Nekromanti Speltimmen v10 2018

[krank]

Speltimmen! Veckans tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

?Enkla riktlinjer jag själv tänkte följa:

1. Nytt spel varje vecka. UNDANTAG: Pga orsaker kommer denna regel att tillfälligt att degraderas till att vara en "svag målsättning".
2. Helst spela minst 60 minuter.
3. Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygsystem jag tänker använda mig av när jag känner det. Använd det om ni vill:

75 -- spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 -- Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 -- "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 -- Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 -- Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[krank]

Jag har spelat 100 minuter av FINAL FANTASY XV: KORVFEST EDITION.

Det är Square Enix' senaste försök att förvandla Final Fantasy-serien bortom all igenkänning, så att folk distraheras från deras groteskt dåliga portar av mobilversioner av andra spel, t.ex. Chrono Trigger.

Iallafall. Det är ändå hyfsat Final Fantasy. Man spelar en prins som ska åka roadtrip med tre av sina vänner till ett arrangerat äktenskap som ska cementera relationerna mellan prinsens rike och ett annat, om jag förstått saken rätt. Miljön är... jag antar att det är amerikansk western sedd genom japanska ögon? Ganska så "slitet 50-tal" mer än medeltidsfantasy, plus monster såklart (det är ju Final Fantasy).

Stridssystemet är mestadels realtid, man hoppar och skuttar och har sig, och varenda knapp på handkontrollen har ett jobb jag glömmer bort hela tiden. Ännu så länge har jag klarat mig OK genom att... Tja, mest ta varje tillfälle att slåss som kommer. Att vara överlevlad brukar vara ett bra sätt att ta sig an Final Fantasy.

FFXV är en riktig korvfest, och ens party är i princip ett pojkband. Den starke och hårde, den kylige smarte, den snygge, och så den energiske lite yngre. Spelet fokuserar på en del av klassiska FF-spel som sällan fått så mycket kärlek; just själva resandet, snacket kring lägerelden. Det är lite intressant. Och så känns det litegrann open world, vilket väl är lite halvnytt för FFs del.

Bra saker:

• Snyggt som inåt helsike.
• Gör något nytt med FF-varumärket.
• Jag är sugen på att spela vidare och lite lagom engagerad.
• Triggar mina komplettisttendenser som fan.
• När den unge killen efter en strid plötsligt nynnar den klassiska FF-striden-är-vunnen-låten så asgarvade jag.
• Matlagning.

Dåliga saker:

• Svårt att hålla 60fps (OK, jag skulle säkert helt enkelt kunna dra ner alla inställningar, men... Det är ju SÅ SNYGGT)
• Nån har fått för sig att inertia är bra när man ska styra folk. SLUTA MED DE HÄR JÄVLA DUMHETERNA. Det är inte bra med kontroller där man måste vänta en halv sekund på att karaktären ska ändra riktning på sitt springande.
• Hittills exakt en kvinnlig karaktär. Och hon är... orimligt upptuttad. Hennes tuttar ska tryckas in i betraktarens ansikte exakt varje chans som ges. Det här bådar inte jättegott.
• Gör något nytt med FF-varumärket.
• Triggar mina komplettisttendenser som fan.

100 minuter är alldeles för lite för att ge det här spelet ett riktigt rättvist betyg, men ungefär såhär känner jag just nu:

BETYG: 95

 

[Jocke]

Jag såg nån slags tecknad inför-serie på fyra avsnitt (tror jag i alla fall, alltså ett per person i gänget) som synkade väldigt bra med spelet. Det gjorde att jag redan tyckte att de var ett gäng och hade med varandra att göra. Men det är ju en pojkband-på-sermester-simulator.

 

[Max Raven]

Jag spelade igenom FTL-gängets nya spel Into the Breach, eller som andra kanske kallar det: Time Traveller Pacific Rim.

Du styr en trio av mechs som efter mänsklighetens undergång skickas tillbaka för att stoppa jätteinsekterna som orsakade monsterpokalypsen - Vek. På ett litet område saboterar, utmanövrerar och utplånar du Veks försök att förinta skyskrapor, tåg, fabriker och annan kritisk infrastruktur. Eftersom fiender signalerar sina attacker kan du förekomma dem och stoppa dem från att göra skada - mestadels av tiden. Blir man oförsiktig kan ens mechs förstöras (piloter dör) eller energy grid gå ner till noll (man får börja om från början med valfri pilot).

UI:t är riktigt bra, designerna är trevliga, när man kommer in i spelet har man rätt mycket möjlighet att välja en strategi man är bekväm med (skada eller diverse manövrerings/condition-orsakande) genom att välja en viss robotgrupp.

Är det bättre än FTL? Jag kommer nog lägga betydligt färre timmar på det här än jag lagt på FTL, vilket är både dåligt och bra(mest bra). FTL har rätt grova problem med att slumpen kan förstöra hela ditt spel långt innan du kommer till slutstriden och känns ibland tråkigt - Into the Breach har mycket mindre (i princip ingen) dödtid och i regel kan man hitta drag som räddar en ur knipan oavsett hur illa det ser ut (på normal). De har lika bra soundtracks. FTL har definitivt mer flexibilitet, men å andra sidan krävs det vissa builds i FTL för att överhuvudtaget ha en chans som slutbossen. Slutbosstriden i Into the Breach är tämligen lik resten av spelet till skillnad från FTL (det blir ingen svårighetsspik), men båda har sina brister.

Gillar du taktik a la Advance Wars kan det här vara din kopp té.

Sammanfattning: Som schack fast bra.