Nekromanti Spelledarhjälpen, kan jag hjälpa till med något?

[Mask_UBBT]

<font face="Times New Roman"><font size="4"><center>Stackars, stackars Lillebror!</center></font size></font face>

Tänk er en ruggig höstkväll, inte helt olik denna. Tänk er att du är tretton år eller i de trakterna, och att din bror har givit dig en fix idé om att prova på hans hobby. Din bror går iväg till några av hans vänner ett par, tre gånger i månaden, och spelar något de kallar för rollspel. Varje gång han kommer hem berättar han en massa roliga saker som har hänt. Troll har fått skallarna mosade av häftiga krigare ena kvällen, andra kvällen är det intelligenta mördarvirus som har stoppats med tranbär och lingonsoda... Det lät så roligt att du själv ville prova...

Denna höstkväll, regnig och ruskig, verkar vara precis en sådan som din bror berättat om. Du sitter med ditt nyligen inhandlade spel(låt oss kalla det Drakar och Eoner) i knät. Du har förberett allting, precis som det står i boken att man ska. Du har tärningarna, relgerna är inpluggade till den grad att du skulle kunna ha skrivit dem själv, och ett äventyr är nerladdaat och utskrivet. Det är en tuff historia, precis en sån som du och dina spelare kommer älska att spela.

Men när ni börjar spela känns det inte alls så kul... det känns mest pinsamt. Dina vänner har svårt att sitta still när du försöker förklara sakerna för dem, och de kommer med en massa konstiga idéer som du inte alls förberett dig på. De ser inte alls ut att ha roligt. De ser rentav ut att ha jättetråkigt. Så här sa inte brorsan att det var?

Du lyckas, även efter det här fiaskot, faktiskt få dina spelare att spela en runda till. Du bjuder din bror att spelleda för er. Han brukar förvisso inte göra det, men han vet ju mer om rollspel än vad du gör, för han har ju kul när han spelar. Men till din stora besvikelse är din bror en tämligen dålig spelledare, och verkar störa sig på dina kompisar. Återigen ser dina kompisar uttråkade ut, och blänger lite småsurt på dig. "Vad är det som är så speciellt med det här, egentligen?" Tänker de...

Efter ett tag ger dina vänner och din bror upp spelandet, din bror går iväg för att spela med sin "mycket roligare spelgrupp". Dina vänner vill kolla på Lejonkungen eller knarka eller vad man nu gör nuförtiden när man är 13, och dina rollspelsdrömmar flyter ut i sanden... *buhu*

<font face="Times New Roman"><font size="3"><center>Vad var det där bra för?</center></font size></font face>

Den där historien var inte avsedd att deppa ner er allihopa, men för att bringa ljus över ett problem. Tyvärr finns inte tillräckligt många resurser för spelledare där de kan förbättra sig i annat än att bara förstå hur man spelar rollspel. Jag känner i alla fall inte till några direkta skattkistor eller vettiga handböcker som man inte behöver införskaffa i butik, för specifika spel.

Visst vore det fint om den där dåliga spelledaren du hade en gång skulle kopplat upp sig emot en hemsida, och omedelbart fått syn på det där gylldene dokumentet, spelledarens mimers brunn, ett ymmnighetshorn av tips och trix för att denne ack så usla eller mediokra spelledare kanske inte längre skulle ge en sådan kalkon-upplevelse?

Varför skulle detta inte kunna vara här?

<font face="Times New Roman"><font size="3"><center>"I have a dream..."</center></font size></font face>

Min vision är enkel: En gratis spelledarhandbok, en uppsjö av idéer och skarpsinnigheter, olika infallsvinklar och bara allmänt mums-mums för den spelledare som vill förbättra sin eget prestation.

Jag skulle vilja göra denna tråd till en tråd där det skarpsinniga folket på www.rollspel.nu's forum sammanställer spelledartips för den glade surfaren. Sammanställningen skulle kunna smällas ihop till en riktig kick-ass artikel på ww.rollspel.nu, där alla skribenter omnämns och således satt ett spår i spelledandets historia.

