Nekromanti Spelare - vilka krav ställer du på spelledaren?

[Hans E Magnusson]

Tja, mest bara för att det ska bli komplett, du som spelare, vilka krav ställer du på spelledaren?
Är det ok att ställa krav på spelledaren? Eller ska man som spelare bara vara tacksam?

/och när ska Seter berätta får oss vilka som fått warhammer licensen? Kanske en betydligt viktigare fråga?

 

[krank]

För mig är grejen att jag inte har tid med rollspel som inte är roligt. Och jag har inte tid med folk som är barnsliga eller respektlösa. Så de "krav" jag har på spelledare är väl att de ska skapa förutsättningarna för roligt rollspel. Det kan man göra på massvis med olika sätt, såklart.

Men jag förväntar mig att spelledaren inte "straffar" eller försöker uppfostra oss spelare. Att hen inte favoriserar eller på annat sätt töntar sig. Att hen kan ta kritik. Att hen kommer i tid till spelmötena. Att hen inte hånar, mobbar eller skambelägger spelarna. Att hen kan kommunicera kring förväntningar och så.

Rätt basic stuff, kan tyckas. De flesta spelledare jag haft har också uppfyllt de kraven med råge.

 

[Rangertheman]

Jag förväntar mig att SL är väl förberedd och försöker ha kul under sessionen. Det brukar smitta av sig.

 

[Jocke]

Jag vill att SL är tydlig på vad spelarna förväntas göra i kampanjen, bra på att öka takten när det behövs och bra på att vara mer passiv när spelarna kör på.

Men det enda jag förväntar mig är att spelledaren är sugen på att spelleda och inte bara gör det på nån slags "pliktkänsla". Inte så att spelledaren måste vara 100% supersugen varje pass, men hellre att man tar en paus eller helt enkelt avslutar en kampanj och passar vidare rollen till nån annan (eller går över till brädspel nån månad tills suget är tillbaka).

 

[Robert]

Jag tycker det är svårt att ställa konkreta krav på en SL, förutom den redan nämnda sociala respekten för andra människor. Jag startade en tråd om att slippa förbereda sig och det verkade några SL inte ägna sig åt i någon större omfattning. Jag tror inte ens man kan kräva att någon tycker det är kul att vara SL, så länge ingen annan i gruppen vill ta över rollen.

Således går det inte att ställa krav på SL utan att ställa samma krav på sig själv som spelare. Vilket i slutändan innebär att man själv axlar rollen SL.

Sedan håller jag med Krank om att livet är för kort för tråkigt rollspel. Fan vad många många timmar som förspillts på tråkiga rollspelssessioner. För att inte tala om de enbart halvdassiga. Å andra sidan är det inget krav man kan ställa på SL utan den problematiken får man hantera själv. Antingen gör man det bättre själv eller så gör man någonting roligt.

 

[Zire]

Det är viktigt att spelledaren är lyhörd för spelarnas stil och anpassar sig lite efter det. Vissa spelare behöver mycket "kreativt utrymme", de hittar på massa saker, både negativa och positiva för rollpersonerna och som spelledare behöver man egentligen bara hänga på och se till att de andra spelarna också får det utrymmet de vill ha. Andra spelare vill inte driva så mycket själv, utan mer reagera på vad som händer i berättelsen, och om ingen spelare står för att driva handlingen så är det bra om spelledaren gör det istället.

Annars så är det viktigt att spelledaren är rättvis. Jag har inte stött på någon spelledare som har "trakasserat" en enskild spelare, men däremot fall då en spelledare har tydligt favoriserat en spelare (och på det viset trakasserat alla andra).

Det är också bra om spelledaren är påläst. Det är en sak att man behöver referera boken då och då, framför allt i början eller efter långa uppehåll. Men när det är uppenbart att spelledaren egentligen inte har läst regelboken mer än i panikbläddrandet under spelmötena så blir det ganska irriterande när hen kommer dragandes med nya regler som hittades i regelboken tio spelmöten in i kampanjen.

 

[kwarnberg]

Det kanske viktigaste för mig är att SL inte spelleder för att få berätta sin historia på det sättet hen vill. Jag har skrivit om det här tidigare lite här och där. Vill du berätta din historia, skriv en novell. Rollpersonerna är inte spelledarens huvudpersoner.

Fler tankar kommer säkerligen när jag hunnit tänka mer.

 

[Hans E Magnusson]

/och när ska Seter berätta får oss vilka som fått warhammer licensen? Kanske en betydligt viktigare fråga?

http://grimandperilous.com/wp-content/uploads/2017/01/Screen-Shot-2017-01-26-at-4.43.01-PM.png

 

[Swedish Chef]

Allt som Krank skriver ovan samt :
Rättvis- både mot spelare och mot sina SLP
Grundläggande regelförståelse- Så att spelet inte stoppas upp för ofta för att man måste ha en regeldiskussion.
Att SL också har kul- om man inte tycker det är kul att spelleda kan jag göra det, om SL har tråkigt har alla det tråkigt.

