Jag sökte runt på nätet ett litet tag, men då jag inte hittade någon riktig spelledarguide så vart jag lite ledsen och skapade en egen. Den är ganska kort, hade kunnat göra den längre slår jag vad om. Men jag vill ha lite kommentarer av fler rollspelare, endast vad jag tycker och tänker är inte nog.
Jag har inte läst en enda riktig spelledarguide förut, så jag skrev det jag tycker är viktigt. Som sagt, kom mer än gärna med kommentarer om hur jag kan förbättra den eller säg till om den är helt onödig och inte lär er ett skvatt.
Jag valde att använda Eon som i mina exempel då jag är bäst insatt i det spelet... men, men.. här kommer den:
Mouja's Spelledarguide Vol.1
Det som jag skriver är väldigt bra för de som är/tänkt vara/har varit spelledare. Men det är även väldigt bra för spelare, så att spelaren får en kort inblick i spelledarens värld. Först tänkte jag komma med lite personliga reflektioner, sedan tänkte jag hänvisa till lite sidor som behandlar spelledande rent allmänt.
- Inledning
- Namn
- Att spelleda
- Inlevelse
- Slutord
Inledning
Många av dessa sidor jag kommer att hänvisa till kommer att säga: "Förklara först alla rörelser, sedan ljud, sedan resterande." Det tycker jag är ganska fel, skulle man göra så kommer ju spelarna att somna efter att man beskrivit de tre första personerna.
Själv så brukar jag beskriva det som jag anser vara viktigt för att spelet ska flyta så bra som möjligt. Kommer rollpersonerna in i en taverna ger jag (oftast) en kort beskrivning av bardisken, om det finns människor där, ägaren/pigor/drängar samt lite kort om skiktet på det hela (fint/fult/normalt).
Namn
Sedan kommer en mycket viktig sak, men fortfarande en av de sista man tänker på; namn. Det är oerhört svårt att som spelledare hålla reda på alla olika namn man ger tillfälliga spelledarpersoner (SLP). Så säger sedan spelaren "Jag går till Bernt och undrar vad i häst-anlete han gjorde på tavernan!" Så har oftast man som spelledare redan dementerad "Bernt" och använt utrymmet i hjärnan för en eller två nya SLP (beroende på hur stor Bernt var).
Det som då underlättar är om spelaren säger "Jag går till smeden Bernt som jag träffade igår och undrar vad i häfflete han gjorde på tavernan!" Då kan informationen om "Bernt" som man hade dixpa't komma tillbaka, om än bara lite så hjälper det.
En sak som spelare märker (tro det eller ej) är om samma namn förekommer oftare än vid två (spel)tillfällen i rad. Även om namnet är relativt vanligt känns det som om spelledaren inte använder några andra namn än just det hela tiden. Det är så vi människor är förprogramerade (rent psykiskt) att uppfatta det så.
Att spelleda
Låt oss ta ett helt vanligt scenario; rollpersonerna kommer in på en taverna i Asharien. Då kan man som spelledare beskriva det på tre sätt.
1) "Lång introduktion"
Värdshuset är ganska litet, det rymmet ungefär fem stora runda bord med fyra stolar omkring varje. Vid ett av borden sitter det en man och en kvinna som diskuterar ljudligt angående någonting som verkar ha med betalning att göra. De är båda klädda i relativt fina kläder, ingen av dem verkar direkt elak på den andre - de verkar bara vara lite irriterade. Speciellt kvinnan då som lutar sig över bordet då hon höjer rösten.
Vid ett annat bord sitter den en man i sen trettioårsålder, han ser ganska nedsupen ut och har en ganska sliten brun tunika och liknande byxor. Varför han inte har hosor är nog för att det säkerligen är hans vedyxa som ligger slängd vid vapenstället. Mannen har grov skäggväxt och ser gnaska kraftig ut, nästan så att han ser lite skrämmande ut. Hans hår och skägg är mörkbrunt och växer ihop. Brevid honom sitter det en ung pojke, kanske i sju-års åldern eller så. Han verkar aningen berusad han med och sitter med ett ölstop framför sig, som verkar ha blivit påfyllt mer än en gång. Men det kan omöjligt vara han som druckit allt, fadern måste ha druckit ganska mycket och sedan i fyllan låtit sin son smaka litet.