<font face="Times New Roman"><font size="3"><center>Vad kan DU göra för rollspelssverige?</center></font size></font face>

Hjälp mig med det här! Låt oss tillsammans arbeta för att spelledare aldrig ska gå hungriga för gratis spelledartips, aldrig ska de sakna en ny infallsvinkel. Låt oss dela vår kunskap och leda rollspelssverige in i en ny tidsålder! En era av delad erfarenhet och kunskap med ett inlägg om/med spelledarhjälp!

Din åsikt och kunskap är viktig, och nu är din chans att få den att nå oss alla andra! Show me what you got!

/Mask

 

[neowyn]

Hur hade du tänkt dig, skall vi försöka spalta ner tipps and tricks själva för att sedan posta dem under tråden eller finns det något bättre sätt?
Jag skulle gärna delta i ett sådant projekt då jag gärna skulle vilja grotta ner mig lite mer i detta ämne.
Jag läser nästan alltid andras råd och tycker att det är intressant men samtidigt så är det svårt att realisera, att få det att fungera konkret just för mig.

 

[Muggas]

3 Tips

Bidrar med tre tips som jag spontant kom att tänka på:

Tips 1: Spela i etablerade spelgrupper, eller försök engagera en erfaren spelledare att hjälpa er, åtminstone de första spelmötena

Detta är kanske inte alltid det lättaste, men det bästa sättet att lära sig rollspel och spelledarskap. Man lär sig mycket mer av ngn som pysslat med något än vad en regel-/instruktionsbok någonsin kan lära ut (Visserligen finns det många olika åsikter om hur rollspel ska spelas, men med tiden lär man sig som spelare och spelledare vilken typ av spel man själv föredrar och kan anpassa spelet därefter).

Tips 2: Ställ inte för höga krav i början

När man spelar för första gången och samtliga speldeltagare är nybörjare, är det bra om man inte ställer för höga krav på det första spelmötet. Kör igenom ett mkt lätt nybörjaräventyr som är rälsat som fasen, bara för att få en känsla för rollgestaltning och spelmekanik. Visa hänsyn, både som spelare och spelledare, och förstå att ingen kan allt från början. Inte ens den "allsmäktige" spelledaren...

Tips 3: Var inte spelledare om du inte vill

Det finns inget tråkigare för spelare än oengagerade spelledare. En engegerad spelledare fångar mycket lättare spelarnas intresse, oavsett han är erfaren eller ej. Det går inte att tvinga fram bra spelmöten om spelledaren inte orkar anstränga sig lite.

 

[Mask_UBBT]

Organsiation

Tja, jag hade tänkt organisera det hela väldigt enkelt... Folk skriver saker som svar till den här tråden, sedan tar jag på mig ansvaret att klippa ihop det hela till en vettig text... folk som vill engagera sig mer tar kontakt med mig via ett Pm och säger vad de vill göra...

/Mask

 

[Alharra]

Roleplaying Tips.com har ackumulerat ett stort antal spelledartips. Vill man göra en bra handbok finns det ju en del idéer att ta av här, ifall man orkar läsa igenom de hittils 198 utgivna numrena.

 

[Muggas]

Saker man inte ska göra

Gör Inte så här:

Använd "spelledaren har alltid rätt-regeln" för att köra över spelare och få din vilja fram

Det är inte ditt spelmöte, det är alla speldeltagarnas spelmöte (=Krillefärgat tips).

Läs upp introduktionstexter innantill

Om du vill förmedla ngt, använd stolpar där du antecknar kärnan i vad du vill få fram. Beskriv och berätta alltså allt på fri hand (med stolparna som stöd).

Tvinga spelarnas rollpersoner in i förutbestämda scenarion och skeenden i äventyr och/eller kampanjer utan deras vetskap (= ödesbestämda händelser)

Om du vill ha med skeenden som är "förutbestämda av ödet", diskutera i så fall detta med spelarna innan spelmötena och få deras godkännande. Det är inte kul om man tvingar in spelarnas rollpersoner i situationer de egentligen inte vill hamna i. Ibland kan det vara motiverat (ömsesidigt hänsynstagande spelare-spelledare emellan), men imrovisera i så hög utsträckning som det är möjligt.

