komma igång.

 

[entomophobiac]

Tänker jag rätt om jag gissar att du förutom det du skrev i startinlägget också är ute efter ett spel med en "traditionell äventyrargrupp?" att det gärna får vara klassisk fantasy eller cyberpunk/sci-fi och att det helst ska finnas uppdrag att utföra?

Är det då de mer simplistiska OSR-spelen du är ute efter? För även där vill jag minnas när jag besökte OSR-hörnan att vi var igång och spelade på ungefär en kvart även om jag inte hade förstått alla reglerna så hade jag lärt mig tillräckligt för att komma igång.

Har inget behov av nördiga spelvärldar egentligen utan det är nog den bit av indie jag skulle låta mig inspireras av -- att det inte behöver vara några äventyrare. Det brukar mest innebära att du behöver lära dig världsfluff innan du kan förstå vilka beslut du fattar.

Snarare undrar jag vad som skulle kunna vara en intressant premiss idag, när det råder hyfsad brist på Vallejo och Royo-omslag annat än på de mest nostalgiska av produkter. När nördar läste Tolkien och intresserade sig för fantasy så förstår jag om fantasy var självklar för de som även kom i kontakt med rollspel. Många av dem i alla fall.

Frågan är vad som skulle vara lika självklart idag, när det handlar om setting.

Men i slutänden är mitt enda intresse att försöka sänka ribban, och då är en av idéerna att försöka skriva ett spel där du kan fatta beslut under spel istället för att göra det i förväg. Om detta sedan blir indie, trad, PbtA, eller hamnar i något annat fack är jag inte överdrivet intresserad av.

 

[Rickard]

Jag har skrivit en artikeln om hur man kan få ned sidmängden i rollspel. En kort sammanfattning på artikeln är:

• Bygg ut med moduler
• Använd hjälpmedel som introducerar regler
• Skriv smartare regler
• Finn din målgrupp och kärnan i ditt spel
• Förklara spelet för någon som ska presentera det
• Korta ned tiden det tar att spela spelet
• Ha en duktig redaktör

Jag varierar mig rätt mycket i vad jag spelar, men föredrar att hålla i spel som har prep som görs vid bordet utan några andra förberedelser. Svart av kval har runt timmen i förberedelser men detta sker vid spelbordet där alla kommer utan förväntningar och skapar något tillsammans. Jag har börjat arrangera mer och mer spel som tar runt timmen att spela igenom (inklusive genomgång, rollpersonsskapande, etc.) och skapa en väldigt engagerande stund. InSpectres kan jag klocka in på runt 45 minuter.

Många av mina nyare spel är dessutom inte längre än några sidor. Sällskapsspelet The Murder of Mr. Crow är på två, berättarspelet Imagine är på sex och This is Pulp är på två sidor. Den sistnämnda är den med längst speltid med sina 90 minuter. Vill man spela längre kan man bara spela en omgång till. Vad som är speciellt med dem är att de har en tydlig process som deltagarna sedan konstant upprepar medan de petar in nya saker i processen som då skapar nya resultat. Det här märker du tydligt om du läser spelen. This is Pulp är mest "Sätt en ny miljö, hitta på ett nytt motstånd. Försök slåss eller fly" och så upprepar man det några gånger.

 

[damogn]

Super enkla D&D versioner med random karaktärsskapande känns som det allra lättaste alternativet förutom typ Risus eller Wushu (och både de kräver att man är bekväm med rollspel vilket D&D inte gör).

Risus är väl annars enkelt och bra?

- Välj några färdigheter som definierar dig och allokera 10T6 till dessa, t.ex. Dvärg 4, Bokmal 3, Flitig 2, Tjuv 1
- Vill du göra något relaterat till din färdighet slå så många T6 du allokerat, t.ex. läs dvärgiska runor, slå 4T6 och få över någon gräns.
- Strid: använd färdigheter mot varandra och se vem som slår högst. Förloraren plockar bort 1T6 till nästa runda, t.ex. Dvärgen tar den tyngsta boken i bokhyllan och drämmer till Alven som parerar med sitt svärd (som han har 2T6 i). Dvärgen slår 3T6 (bokmal) och får 14, Alven får 12 och har därför nästa runda endast 1T6 i Svärd. När dina T6 tar slut förlorar du striden.

Eftersom förloraren i en stridsrunda blir klen för fort kan du låta spelarna ha HP istället för att förlora sina T6.

 

[DanielSchenström]

Visst finns det rollspel med det upplägget och som fortfarande är trad. Och lätta system är inte heller nåt nytt. Hur gammalt är TWERPS?

Men om man börjar med kampanjmiljön. Spelar man med folk som är rollspelare sen ett tag brukar det räcka med att säga genren så länge det inte är nån extrem variant som Skyrealms of Jorune för fantasy. Det mesta som är annorlunda kan berättas under spel.
Ett alternativ här som kanske kan ses som fusk för miljön är att skicka ut en skrift till spelarna att läsa innan vilket är min egen preferens. Det är ju inte applicerbart på unga nybörjare som de nämnda kidsen.