Ägaren slänger en aningen irriterad blick på er då ni stiger in genom dörren. Men då ni stänger dörren efter er så skiner han upp litet, nästan som om det gjorde honom glad. Han är klädd i en vit tunika, ett par mörkbruna hosor samt en skinnväst över tunikan. Mannen är flintskallig och aningen rund, han håller för tillfället på att torka ett stop som har sett sina bästa dagar. Han ler brett och undrar om ni vill beställa någonting.
Ibland kan det vara bra med "långa introduktioner". T.ex. om rollpersonerna ska tänkas spendera hela kvällen (läs: hela spelkvällen) där. Ska de bara söka skydd för värmen och stadsvakterna räcker det med en "kort introduktion" eller kanske en "normallång introduktion" beroende på om det är någonting som de absolut ska lägga märke till och du som spelledare inte vill göra det alltför uppenbart.
2) "Normallång introduktion"
Värdshuset är ganska litet, med ungefär fem bord och ett antal stolar runt varje bord. Det är fem personer där inne: ett grälande par, en full man och hans alkohol-påverkade sjuåriga son samt ägaren till det lilla värdshuset.
Två av de fem borden är upptagna, så det finns gott om plats för er.
Vid vapenstället ligger en vedyxa slängd, men det är också det enda vapnet som verkar finnas där.
Mannen bakom bardisken ler brett och undrar om ni vill beställa någonting.
En "normallång introduktion" skall, som namnet säger, vara den som används oftast. Då en "kort introduktion" känns lite jobbig i början av ett äventyr och spelarna får den känslan av att det inte kommer att hända någonting viktigt där då.
3) "Kort introduktion"
Ni kommer in i värdshuset, där finns två män, en pojke, en ung dam samt värdshusvärden. Det finns en handfull med bord och bara två är upptagna. Värden ler och frågar om ni vill ha någonting.Han ler brett och undrar om ni vill beställa någonting.
"Korta introduktioner" är bra då kvällen börjar lida mot sitt slut och spelarna börjar bli lite trötta i huvudet. Då förklarar man bara kort hur det hela ser ut så fantiserar de fram det nödvändigaste sakerna i sitt huvud. Men sådana här korta förklaringar skall aldrig brukas i början av ett äventyr.
Självklart är det olika för olika spelgrupper. Men jag anser att den "normallånga introduktionen" fungerar bäst i de flesta grupper. Alla jag spelat/spellett i hittills har använt sig mest av den.
Inlevelse
Som spelledare är det väldigt viktigt att du har inlevelse i det du säger. Har man fel inlevelse i det man säger kan spelarna fatta det som att man inte vill vara spelledare, och vill man inte det och spelarna får reda på det är halva kvällen förstörd. Svarar du som spelledare typ "Självklart finns de det!" Och du låter aningen sur eller grinig så lägger spelarna undermedvetet in "tönt" eller ett annat nedvärderande ord. Så vad spelarna hör är "Självklart, din jäfla tönt!" När du kanske egentligen inte menade det, du vart bara lite irriterad av att han frågade då han redan visste det.
Och sedan finns det en sak som varje spelledare (och spelare) bör tänka på. Det som är absolut viktigast: var med. Håller du på med annat; ex. läser en bok, skriver i ett block, spelar kort eller till och med tittar på klockan så kan det vara väldigt störande för spelledaren som sitter och berättar någonting. Tänk på att spelledaren inte bara är där för dig, du är där för honom. Han gick inte till spelkvällen för att ni spelare ska ha kul, han gick dit för att ha roligt själv också - och sedan om ni har roligt är det bara ett plus för honom.
För att avrunda detta tänkte jag dra med en mening som fick mig att tänka om lite. I boken 'Verbal Judo' skriver George Thompson: "Det spelar ingen roll om du uppfattar att du är bra, för om motparten uppfattar det som att du är dålig så är det hans sanning som är den rätta."
Slutord
Jag hittade tyvärr inga sidor som gav bra information om spelledande. Så jag kan tyävrr inte hänvisa er någonstans för vidareläsning. Men kontakta gärna mig på ett eller annat sätt och säg till om vad som fattas i guiden eller vad som är alldeles onödigt. Alla tankar är uppskattade.