Manipulera dolda tärningsslag för att "styra äventyret rätt"

Det är fortfarande ett rollspel som ni spelar. Om spelledaren ignorerar reglerna för att äventyret "ska bli bättre" enligt hans egen bild av "hur det bör vara" är det fel. Använd reglerna rättvist!

Slå spelarna när de "har fel"

De blir ledsna och får ont då...

 

[Rising]

Hur får jag bort orchblod från mina flip-flop?

Frågan är om man verkligen blir bättre av en stor lista med en massa lösryckta tips och råd på. Kan det inte vara bättre med lite längre texter så att man känner att man får lite mer substans och lite mer insikt i hur man verkligen bör tänka som spelledare? En massa råd i stil med "låt inte spelarna leka med din katt medan ni spelar", "tillåt inget off-snack", "ha utplanerade matpauser så att ni inte behöver småäta medan ni spelar" osv, de är ju egentligen bara olika delar utav ett och samma råd; ett råd om att undvika distraktionsmoment, och då kan det ju vara bättre att prata generellt om det istället för att staka upp det i tio stycken små miniråd. Om man pratar om det generellt så behöver det ju heller inte låta så påtvingande; en del grupper kan ju tycka att det är okej med visst mått av distraktioner och att det är bättre att spela i en bekväm, hemtrevlig miljö än att göra det i ett helt avskalat och stelt rum.

Det där gäller allt annat också; två spelgrupper kan ju ha helt olika åsikter om hur en spelledare bäst behandlar regler, slump, miljöbeskrivningar, spelledarpersoner, händelselösa passager i äventyren, osv. Det har vi ju märkt tydligt här på forumet.

Jag skulle helst strukturera en spelledarhjälpmanual så här:

1. Spelarnas önskemål
Om vikten av att förstå vad spelarna egentligen önskar och förväntar sig av rollspelandet, och en uppräkning på några vanliga spelartyper. Sedan bör man nämna något om vikten av att underhålla samtliga spelare under hela spelmötet; att se till att de alla hela tiden har något att göra och om hur man kan försäkra sig om att ingen hamnar i bakgrunden. Även ett par tips till spelarna om hur de bäst bör tänka för att de alla ska kunna ha så roligt som möjligt. Där hamnar bland annat vikten av att hålla ihop, vilket många nybörjare missar eftersom det känns häftigt på filmiskt vis att dela upp sig så att alla kan gå sin egen väg.

2. Spelmiljön
Om det praktiska av att ha bra stolar och bord att sitta kring, om hur man bäst undviker störande distraktioner. Enkla tips; som att prata om annat och käka mat innan man börjar spela så att alla kan vara fullt koncentrerade på spelet, eller att man kan planera in pauser i själva äventyret där man kan sträcka på sig och få lite frisk luft utan att det stör dramatiken i handlingen. Här kan man också prata om stämningsmusik och om kartor och handouts.

3. Världen får liv!
Kort om hur man bäst gör miljöbeskrivningar och hur man gestaltar spelledarpersoner. En lista på saker man bör tänka på att alltid få med i ens beskrivningar för att undvika missförstånd; såsom vad det är för tid på dygnet, vilket väder det är, hur stora rummen är, i vilken ordning rollpersonerna går genom korridorerna, vilka ljusskällor det finns till hands, var utgångarna är, hur gamla spelledarpersoner är (säger man bara "en flicka" så kan hon ju vara allt mellan 5 och 16 år, typ), hur stora monster är, och vad man exempelvis kan tänka på för att spelarna lätt ska kunna skilja olika spelledarpersoner åt från varandra.

4. Äventyret ur spelarnas perspektiv:
Om vikten av att alltid ha några vita fläckar på kartan som måste utforskas, att alltid ha några alternativ som spelarna kan prova för att komma vidare i äventyret. Om hur man hela tiden ser till att det finns lösa trådar för spelarna att följa, och hur man kan kittla deras intresse genom att erbjuda flera parallella vägar genom en utmaning, och om hur man kan låta dem få styra äventyret på egen hand och ta egna initiativ. Dessutom; hur man får överraskningar att verkligen bli överraskningar, då det ju alltid blir så oerhört förutsägbart när man försöker lura spelarna in i ett bakhåll. Hur gör man för att avleda deras misstänksamhet egentligen?

