"
Äsch, jag vet inte. Jag upprepar mig och har obefintlig struktur på det jag skriver, men det får ni leva med! Kom gärna med kritik, åsikter och (mot)argument! "
Givet, det här är ju ett diskussionsforum.. Kul tråd, för sådana här trådar brukar mest skapas för att personen vill skryta om sin spelgrupps balla karaktärer.. Därför drog jag mig faktiskt lite för att svara men nu när du svarar och babblar på lite så känns det som om trådens avsikt ändrades..
"
Både ja och nej. Ibland är vi så få som tre + SL ibland upp till åtta stycken. Det är kul som tusan, men lite rörigt blir det allt."
Mmm, känner igen det där.. Vi var 15 personer (2-3 år sedan spelgruppen upplöstes), så de som kunde dök upp, typ.. Jag och en annan snubbe (den andre spelledaren i gänget) var nästan alltid med.. Vi tillsammans stod för 10-12 olika rollspel..
"
Det sagt, var det förenat med hjältemod att gömma sig och backstabba någon (även om det trots allt var en orch)?
Men det faktum att han räddade sina vänner kanske väger upp det lite o-chevalreska sättet. "
Ja, alltså.. Han kunde ha smitit och lämnat sina kamrater där för att dö.. Faktiskt så låg det lite i spelarens natur att vara egensinnig.. Men istället så gömde han sig och överraskade genom att den späda råttmannen gav sig på de återstående orcherna..
Det tyckte jag var hjältemodigt..
Han hade dock ingen chans mot sista orchen efter att ha huggit ner hans kompis, så de låg alla
oskadliggjorda när vi avbröt spelmötet.. Jag hade tänkt lite fel i scenarioupplägget, så de fick möta två grupper av motståndare - likätare och orcher - efter varandra.. Jag räddade dock situationen.. Eller snarare gjorde det andra
sällskapet av rollpersoner det..
(länkarna funkar inte för studentsidan är dum - de finns dock för framtiden när allting väl funkar)
"
Hjältepoäng är vi ganska generösa med faktiskt, kanske därför vi får ganska bra karaktärer också (hmm..) Det är ROLIGT att bli bättre! Är inte riktigt för det där med att vara snål med belöningar till rp. Med måtta, givetvis."
Sedan är jag faktiskt rätt snål (för snål) med själva hjältepoängen.. Det brukar vara spelare (faktiskt inte den som ska få hjältepoängen) som för det på tal och efter en liten diskussion så brukar jag ge rollpersonen ifråga ett hjältepoäng eller två..
Men någon spelare påpekade faktiskt att de fick för lite hjältepoäng, så jag letade upp en
jordnära, men ändå episk kampanj så att de skulle få chans till att införskaffa lite hjältepoäng.. Sedan blandade jag in lite egna idéer i den..
"
Jag tycker inte man ska ta rollspel ALLTFÖR allvarligt. För ett tag sen var, i alla fall jag, väldigt strikt med det där med realism, återhållsamhet med magiska föremål och annat,"
Jag ville återuppleva "Wow"-känslan som man hade när man var mindre och spelade rollspel.. Därför började spelarna på en rätt låg nivå.. Sedan hade jag tänkt att utveckla det mer och mer till högre och högre nivåer.. I äventyret som jag berättade om stycket ovan fick de exempelvis
bevittna (utan möjlighet att stoppa) frammanandet av en demon i en stor sal med en hord svartfolk.. De hade via vattenkanalerna i ett slott krypit in i salen och satt där som tysta möss och vakade.. Själva demonen tänkte jag sedan binda samman med en stor kampanj som de spelade under 1995-96!
Hmm, råttan har överlevt länge.. Jag vill minnas att spelarna hade helt andra karaktärer då.. Lönnmördarhob, en ärkemagikerhob som red på sin spiritus familiarus-drake, en människomunk.. Hmm, (den bättre) prisjägaren var med då också.. En alvbrud var också med.. Hon fick huvudet avhugget av svartfolkstyperna och spetsat på en påle.. Någon osympatisk dvärg var med på hörn med..
"
men vill spelarna göra en lite mer udda ras, eller komma på en egen för den delen, har jag inget emot det. Det sätter bara färg på rollspelet, och vår grupp SRUDLAR av färg!"
Med andra ord kanske du ser att jag tillåter andra raser.. Alltså, frågar de så säger jag människa men trugar de verkligen så tillåter jag det.. Alver skulle jag normalt inte vilja tillåta, men jag litade på spelaren och visste att denne kunde hantera spelandet av en (och det faktum att en alv är mycket bättre).. Denne fick besvara lite
frågor (tredje stycket) för att få bättre förståelse och forma sin alv.. Fast det slog bakut och gav en nedvärderande alv.. Inte vad jag tänkt, men det blev roande..
Så visst har jag med andra raser (främst hober och ankor, för de lever i människosamhällena), men jag ser helst att det bara är 1T3 ickemänskliga varelser med övernaturliga förmågor (magiker räknar jag in här)..
Just magiska förmål (eller andra övernaturliga företeelser) brukar jag bygga äventyren kring.. Visst stöter rollpersonerna på magiska föremål, för jag har en förkärlek till att plantera svag magi i saker, men spelarna brukar sällan förstå att det är ett magiskt föremål.. En rollperson kan köpa en mantel och sedan tycka att det går bra för honom, när det i själva verket är manteln som gör att han aldrig fumlar.. I min värld (som är Ereb + tillägg) så är det vanligt med magiska rester, både i varelser och föremål, men inte att folk känner till detta (smeder som har vilda magin Eldvän, om du minns från Magikerns Handbok?)..
"
Hmm, nåja, det jag från början ville ha sagt var att man kan förstås göra en mycket komplicerad människa som karaktär och ha en avancerad story, det har jag inget emot,"
Hehe.. Jag skriver mina scenarior två timmar innan spelmötet och improviserar det mesta.. Just scenariot med
demonframkallningen (300 kb) var 3 olika halvklara scenarior som jag band samman till ett enda via improvisation.. Som jag skriver i äventyret (det enda jag fört samman i digital form): "Jag skrev allt eftersom spelmötena fortsatte och improviserade en hel del. Jag tror jag klarade spelleda äventyret på kanske totalt 100 nerskrivna ord, 3 kartor och 8 stycken svartfolksmallar."
"
Vad jag menar är att rollspel handlar förstås om att ha så roligt som möjligt, men den där helt gravallvarliga, seriösa rollspelandet har inte riktigt funkat i min spelgrupp..."
Så var det inte i vår heller.. Vi kom dit, snackade skit, umgicks och sedan gick över till att spela lite rollspel som en social grej.. I regel så kom spelarna dit med avsikten att bli serverade ett scenario.. Efter 5 års tid tröttnade jag lite på det, så jag började skifta lite i hur jag lade upp äventyren (i andra rollspel än DoD då - DoD fick vara som det var).. Men det är en annan historia..
/
Han som undrar hur han skulle lägga upp äventyrsbiten om han fick ett nytt spelgäng