Namnlänkar:
http://www.neogames.se/eon_namn.htm <--- Eon
http://www.mutant.nu/forum/viewtopic.php?t=2863 <--- Mutant
Namn-generatorer:
http://www.chriswetherell.com/elf/ <--- Elvish name generator
http://www.chriswetherell.com/elf/ <--- Hobbit name generator
http://www.lotruk.com/nametranslator/index.html <--- Lord of the rings, name generator
Jag har inte läst en enda riktig spelledarguide förut, så jag skrev det jag tycker är viktigt. Som sagt, kom mer än gärna med kommentarer om hur jag kan förbättra den eller säg till om den är helt onödig och inte lär er ett skvatt.
Jag valde att använda Eon som i mina exempel då jag är bäst insatt i det spelet... men, men.. här kommer den:
Mouja's Spelledarguide Vol.1
Det som jag skriver är väldigt bra för de som är/tänkt vara/har varit spelledare. Men det är även väldigt bra för spelare, så att spelaren får en kort inblick i spelledarens värld. Först tänkte jag komma med lite personliga reflektioner, sedan tänkte jag hänvisa till lite sidor som behandlar spelledande rent allmänt.
- Inledning
- Namn
- Att spelleda
- Inlevelse
- Slutord
Inledning
Många av dessa sidor jag kommer att hänvisa till kommer att säga: "Förklara först alla rörelser, sedan ljud, sedan resterande." Det tycker jag är ganska fel, skulle man göra så kommer ju spelarna att somna efter att man beskrivit de tre första personerna.
Själv så brukar jag beskriva det som jag anser vara viktigt för att spelet ska flyta så bra som möjligt. Kommer rollpersonerna in i en taverna ger jag (oftast) en kort beskrivning av bardisken, om det finns människor där, ägaren/pigor/drängar samt lite kort om skiktet på det hela (fint/fult/normalt).
Namn
Sedan kommer en mycket viktig sak, men fortfarande en av de sista man tänker på; namn. Det är oerhört svårt att som spelledare hålla reda på alla olika namn man ger tillfälliga spelledarpersoner (SLP). Så säger sedan spelaren "Jag går till Bernt och undrar vad i häst-anlete han gjorde på tavernan!" Så har oftast man som spelledare redan dementerad "Bernt" och använt utrymmet i hjärnan för en eller två nya SLP (beroende på hur stor Bernt var).
Det som då underlättar är om spelaren säger "Jag går till smeden Bernt som jag träffade igår och undrar vad i häfflete han gjorde på tavernan!" Då kan informationen om "Bernt" som man hade dixpa't komma tillbaka, om än bara lite så hjälper det.
En sak som spelare märker (tro det eller ej) är om samma namn förekommer oftare än vid två (spel)tillfällen i rad. Även om namnet är relativt vanligt känns det som om spelledaren inte använder några andra namn än just det hela tiden. Det är så vi människor är förprogramerade (rent psykiskt) att uppfatta det så.
Att spelleda
Låt oss ta ett helt vanligt scenario; rollpersonerna kommer in på en taverna i Asharien. Då kan man som spelledare beskriva det på tre sätt.
1) "Lång introduktion"
Värdshuset är ganska litet, det rymmet ungefär fem stora runda bord med fyra stolar omkring varje. Vid ett av borden sitter det en man och en kvinna som diskuterar ljudligt angående någonting som verkar ha med betalning att göra. De är båda klädda i relativt fina kläder, ingen av dem verkar direkt elak på den andre - de verkar bara vara lite irriterade. Speciellt kvinnan då som lutar sig över bordet då hon höjer rösten.
Vid ett annat bord sitter den en man i sen trettioårsålder, han ser ganska nedsupen ut och har en ganska sliten brun tunika och liknande byxor. Varför han inte har hosor är nog för att det säkerligen är hans vedyxa som ligger slängd vid vapenstället. Mannen har grov skäggväxt och ser gnaska kraftig ut, nästan så att han ser lite skrämmande ut. Hans hår och skägg är mörkbrunt och växer ihop. Brevid honom sitter det en ung pojke, kanske i sju-års åldern eller så. Han verkar aningen berusad han med och sitter med ett ölstop framför sig, som verkar ha blivit påfyllt mer än en gång. Men det kan omöjligt vara han som druckit allt, fadern måste ha druckit ganska mycket och sedan i fyllan låtit sin son smaka litet.
Ägaren slänger en aningen irriterad blick på er då ni stiger in genom dörren. Men då ni stänger dörren efter er så skiner han upp litet, nästan som om det gjorde honom glad. Han är klädd i en vit tunika, ett par mörkbruna hosor samt en skinnväst över tunikan. Mannen är flintskallig och aningen rund, han håller för tillfället på att torka ett stop som har sett sina bästa dagar. Han ler brett och undrar om ni vill beställa någonting.