5. Äventyret ur spelledarens perspektiv:
Hur gör man egentligen för att förbereda sig? Hur memorerar man ett stycke så att man kan läsa upp det utan att läsa innantill ur en bok? Hur skriver man egna äventyr? Hur improviserar man? Hur skall man kunna komma ihåg allt man själv har improviserat? Vad för hjälpmedel kan man ha nytta av? Hur gör man en namnlista, exempelvis? Hur visar man en karta för spelarna så att de bara ser rummet de själva är i, och inte hela kartan? Vad gör man om spelarna flyger iväg åt ett helt oväntat håll och omöjliggör äventyret?

6. Regler, opartiskhet och tillit:
Hur ser man på spelarna att de tycker att det blir för mycket sega regler och tärningsslag? Hur ser man på dem att de skulle vilja ha mer strider och spelspänning? När skall man vara opartisk, och när kan det finnas en anledning att fuska? Kan man stjälpa spelarna, eller skall man bara ge dem lite hjälp på traven när de behöver det? Vad ska man tänka på när man som spelledare använder regler? När kan det vara en idé att låta spelarna få slå sina egna tärningsslag? När kan det vara bättre att slå dem själv? Hur gör man med regelsnack mitt under äventyret, förresten? När kan det vara en fördel att ta sig tid att slå upp en regel ordentligt i boke, och när är det lämpligare att bara dra till med något på en höft som låter acceptabelt?

7. Diskussion och eftersnack
Om vikten av att fråga spelarna om vad de tyckte om äventyret efter att man spelat klart. Om hur man exempelvis kan berätta om vad man ansåg vara sina egna brister på en gång så att spelarna kan andas ut och slippa känna det som att de bara är kritiska och dumma om de skulle påpeka det för dig. Om vad de själva skulle vilja förändra inför nästa spelomgång, och tips om hur man gemensamt kan ändra regler och världen på ett sätt som hela gruppen tycker blir häftigare.

---

Typ. Just nu känns det där som en lämplig uppdelning. Jag kanske ändrar mig imorgon. Men jag tror att det är en poäng med att dela upp det i generella kapitel istället för att stapla tips på varandra.

/Rising

 

[Muggas]

Applicera sockerlösning och skölj efter ca 1 timme

Men jag tror att det är en poäng med att dela upp det i generella kapitel istället för att stapla tips på varandra.

Absolut, och din uppdelning är mycket vettig, tycker jag. Ska man skapa en spelledarmanual ska man göra det ordentligt, inget snack. Men jag tycker att man kan lägga till en slags sammanfattning med vanliga fel och/eller frågor (faq) som oftast dyker upp, i synnerhet i nybörjarsammanhang (detta är förmodligen även inkluderat på något sätt i dina kapitel då man förtydligar olika aspekter av spelledande). På så sätt kan man brainstorma fram förslag, varefter man kan plocka och strukturera de viktigaste i en lista längst bak i "manualen"... t ex under rubriker "Vanliga frågor och svar" och "Vanliga fel man gör som spelledare och hur man åtgärdar dem", med kapitelhänvisningar för varje post i listorna.

 

[Mask_UBBT]

Re: Hur får jag bort orchblod från mina flip-flop?

Du har en poäng, och faktum är att jag var lite osäker på ungefär vilken ordning jag skulle kategorisera det hela... Jag får se om det blir så att folk engagerar sig tilräckligt för att det faktiskt ska bli något färdigt att göra... Det verkar som om de flesta tänker "Jag kan ju inte spelleda"...

Nåja, iaf. Det är klart att viss redigeraing från min sida ska ingå, så min uppgift ska inte bara vara klipp-och-klistra, men det kräver såklart att jag har något att bearbeta

/Mask

 

[wilper]

Re: Spelledarhjälpen, kan jag hjälpa till med någo

Det som vi rävar tycker är roligt och intressant rollspelande lockar nog inte 13-åringar.

