En riktig berättelse
Alla som är bekanta med Monomyten via Campbell eller Vogler vet att berättelser bara är att skal för huvudpersonens inre utveckling. Huvudpersonen börjar med ett inre problem, stöter på ett äventyr och i klimax överkommer han sitt inre problem och kommer ur berättelsen som en utvecklad person.
Spelarna har därför i allra högsta grad en del i rollspelsberättelser. En författare i något annat medie kan tvinga huvudpersoner att ändras men en spelledare kan bara ge incitament för rollpersoner att göra det, resten är upp till spelaren.
Alla som är bekanta med Monomyten via Campbell eller Vogler vet att berättelser bara är att skal för huvudpersonens inre utveckling. Huvudpersonen börjar med ett inre problem, stöter på ett äventyr och i klimax överkommer han sitt inre problem och kommer ur berättelsen som en utvecklad person.
Spelarna har därför i allra högsta grad en del i rollspelsberättelser. En författare i något annat medie kan tvinga huvudpersoner att ändras men en spelledare kan bara ge incitament för rollpersoner att göra det, resten är upp till spelaren.