Sen gillar jag:
Förberedd/bra på att improvisera- Att spelet flyter på under sessionen är grymt för min inlevelse, sen fattar jag att man inte alltid kan ligga steget före som SL, ibland sticker spelarna iväg åt ett håll man inte alls var med på och allt blir Kaos. I det läget gillar jag när SL säger att ok jag var inte med på det här så vi stannar här för i kväll så jag får fundera ut vad detta innebär.

 

[Xhakhal]

Jag kräver tydlighet, och jag kräver en viss transparens. Jag kräver också sunkfria interaktioner, hjälpsamhet, och tydliga svar på frågor - även om svaret är "Jag måste tänka på saken, vänta litet/jag har inte bestämt mig än".

Jag är inte intresserad av spelledare som inte kan kommunicera rakt off med sin grupp - "Den här grejen är faktiskt viktig för äventyret, kan vi försöka låta bli att missa den?" utan istället 'sinkar' gruppen med något ingen annan fattar är viktigt, som exempel.

/Kravställare i även denna tråd, hoppsan.

 

[RasmusL]

Jag ställer väldigt mycket högre krav på en spelledare än vad jag ställer på mina spelare. _Om_ jag ska spela spel med spelledare så måste spelledaren kunna bidra med något som vi andra inte kan eller har. Detta kan handla om talangfullt berättande, magisk skådespeleri, kreativa uppslag, mästerligt sinne för detaljer, social lyhördhet och anpassningsförmåga, osv. Om spelledaren inte har något som WOW!:ar mig så lämar jag oftast gruppen ganska snabbt.

 

[DanielSchenström]

Jag har inga krav, men jag har önskemål:

Jag önskar att sl kan reglerna och kan förklara världen på ett bra sätt, att sl läst/planerat äventyret om denne inte är bra på improv.
Att sl inte avslöjar saker bakom kulisserna om inte spelarna vill det.
Att den spelleder sånt jag gillar, miljömässigt och äventyrsgenremässigt.

Hm, kom på ett krav medan jag skrev:
Att denne behandlar alla spelare och deras rp lika dant. Jag stör mig nåt fruktansvärt när det inte görs och kan inte låta bli att reagera på det.

 

[Bifur]

- Att SL har en idé med sitt scenario/kampanj och förmedlar den, vilket så klart kan vara "nu kör vi RP-drivet, ni bestämer" men också "detta är ett rälsat scenario, häng bara på"
- Att SL kan sin egen intrig, uppenbara anpassningar till "oj jag glömde detta jätteviktiga" eller bakåtspolningar vill jag slippa
- Att SL är bekant med relevanta delar av spelvärlden
- Att SL är lyhörd för spelarnas önskemål, i balans med sin egen idé ovan så klart, agerar likvärdig och själv har kul

 

[zonk]

Utöver grundläggande hyfs har jag inga krav.

Däremot tror jag, liksom flera varit inne på redan, mycket på lyhördhet - att som SL jobba på att göra spelet kul för alla inblandade, att låta spelarna lyckas när de testar nåt SL inte alls tänkt sig, att låta RPna få vara coola och kraftfulla ibland om spelarna gillar det - alltså att man jobbar på att få igång en stil som gör att det blir kul för allihopa! Som spelare har jag nån slags vision med min RP och som allra bäst blir det nån form av förverkligande av detta, eller en permutation av det, som blir riktigt kul att spela. Det är inte lätt att få igång det där, men det kan bli sjukt bra när man lyckas. Ofta tycker jag det funkar bättre när SL och spelare känner varandra lite bättre.

Men det är återigen en förhoppning, inget krav.

 

[luddwig]

Jag har inte tänkt så mycket i dessa banor. Allmänt hyfs i kombination med kranks "skapa förutsättningar för roligt rollspel" fångar i princip allt. Jag kan dock nämna några grejer som inte är förutsättningar för roligt rollspel i min bok.

- SL har inte koll på regler och/eller äventyr så allt hakar upp sig.
- SL är inte konsekvent i presentationen av världen eller tillämpningen av reglerna.
- SL är inte pedagogisk när hen förklarar saker för spelarna.
- SL gör rollspelet till sin egen egotrip.
- SL låter en av spelarna göra rollspelet till sin egen egotrip.
- SL skjuter över målet när hen ska skapa stämning.
- SL försöker dölja att ett dåligt konstruerat rälsat äventyr faktisk är rälsat.