 

[Mask_UBBT]

Varför inte?[nt]

NT = No Text (Ingen text)

 

[Basenanji]

Re: Saker man måste göra ibland!

Hej! Frejdigt inlägg- som kan balanseras lite. Håll i hatten:

Använd "spelledaren har alltid rätt-regeln" för att köra över spelare och få din vilja fram
Ibland återstår inget annat än denna urgamla klassiker. När du märker att spelarna/spelaren hellre vill besegra dig i "vem argumenterar bäst?" är det dax att ta fram den gamla godingen. Ett annat tillfälle är när spelarna inte klarar av att möta en motgång. Dvs när spelarna tjatar om någon regel i all evinnerlighet endast för att de inte kan se sitt eget misslyckande/utsatta situation/whatever; då tycker jag att man kan hävda att "SL har rätt- vänta och se bara!" För spelarna kanske inte fattar att den där lilla motgången behövs för att det ska bli riktigt, riktigt spännande...

Läs upp introduktionstexter innantill
Hellre introduktionstexten till "Svavelvinter" av Erik Granström än en halv-bra improvisation av en SL med skådespelarambitioner...


Tvinga spelarnas rollpersoner in i förutbestämda scenarion och skeenden i äventyr och/eller kampanjer utan deras vetskap (= ödesbestämda händelser)
Är dina spelare nybörjare? Har dem precis lämnat datorn för att spela rollspel för kanske första gången?
Ett förutbestämt skeende kan vara lösningen. Då har spelarna åtminstone en röd tråd att följa...

I all hast,
Basenanji

 

[Eagle]

Hej!

Eftersom spelledandet består av så många olika delar, så är det kanske bättre att göra en tråd för varje rubrik som är intressant för en spelledare att fördjupa sig inom. Därefter kan varje spelledare bidra under just den rubrik där han tror att han har mest att tillföra. Alla åsikter under samma tråd skulle förmodligen bli rörigt och otacksamt att sammanställa. Några tänkbara rubriker skulle kunna vara:

1. Improvisationsteknik & övningar
2. Berättarteknik
3. Rekvisita
o.s.v.

 

[Muggas]

Re: Saker man måste göra ibland!

När du märker att spelarna/spelaren hellre vill besegra dig i "vem argumenterar bäst?" är det dax att ta fram den gamla godingen.

I så fall handlar det förmodligen mest om spelarnas (bristande) mognadsnivå. Om de bestämt sig för att argumentera sönder ett spelmöte utan någon verklig grund, då bör de tänka till en eller två gånger om de ska spela rollspel överhuvudtaget. Men om spelarna har någon invändning mot spelledarens sätt att spelleda, så ska de kunna ta upp det...efter spelmötet. Däremot tycker jag att de regler man kommit överens om att följa ska efterföljas kompromisslöst, av både spelledare och spelare. Om spelledaren har lagt upp äventyren på sätt så att det finns få möjligheter till alternativa händelseutvecklingar (dvs. rälsat- vad det nu kan innebära ) så att han kör över spelare när deras rollpersoner vill göra något annat, då tycker jag det är fel. Om spelledaren och spelarna däremot har en överenskommelse att det för en visst äventyr eller en viss kampanj gäller att spelledaren har tillåtelse att styra in händelseutvecklingen på ett spår för den allmäna spelupplevelsens skull, så må det vara hänt. Men man får komma ihåg att det är spelledaren som i så fall vill ha spelarnas välsignelse för att han tror att de kommer att tycka det är bra i efterhand. Här beror det väl på spelarnas tillit till att spelledaren ger dem en kanonupplevelse om de låter honom köra över dem ibland (och om de känner att de vill gå med på det). Jag är iofs förmodligen färgad av att i min ungdom spela med en spelledare som var ultraauktoritär och ultrarälsad...his way or the highway, ungefär...

Hellre introduktionstexten till "Svavelvinter" av Erik Granström än en halv-bra improvisation av en SL med skådespelarambitioner..

Ok då, men läs upp det med känsla och inlevelse dårå... . Vet man som spelledare med sig att man inte är en bra talare/berättare/whatever så ska man kanske inte ta ut svängarna alltför mycket. Men ju mer man klarar det (och kommer undan med det), desto bättre, säger jag...