Ibland kan det vara bra med "långa introduktioner". T.ex. om rollpersonerna ska tänkas spendera hela kvällen (läs: hela spelkvällen) där. Ska de bara söka skydd för värmen och stadsvakterna räcker det med en "kort introduktion" eller kanske en "normallång introduktion" beroende på om det är någonting som de absolut ska lägga märke till och du som spelledare inte vill göra det alltför uppenbart.
2) "Normallång introduktion"
Värdshuset är ganska litet, med ungefär fem bord och ett antal stolar runt varje bord. Det är fem personer där inne: ett grälande par, en full man och hans alkohol-påverkade sjuåriga son samt ägaren till det lilla värdshuset.
Två av de fem borden är upptagna, så det finns gott om plats för er.
Vid vapenstället ligger en vedyxa slängd, men det är också det enda vapnet som verkar finnas där.
Mannen bakom bardisken ler brett och undrar om ni vill beställa någonting.
En "normallång introduktion" skall, som namnet säger, vara den som används oftast. Då en "kort introduktion" känns lite jobbig i början av ett äventyr och spelarna får den känslan av att det inte kommer att hända någonting viktigt där då.
3) "Kort introduktion"
Ni kommer in i värdshuset, där finns två män, en pojke, en ung dam samt värdshusvärden. Det finns en handfull med bord och bara två är upptagna. Värden ler och frågar om ni vill ha någonting.Han ler brett och undrar om ni vill beställa någonting.
"Korta introduktioner" är bra då kvällen börjar lida mot sitt slut och spelarna börjar bli lite trötta i huvudet. Då förklarar man bara kort hur det hela ser ut så fantiserar de fram det nödvändigaste sakerna i sitt huvud. Men sådana här korta förklaringar skall aldrig brukas i början av ett äventyr.
Självklart är det olika för olika spelgrupper. Men jag anser att den "normallånga introduktionen" fungerar bäst i de flesta grupper. Alla jag spelat/spellett i hittills har använt sig mest av den.
Inlevelse
Som spelledare är det väldigt viktigt att du har inlevelse i det du säger. Har man fel inlevelse i det man säger kan spelarna fatta det som att man inte vill vara spelledare, och vill man inte det och spelarna får reda på det är halva kvällen förstörd. Svarar du som spelledare typ "Självklart finns de det!" Och du låter aningen sur eller grinig så lägger spelarna undermedvetet in "tönt" eller ett annat nedvärderande ord. Så vad spelarna hör är "Självklart, din jäfla tönt!" När du kanske egentligen inte menade det, du vart bara lite irriterad av att han frågade då han redan visste det.
Och sedan finns det en sak som varje spelledare (och spelare) bör tänka på. Det som är absolut viktigast: var med. Håller du på med annat; ex. läser en bok, skriver i ett block, spelar kort eller till och med tittar på klockan så kan det vara väldigt störande för spelledaren som sitter och berättar någonting. Tänk på att spelledaren inte bara är där för dig, du är där för honom. Han gick inte till spelkvällen för att ni spelare ska ha kul, han gick dit för att ha roligt själv också - och sedan om ni har roligt är det bara ett plus för honom.
För att avrunda detta tänkte jag dra med en mening som fick mig att tänka om lite. I boken 'Verbal Judo' skriver George Thompson: "Det spelar ingen roll om du uppfattar att du är bra, för om motparten uppfattar det som att du är dålig så är det hans sanning som är den rätta."
Slutord
Jag hittade tyvärr inga sidor som gav bra information om spelledande. Så jag kan tyävrr inte hänvisa er någonstans för vidareläsning. Men kontakta gärna mig på ett eller annat sätt och säg till om vad som fattas i guiden eller vad som är alldeles onödigt. Alla tankar är uppskattade.
Namnlänkar:
http://www.neogames.se/eon_namn.htm <--- Eon
http://www.mutant.nu/forum/viewtopic.php?t=2863 <--- Mutant
Namn-generatorer:
http://www.chriswetherell.com/elf/ <--- Elvish name generator
http://www.chriswetherell.com/elf/ <--- Hobbit name generator
http://www.lotruk.com/nametranslator/index.html <--- Lord of the rings, name generator
Borde ha omformulerat det där. Det var för att jag lade in det i efterhand, efter att texten var skriven och jag börjat författa vidare.