Här kommer en idé till ett spel jag troligen inte kommer att bygga - åtminstone inte på ett tag:
I en nära framtid listar mänskligheten ut ett någotsånär fungerande sätt att ta sig ut i världsrymden. Vi har precis börjat expandera inom och lämna vårt solsystem - för att upptäcka och kolonisera.
En del ny teknologi har dykt upp och till viss del haft inflytande på samhället - men mest i rymden, där en svart fläck på kartorna kan upplysas. Mängder av hoppfulla romantiker ger sig ut i rymden, kanske för att aldrig återvända. Sådana som spelarna. Med optimistisk tro på mänskligheten som upptäckare av nya världar ställs de inför en rad utmaningar såsom maskinfel, resursbrister, stora avstånd och kanske en och annan svårförstådd utomjordisk civilisation. Men med gott huvud, dubbelhäftande tejp med femtumsspik och lite jävlaranamma bör människorna kunna ta sig igenom vilken utmaning de än ställs inför.
Det finns inget mänskligt imperium - jorden är nästan lika splittrad som nu. En del problem på Jorden har mildrats på grund av teknologi-marschen, men inte på långa vägar tillräckligt. För en del är språnget ut i rymden ett sätt att komma ur misären - om än inte alla.
Spelmässigt ser jag följande som hyfsat viktigt:
Teknologin är väldigt lik vår - med framsteg som verkar rimliga från våra ögon. Ingen "mystisk" teknologi från vårt håll. Ny teknologi förändrar givetvis samhället till viss del. Som exempel har vi överljus-driften: för tillfället ser jag den som att man tar en partikelaccelerator, gör den större slänger en hög med massa i den och accelereras mot varandra så att de möts framför skeppet, slås samman, sabbar de dimensioner som "äter" gravitation till vis del - vilket skapar ett svart hål i miniatyr (en gravitationsbrunn egentligen antar jag) och sedan används för att slunga skeppet framåt i enlighet med den teoretiskt möjliga "warpmotor" (som behöver en massa i Jupiters storlek) som böjer rymden framför sig. Dess största inflytande har iofs varit på rymdfarten - vissa säkerhetsrisker finns ju. I vilket fall, teknologi som finns lämnar avtryck i samhället - och ska vara trovärdig med våra ögon.
Utomjordisk teknologi, i jämförelse, har ett förbehåll - med få undantag får den vara hur bananas som helst. Planeter som tar telepatisk kontroll över människor? Dysonsfärer som rör sig över multiversum? Vaser som är såpass löjligt komplexa att vi tror att de är någon form av maskiner? Visst. Regel numero uno dock - främmande. Inte av sorten "dräggel dräggel mumsig människa" (oftast iaf. Ett och annat rovdjur kan vara mindre nogräknat) utan mer att man inte fattar varandra... nästan alls. Människor i mask undanbedes.
Typ, utforskande, med alla dess utmaningar och spänning samt SCIENCE! i rymden. En miljon världar med under vi aldrig sett.
Inspirationer vore typ 50-60-tals-SF, lite Star Trek antar jag(agh*), lite Mass Effect på en del grejer (är det bara jag som får gammel-SF-vibbar från de spelen?), Battlestar Galactica..?
Vad tycker ni? Något värt att spinna vidare på?
*jag gillar inte Star Trek egentligen.
I en nära framtid listar mänskligheten ut ett någotsånär fungerande sätt att ta sig ut i världsrymden. Vi har precis börjat expandera inom och lämna vårt solsystem - för att upptäcka och kolonisera.
En del ny teknologi har dykt upp och till viss del haft inflytande på samhället - men mest i rymden, där en svart fläck på kartorna kan upplysas. Mängder av hoppfulla romantiker ger sig ut i rymden, kanske för att aldrig återvända. Sådana som spelarna. Med optimistisk tro på mänskligheten som upptäckare av nya världar ställs de inför en rad utmaningar såsom maskinfel, resursbrister, stora avstånd och kanske en och annan svårförstådd utomjordisk civilisation. Men med gott huvud, dubbelhäftande tejp med femtumsspik och lite jävlaranamma bör människorna kunna ta sig igenom vilken utmaning de än ställs inför.
Det finns inget mänskligt imperium - jorden är nästan lika splittrad som nu. En del problem på Jorden har mildrats på grund av teknologi-marschen, men inte på långa vägar tillräckligt. För en del är språnget ut i rymden ett sätt att komma ur misären - om än inte alla.
Spelmässigt ser jag följande som hyfsat viktigt:
Teknologin är väldigt lik vår - med framsteg som verkar rimliga från våra ögon. Ingen "mystisk" teknologi från vårt håll. Ny teknologi förändrar givetvis samhället till viss del. Som exempel har vi överljus-driften: för tillfället ser jag den som att man tar en partikelaccelerator, gör den större slänger en hög med massa i den och accelereras mot varandra så att de möts framför skeppet, slås samman, sabbar de dimensioner som "äter" gravitation till vis del - vilket skapar ett svart hål i miniatyr (en gravitationsbrunn egentligen antar jag) och sedan används för att slunga skeppet framåt i enlighet med den teoretiskt möjliga "warpmotor" (som behöver en massa i Jupiters storlek) som böjer rymden framför sig. Dess största inflytande har iofs varit på rymdfarten - vissa säkerhetsrisker finns ju. I vilket fall, teknologi som finns lämnar avtryck i samhället - och ska vara trovärdig med våra ögon.
Utomjordisk teknologi, i jämförelse, har ett förbehåll - med få undantag får den vara hur bananas som helst. Planeter som tar telepatisk kontroll över människor? Dysonsfärer som rör sig över multiversum? Vaser som är såpass löjligt komplexa att vi tror att de är någon form av maskiner? Visst. Regel numero uno dock - främmande. Inte av sorten "dräggel dräggel mumsig människa" (oftast iaf. Ett och annat rovdjur kan vara mindre nogräknat) utan mer att man inte fattar varandra... nästan alls. Människor i mask undanbedes.
Typ, utforskande, med alla dess utmaningar och spänning samt SCIENCE! i rymden. En miljon världar med under vi aldrig sett.
Inspirationer vore typ 50-60-tals-SF, lite Star Trek antar jag(agh*), lite Mass Effect på en del grejer (är det bara jag som får gammel-SF-vibbar från de spelen?), Battlestar Galactica..?
Vad tycker ni? Något värt att spinna vidare på?
*jag gillar inte Star Trek egentligen.
