Regelsystemet är baserat på soloäventyren, och vi har fått mycket positiv respons just vad gäller att spela med barn - men även om du har dyskalkyli. Det är inga krångliga mattelektioner, utan rakt och enkelt. Du kan specialisera dig genom valet av Kai-discipliner, vapen och utrustning - men i sitt grundutförande är spelet lätt att ta till sig och översiktligt.
Vi kommer sedan att gradvis bygga ut spelet genom de nya böckerna som släpps till, så det blir allt från fler varelser och spelbara klasser till lite mer avancerade stridsregler och vad du gör efter att du stigit i rang förbi Kai-mästare.
Äventyren är upplagda för att det skall vara enkelt att ta upp och börja spela, även om spelledaren inte hunnit överblicka allt som händer från början. Vissa äventyr är mer rälsade än andra, men alla lämnar plats för spelarna att ta de avgörande besluten och roliga scener när rollpersonerna diskuterar hur de skall hantera de situationer som uppstår.
För egen del har jag spelat en del med två grabbar som är 10 respektive 12 år gamla, som aldrig hade spelat rollspel förut. Det fungerade väldigt bra. De tog snabbt till sig spelet, tyckte det var jätteroligt att skapa sina rollpersoner och välja utrustning och liknande (kortleken från boxen hjälpte) - och sedan bar det iväg på äventyr. Inledningsäventyret blev en bra ingång, som både var rakt på sak men gav dem en chans att bekanta sig med hur man spelar och sina rollpersoner. De har sedan fortsatt spela med sina kompisar, och verkar tycka att Ära och Vanära var ännu roligare att spela. Det som verkligen stimulerat deras fantasi och egen vilja till att hitta på äventyr har dock varit den stora och stämningsfulla världskartan över Magnamund, som detaljgranskats av två killar som brett ut den över golvet och diskuterat vart de helst vill ta sig för att utforska spelvärlden.
Upplägget med texter som kan läsas upp högt för spelarna.kan kännas lite trist för mer erfarna spelare, men de flesta av oss som varit med ett tag inser ju att det bara är ett stöd för berättandet - inte en högläsningsläxa. För helt nyblivna spelledare hjälper det dock bra.
Det vore jätteroligt om det började dyka upp recensioner av svenska spel på fler ställen än i Fenix. Tomas Arfert gav Ensamma Vargen 9 av 10 på Intryck, samt 8 av 10 på Innehåll. Hans sammanfattande omdöme var;
"Ensamma Vargen är ett utmärkt spel för folk som vill testa rollspel utan att behöva sätta sig in i en massa regler. (Eller för veteraner som har för lite disponibel tid till regelläsning.) Det finns andra spel med den ambitionen på svenska marknaden, men de fastnar ofta i spelsystem som visserligen har en enkel mekanik, men samtidigt en rätt hög ribba att komma över när det gäller sättet att spela och ”tänket” bakom. Det problemet har inte Ensamma Vargen, det är rakt på. Det är ett bra ”plocka upp och spela”-rollspel. Att det dessutom är färgglatt och snyggt skadar naturligtvis inte. "
För Sommerlund & Kai,
Tove & Anders