Figurskapandet kan också göras på olika enkla sätt: Färdiga arketyper med få eller inga tillägg/avdrag till värden och egenheter. Arketypen kan komma i form av ett "färdigt" rollformulär med all relevant information.
Få valmöjligheter förenklar. Man kan bygga rollpersonen från färdiga uppsättningar som värden, utrustningspaket osv. Som med arketyper fast lite mer findetaljerat.
Få egenskaper/egenheter/färdigheter. Judge Dredd från GW har bara 6 värden som man slår fram som exempelvis Initiativ, Styrka och Skjutvapenförmåga. Ett dubbelsidigt formulär har all information du behöver.
Systemet med att sätta ut egenskaper eftersom. En trevlig idé. Kanske för svårt för yngre.

Regelsystemet. Som nämnts, ett sätt att göra allt. Om man sen också skippar modifikationer för spelflytets skull så borde allt gå väldigt fort.

En sak som jag tycker missas här är spelledarens startsträcka. Den om någon är den som är lång. Läsa värld, regler, skapa äventyr osv. Det snackas dock om slumpmässiga platser och händelser i en annan tråd.

För min del funderar jag lite på vad målet är, eller målgruppen om man så vill. Även om ett sånt här spel kan göras olika långt beroende på upplägg, vad ska man ha det till? Det påverkar vilken lösning jag skulle välja i spelets olika beståndsdelar.

Ett enkelt spel för barn, ett enkelt spel för ungdomar, ett enkelt spel för vuxna eller ett enkelt spel som ska passa alla?
Är det för nya spelare, erfarna spelare?
Är det bara starten som ska vara snabb för spelarna eller för spelledaren också?
Är det tänkt att vara en brygga från enkla äventyrsbrädspel, eller kampanjbrädspel som Gloomhaven?
Är det tänkt att lätt kunna ersätta andra aktiviteter om ingen förberett nått till en spelkväll för att slippa spela Magic eller vad man nu har för vanlig reserv?
Är det ok om det är en proppad bok/box, eller ska det max vara några papper?
Behövs specialtärningar eller använder man T6, eller skippar tärningar helt?

Jag tror att det finns ett spel redan oavsett vad man svarar ovan, men med den mängd rollspel som finns är det inte lätt att hitta.
Eller så kanske det bara finns nästan perfekta rollspel.

Hur som. Spel för riktigt unga barn skulle jag nog inleda med nåt Heroquestliknande, eller göra nåt eget och väldigt enkelt (helt färdiga rollpersoner, färdig karta, grottäventyr, en tärning med fast nummer för att klara eller misslyckas.

 

[stenhöna]

Varför inte skapa RP under ett äventyr designat för just detta ändamål? Eller att spelarna tillsammans rollspelar kritiska perioder under sina liv, där deras personligheter och färdigheter formades?

 

[stenhöna]

(Länk till Twerps från 1987: https://img.fireden.net/tg/image/1496/93/1496937777926.pdf)

 

[stenhöna]

- En värld som är antingen vår egen eller välkänd av de som spelar.
- En setting i denna värld som inte kräver mer presentation än några minuter.
- Ett rollformulär som summerar alla regler och detaljer som just du behöver ha. Nästan lite som en konventsrollperson kan se ut.
- En grundidé eller ett mål för varje rollperson som går att formulera med bara ord och inte kräver listor, arketyper, eller andra saker som behöver läsas från en bok.
- En central mekanik (om du vill ha regler) som är konsekvent för allt som kommer göras. Handlingar, intentioner, skvaller, relationer, vad som nu anses viktigt i just den här världen.

Hur skulle spelet kunna se ut?

Angående din första punkt, fantasy och sci-fi är allmänt känt, så dessa två settings behöver i princip 0 introduktion (så länge du använder "standard" fantasy/sci-fi). Alla vet vad troll, orcher och gröna utomjordingar är. Alternativet är att copy-pasta en setting från en film som alla har sett. Kopplingen mellan rollspel och populärkultur är så stark redan så detta är naturligt.

Regel som kan användas överallt: Slå två tärningar (t6) under ett värde för att lyckas. Eller sten-sax-påse. Igen, lägsta sträckan är att kopiera något som alla redan känner till, inte att skapa något nytt. Kör t.ex. med reglerna från Risk eller Monopol (eller både och) men anpassa dem för din setting. Om alla spelarna redan spelat D&D, då är D&D-systemet det snabbaste att börja med.

Rollformulär: Dela ut kort. För allt. Egenskaper, färdigheter, utrustning, skada. Separata kort kan innehålla regelsammanfattningar.

 

[entomophobiac]

Varför inte skapa RP under ett äventyr designat för just detta ändamål? Eller att spelarna tillsammans rollspelar kritiska perioder under sina liv, där deras personligheter och färdigheter formades?

Egentligen har jag någon sorts baktanke om att använda mobiltelefoner istället för böcker, tärningar, etc. Tanka ned en app. Anslut till ett spel. Få allt presenterat sött och gulligt i ett smidigt interface som ger instruktioner och håller koll på din data.

Blir också ett schysst sätt att kommunicera bakom ryggen på varandra, vilket är något jag gillar i alla dess sammanhang.

Potentiellt kan det rentav vara en digital spelledare med färdigskrivna appscenarier, men då har vi kommit in i en annan värld än bordsrollspelen.

Den intellektuella frågan jag ställt mig är: hur skulle rollspel se ut om de "uppfanns" idag och inte på ett universitet av matematiska neckbeards?