Speltimmen v14–15 2024

[krank]

Speltimmen! En tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

Enkla riktlinjer/målsättningar jag själv tänkte följa:

• Helst ett nytt spel varje vecka.
• Helst spela minst 60 minuter.
• Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Mitt mål är att förbättra mina stats på SteamHour. Det vill säga, ha färre spel jag aldrig startat eller som jag spelat väldigt kort tid.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygssystem jag tänker använda mig av när jag känner för det. Använd det om ni vill:

75 – spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 – Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 – "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 – Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 – Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[krank]

Jag har spelat 63 minuter av The Entropy Centre.

Det är Portal fast med den där spola-tillbaka-mekaniken som Singularity hade men aldrig riktigt gjorde något super-intressant med. Lösningen på ett pussel kan alltså vara "ok, jag behöver trycka på platta A och sen B utan att vara där själv. Då stället jag den här kuben på platta B, sedan A, och sedan spolar jag tillbaka kubens rörelse".

Det är helt OK. Det är sådär Unreal Engine-snyggt. Det dystopiskt övergivna centret känns som Portal 2 fast mer, och med humorn nedskalad till kanske 5% eller så. Tyvärr har humorn inte ersatts av något speciellt intressant, så det är mest pusslen kvar som "draw". Och fair enough, pusslen är ganska roliga om än också (hittills) relativt enkla. Jag skulle kunna se mig själv fortsätta med det här. Det som talar emot är att det liksom… inte finns något som driver mig. Spelet lyckades inte greppa tag i mig och förklara varför jag ska vara intresserad av att lösa alla dess pussel istället för något annat Portal-alikes alla pussel. Det finns ju, numera, konkurrens.

BETYG: 90−

 

[Franz]

Hade en polare över och vi bestämde oss för att plocka fram min Amiga 500 Mini och lira lite.

Har hört från en himla massa håll att The chaos engine är ett av de bästa spelen för två spelare på Amigan så vi testade det såklart. Tyvärr tyckte jag inte att det var sådär jättebra. Det är ett pang pang-spel där man ska samarbeta och skjuta monster. Jag tyckte dock att kontrollen kändes rätt stel och klumpig. En del strategi finns med, man kan exempelvis välja mellan en massa olika gubbar att spela med olika egenskaper. Jag tyckte dock inte att egenskaperna skiljde sig så mycket åt att det ska kännas meningsfullt.

Jag kan tänka mig att estetiken i spelet kändes ball när den kom. Det är typ en mix av steampunk och viktorianska England. Och jag kan förstå att spelet ligger varmt om hjärtat hos folk som växte upp med spelet. Vi tröttnade dock rätt snabbt och hade betydligt roligare med Alien breed och Worms: Directors cut. Fast de spelen har jag redan recenserat.

 

[Max Raven]

Efter att ha spelat igenom Dragon Quest XI - Echoes of an Elusive Age har jag plockat fram Yakuza 0.

Du spelar Kiryu, en medlem i Yakuza under det sena 80-talet, när den japanska boomen aldrig tar slut och pengar finns i överflöd. Efter ett indrivningsjobb han gör kopplas till ett mord måste han rentvå sitt namn.

... Det här tar drygt 1 timme att komma till. Det är väldigt mycket videor. De är överlag bra, men det känns som väldigt lite spel i början för mig. Det blir färre videor och mer frihet senare, men det är väldigt långa videor.

Spelet är kompetent, det är lite kul med tidskapsel och det är lite japanska-träning på det. Det är ganska progressiv syn på politik och samhälle också, vilket är trevligt och annorlunda.

Jag kommer återvända till det, men det har lite samma problem som Dragon Quest XI hade för mig - det känns som att jag måste kunna vika minst en timme till det för att börja spela - vilket främst är ett problem med huvudstoryn, med sina trevliga filmer och delar som är lite långa.