Speltimmen v1 2020

[krank]

Speltimmen! Veckans tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

Enkla riktlinjer/målsättningar jag själv tänkte följa:

1. Helst ett nytt spel varje vecka.
2. Helst spela minst 60 minuter.
3. Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.
4. Nytt för 2020: För att försöka motivera mig att inte bara spela flera olika spel utan också spela klart fler spel tänker jag förutom ovanstående också försöka varje vecka spela en timme av något spel jag redan skrivit om. Då blir det utan betygsättning.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygssystem jag tänker använda mig av när jag känner det. Använd det om ni vill:

75 -- spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 -- Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 -- "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 -- Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 -- Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[krank]

Jag har spelat 73 minuter av Control.

Jag har inte kommit jättelångt, delvis för att jag gått runt och snokat i alla hörn jag kommit åt. Det är ett oerhört snyggt och stämningsfullt spel, och jag vill insupa så mycket jag kan av det.

Spelet handlar om Emily, som gett sig in i högkvarterat för den mystiska Bureau of Control, en agency som tydligen undersöker och tar hand om, tja, mysko grejer. Och nu har nåt gått snett i sagda högkvarter – weird shit is going down – och nu är det upp till Emily att nysta upp det hela. Det är mer komplicerat än så, med föremål som fått astrala energier, verklighetsförändrade rum, möjligen intelligenta ljud som biter sig fast i folks hjärnor. Ni vet. Sånt. Men jag ska inte spoila för mycket. Den här sortens Fucking Weirdness mår bäst av att upplevas direkt.

Det finns också vissa antydningar om att Emily själv har några lager extra motiv att vara där hon är…

Hur som helst, det här är en sorts story som passar mig som hand i handske. Grå byggnader, weird fuckery, konspirationer? Sign me upp. Även om jag tyvärr verkar få kämpa mig igenom en del stridsscener för att få mer story, men sånt är ju livet när man spelar ett Remedy-spel.

Är det förresten inte lite så att Remedy i hyfsat hög grad lyckas med att skapa den sorts cinematiska spel som David Cage och Quantum Dream verkar försöka göra? Både Quantum Break och Control är ju riktigt, riktigt bra på den fronten.


Jag vill i varje fall spela vidare på det här. Men jag tänker vänta tills jag har en bättre dator igen – just nu sitter jag på min gamla stationära, med ett GTX 1070-kort. Min laptop, som är på service, har ju ett betydligt fläskigare 2070-kort som borde låta mig dra upp kvaliteten några steg på det här spelet, med raytracing och grejer.

Tur att jag har annat att spela under tiden.


BETYG: 90+

 

[Max Raven]

Jag har spelat lite Mean Streets (1989)

[IMG2=JSON]{"data-align":"none","data-size":"full","src":"https:\/\/img.youtube.com\/vi\/ttx0LlcaJGk\/hqdefault.jpg"}[/IMG2]

Du är Tex Murphy, privatdetektiv i San Francisco i en Blade Runner-kopierad framtid. En attraktiv ung dam anställer dig för att reda ut hennes fars död snabbare än du kan säga "noir-klyscha" - polisen menar att det var självmord, men omständigheterna pekar på att en hund ligger begravd. Rätt snart får du fram att han hade hjärnopererats ("jag kan inte hjälpa dig med det" svarar obduscenten när man försöker fråga honom om det), att han hade betett sig onaturligt vid självmordet från vitnett och en upphittad ljudkasett där han skriker "they're in my head! they're in my head!". Så med "försäkringsbedrägeri" i åtanke gräver man djupare.

Det här är ett rätt gammalt spel, och det har åldrats så där... Det har spelmoment där man kan flyga runt med sin svävarbil i ganska ful miljö utan att det finns varken konsekvenser eller poäng med det (alla platser har koordinater, som man inte får, och navigationskod, som man får, och det finns autopilot). Du har videotelefon som låter dig prata med din assistent(?) eller med din informant(??) och ingen annan, för att få information - på samma sätt som du får information ur andra som du reser till: en rätt dum text parser, även med tidens mått. Du kan försöka muta eller hota folk som håller inne med information, med möjlig konsekvens att du får stryk/blir utkastad. Fast åker du ut kan du bara gå in igen. Det finns även: actionmoment, där du går från vänster till höger, duckar för kulor och kan skjuta tillbaka; tangentbordsbaserad point-and-click där man får komma ihåg vad man hittar och plockar upp.

Skriver man ner så funkar det faktiskt ganska hyfsat - åk till person A, fråga om personer och ledtrådar du hittat, få fram ny information, åk till plats A och stjäl allt som inte är fastspikat (vilket ändå är en del), prata med person B på nya koordinater, prata med assistent för nya koordinater från Bs information, o s v. Det finns egentligen inget krav att prata med alla - de enda moment det verkar som att man måste ta sig igenom är rumlootpusslen då vissa grejer behövs på andra platser.

Jag vet inte om jag återvänder - jag kom en bit in och gillade förvisso att behöva gnugga de grå samman lite, men jag bröt vid ett tillfälle jag inte kände för att köra just då utan att ha sparat på ett tag.

Betyg: 85

 

[krank]

I enlighet med punkt 4 har jag återvänt till Final Fantasy XII, eftersom jag insåg att jag nog ville vänta med övriga spel jag håller på med (Fallen Order t.ex) tills jag har en bättre dator igen.

En sak är helt säker: Alla spel borde ha en loggbok, någonstans där allt man uppnår och håller på med står. Så man kan kolla upp det när man återvänder efter att inte ha spelat på ett tag. Jag har ingen aning om vad fasen jag håller på med just nu. Eller ja, jag är på väg till City of Archades, genom grottsystemet som heter Sochen Cave Palace. Där slåss jag mot en massa grejer.

Men varför jag är på väg till Archades vet jag definitivt inte. Eller vad jag vill uppnå när jag väl är där.

Nåja, om jag spelar vidare kanske jag får veta det. Spelet är ju ganska bekvämt på så vis att det är plotmässigt linjärt, en av FF-spelens stora styrkor rent generellt. Man kan tillfälligt gå vilse, men det finns alltid en huvudväg att hoppa upp på. Och i tolvan så står trots allt alltid "nästa steg" tydligt på kartan.

Och om jag verkligen vill veta, kan jag ju läsa nån walkthrough eller plotsammanfattning eller så, och sluta läsa när jag kommer till där jag är.

Det är fortfarande ett väldigt bekvämt spel. Inte för svårt, lagom mängder grind, allt är ganska snyggt.