Är dina spelare nybörjare? Har dem precis lämnat datorn för att spela rollspel för kanske första gången? Ett förutbestämt skeende kan vara lösningen. Då har spelarna åtminstone en röd tråd att följa...

I mitt första svar på Masks orginalinlägg skriver jag:

När man spelar för första gången och samtliga speldeltagare är nybörjare, är det bra om man inte ställer för höga krav på det första spelmötet. Kör igenom ett mkt lätt nybörjaräventyr som är rälsat som fasen, bara för att få en känsla för rollgestaltning och spelmekanik.

Så här håller jag med dig till 100%

 

[thark]

Re: Saker man måste göra ibland!

Hellre introduktionstexten till "Svavelvinter" av Erik Granström än en halv-bra improvisation av en SL med skådespelarambitioner...

Och tja, det finns ju de människor som är väldigt bra på att recitera en text effektfullt. Skådespela direkt innantill från manuset, så att säga.

 

[Foggmock]

1. Var dig själv. Personligen avskyr jag att läsa upp saker direkt då det blir fruktansvärt stelt och oftast lämnar föga till spelarnas fantasi. Någon annan avskyr kanske 'stora ord' och föredrar 'ful som fan' framför 'ohyggligt ful'. Hur som helst, hitta din stil och ändra den inte om spelarna inte flyr fältet eller gnäller.

2. Var förberedd. När din tredje värdshusvärd heter Bengt eller valfritt standardnamn man hasplar ur sig är det dags att tänka om. Det är inte särskilt upphetsande när SL sitter och bläddrar i äventyrsmodulen under pågående spel för att hitta en beskrivning av ett rum. Dels sabbar det flytet, och dels får det spelarna att börja tänka (Out of character-tänk, som är dåligt tänk då de inte koncentrerar sig lika mycket längre).

3. Var lyhörd. Märker du att spelarna sitter och bygger torn av sina tärningar eller oavbrutet trycker in chips i munnen är det bättre att stoppa och fråga vad som är fel än att pressa sig igenom två timmar till med bara halvbra disciplin och engagemang.

4. Var försäljare. Du har en story att sälja, och om du misslyckas har du många timmars arbete bortslösat. På samma gång måste du också vara lyhörd och anpassa dig efter hur spelgruppen brukar vilja ha det och hur behovet ser ut för stunden. Är de slappa och trötta kanske det är enklast med okomplicerat orchköttande. Du kan ju alltid spara intrigtimmarna till ett annat möte när de är lite piggare. Detta är på intet sätt en svartvit historia, det finns inte alltid självklara val i olika situationer, men mer förberedelser och erfarenhet ger större chans att det konceptet du tar till är precis det rätta.

5. Var engagerad! Kanske det viktigaste tipset. Var engagerad i din intrig, i dina spelledarpersoner, din spelvärld och var engagerad i spelarnas rollfigurer. Var engagerad i er upplevelse runt spelbordet och i att se till att ni har kul. Sannolikheten är att spelarna lägger det ansvaret på dig oavsett, så istället för att gnälla, ta det. Det går fort att lära sig att handskas med det.

6. VAR ERFAREN. Detta betyder inte att nybörjarspelledare är dåliga, men att man alltid blir bättre med tiden, må det vara en sån simpel sak som att göra en beskrivning av ett rum som både spelarna och du trivs med. Så spelled, och spelled mycket. Men aldrig för mycket - går du in i väggen och spelarna tjatar om att du ska fortsätta med den där bra kampanjen är det bättre att ta en paus och spela något annat spel med en annan spelledare ett par spelmöten.

 

[Gurgeh]

Re: Saker man måste göra ibland!

Hellre introduktionstexten till "Svavelvinter" av Erik Granström än en halv-bra improvisation av en SL med skådespelarambitioner...

Nästan hela den introtexten är ju en proklamation som läses upp av en härold. Då gör det ju absolut ingenting att spelledaren läser innantill, eftersom spelledarpersonen också gör det!

Är dina spelare nybörjare? Har dem precis lämnat datorn för att spela rollspel för kanske första gången?
Ett förutbestämt skeende kan vara lösningen. Då har spelarna åtminstone en röd tråd att följa...

Så länge spelarna inte märker att de följer en förutbestämd bana fungerar det. Om de bestämmer sig för att gå åt ett annat håll men ändå hamnar på banan blir det fel. Det är nackdelen med förutbestämda skeenden.

/tobias

 

[Gurgeh]

Hjälp?

Det är inte lätt att ge några tips om hur man spelleder. Det är en konst och inte en vetenskap. Risken finns att den stackars villrådige spelledaren blir så helkoncentrerad på att följa alla de bra spelledarråd han fått att han inte klarar av att koncentrera sig på att leda spelet. Samma sak kan man se på övningar i muntligt framförande, då talaren ständigt tänker på viktiga saker som att inte leka med pennan, att göra naturliga gester, att inte hålla armarna bakom ryggen, att stå upprätt, att etablera ögonkontakt med åhörarna, att inte titta för mycket i manuset och så vidare, att han fullständigt tappar tråden.

Jag har därför utvecklat en regel som är viktig att följa när man håller tal, och även när man spelleder:

Don't let them smell your fear!

Övertyga dig själv att du vet vad du håller på med, så kommer antagligen din publik / dina spelare att tro att du vet det. Bli inte orolig om det blir tyst och du måste börja leta i böckerna efter någon information; spelarna vet inte att du inte har en aning om vad du håller på med. Låt säker och övertygande.
Det här kräver förstås att du har en aning om vad du håller på med. Om du inte har det finns det risk att det går åt skogen fullständigt!

Och det för oss till en annan viktig regel:

Var redo!

Var ordentligt påläst. Du ska veta vad alla personer i äventyret vill, så att du behöver slå upp information så sällan som möjligt och så att du kan improvisera så bra att spelarna inte vet vilka passager som ingår i äventyret och vilka som hittas på i stundens ingivelse.

Men egentligen finns det bara ett råd som är värt någonting:

Öva, öva, öva, öva, öva, öva...

Det enda sättet att verkligen bli bättre på att spelleda är genom att göra det. Inga tips i världen kan ersätta erfarenhet. Fördelen är dessutom att du lär sig hur du ska göra för att det ska fungera för just dig och din spelgrupp, inte bara för en generell spelledare med generella spelare.

/tobias

 

[Nightowl]

Re: Saker man måste göra ibland!

Om de bestämmer sig för att gå åt ett annat håll men ändå hamnar på banan blir det fel.

Här kan nybörjare vara en nackdel, medan vana rollspelare har lärt sig att ta mer eller mindre undermedvetna hintar från SL om att de bör göra något för att äventyret skall kunna fortsätta, oavsett de vill göra det eller det är 'bra rollspel' eller dylikt. Nybörjare kör mer på känsla och vad som skulle funka i verkligheten och förstår inte de rituella arketyper (klichéer?) som så mycket i rollspelsvärlden är uppbyggt på.

Däremot är det (Eriks käpphäst) jävligt mycket enklare för nybörjande spelledare att köra röda tråden-äventyr. Vilket nybörjande spelare bör respektera, och erfarna spelare ännu mer.

Erik

 

[walium]

Re: Saker man måste göra ibland!

"Använd "spelledaren har alltid rätt-regeln" för att köra över spelare och få din vilja fram "

Jag ryser när jag läser det här, men skitsamma. Jag vet inte om det egentligen är ett gott råd till de allra grönaste nybörjarna. Det dröjde många år innan jag var så insatt i reglerna att jag visste tillräckligt mycket för att käfta emot. Jag tycker att man verkligen bör tydliggöra att det är en regel som ska användas med måtta eller inte alls. Det ska inte vara en ständig nödlösning för att täta igen luckor i spelledarens upplägg. Kanske skulle man omformulera regeln till något i stil med: för att spelmötet ska flyta på så bra som möjligt så är det det spelledarens regeltolkning som har företräde. Det är nästan alltid bäst att vänta med omfattande regeldiskussioner tills efter spelmötet. Låter bättre än den vanliga formuleringen som visat sig vara oväntat seglivad.