Nekromanti Speltimmen v25 2018

[krank]

Speltimmen! Veckans tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

?Enkla riktlinjer jag själv tänkte följa:

1. Nytt spel varje vecka. UNDANTAG: Pga orsaker kommer denna regel att tillfälligt att degraderas till att vara en "svag målsättning".
2. Helst spela minst 60 minuter.
3. Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygsystem jag tänker använda mig av när jag känner det. Använd det om ni vill:

75 -- spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 -- Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 -- "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 -- Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 -- Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[Tant Ragnar]

Jag har spelat Hollow Knight på Switch.

När jag var liten knatte spelade jag mycket spel på min Gameboy, gärna plattformsspel som Mega Man, Super Mario eller Tiny Toon adventures. Jag minns framför allt när jag började lira Mega Man II, där jag fick game over typ fem gånger innan jag kommit förbi första skärmen på första banan. Spelen på den tiden var svåra, save states och checkpoints fanns inte. Dog du så fick du börja om helt från början. Det var sjukt frustrerande i början, men en otrolig kick då man lyckades klara av en särskilt svår boss efter en lång bana. Efter att nästan ha nött sönder kontrollerna kunde jag klara av hela spelet utan att bli träffad. Det var himla coolt att känna att det var min egen skicklighet med spelet som gjorde mig bättre, till skillnad från att min avatar i spelet blev starkare.

Spelmakarna bakom Hollow Knight har uppenbarligen velat skapa ett spel av den gamla skolan.

Spelet är ett så kallat metrodvania-lir, det vill säga ett plattformsspel där alla banor sitter ihop i en stor värld, och man förväntas springa fram och tillbaka för att låsa upp nya förmågor och hitta hemliga ställen.

Till skillnad från andra metroidvanias så fylls kartan inte i då du utforskar, utan för varje segment av kartan måste du hitta en NPC som du köper en bit av kartan av. Efter att du har gjort det fylls kartan i, men bara efter att du sparat spelet genom att hitta en bänk att sitta på. Bänkarna i sig är sällsynta, vilket leder till att du ofta spelar utan stöd av kartan.

Spelet är väldigt svårt jämfört med andra metroidvanias. Bossarna tar ett par försök att klara av, och det är ofta en bit att springa från en bänk (det vill säga din save) för att komma tillbaka till bossen och försöka igen.

Både bristen på karta och de glesa save staten är delvis frustrerande, men det lägger onekligen till en spänning då man utforskar ett nytt område, eller ger sig på en boss, som annars hade saknats. Det känns otroligt tillfredsställande då man klarar av något på spelet. Man kan visserligen skaffa saker som förbättrar spelarkaraktären, men det är i huvudsak spelarens skicklighet som avgör då förbättringarna ofta är av mer marginell karaktär.

Grafiken, eller snarare art directionen (vad heter detta på svenska?) är fantastisk. Spelet är mestadels svart, vitt och blått, med några färgstänk här och där.

Just nu befinner jag mig på en plats i livet som egentligen inte hade lämnat tillräckligt med tid för att klara av ett spel som Hollow Knight, men med en portabel konsol kan jag alltid klämma in en halv timme här och där vilket är tillräckligt för att komma vidare. Ytterligare plus för användandet av HD rumble-funktionen på Switchen.

TL;DR, Hollow Knight är grymt. Jag kommer att lira vidare ikväll, och det borde du också.

Betyg: 95.

 

[Jocke]

Jag har spelat Hollow Knight på Switch.

Bra text om spelets handritade animation och stil:
https://www.pcgamer.com/hollow-knights-charming-art-sets-the-bar-for-hand-drawn-games/
Eller bra och bra... EN text om spelets animation och stil.

 

[Tant Ragnar]

Bra text om spelets handritade animation och stil:
https://www.pcgamer.com/hollow-knights-charming-art-sets-the-bar-for-hand-drawn-games/
Eller bra och bra... EN text om spelets animation och stil.

Nice! Ja, spelet är verkligen vackert. Såg nu att jag inte nämnde musiken i min recension, den är också superb.

 

[krank]

Jag har inte spelat en timme av något nytt spel och kommer nog inte att hinna göra det heller. Shit happens.

Men jag har spelat ett gäng timmar Quake Champions. Jag vet inte om jag blivit speciellt mycket bättre, men jag jobbar enligt teorin att om jag bara spelar lite varje, eller de flesta dagar så kommer jag gradvis att förbättras. Oavsett hur mycket jag suger i varje enskild match.

Däremot: om ilska över att förlora i matcher är en viktig del av att bli bättre så kommer min plan att fallera. Jag är inte så tävlingsintresserad, och jag blir sällan arg när jag förlorar. "Oh well, det går kanske bättre nästa gång". Tävlingar mot andra människor är en sån där grej jag har lite svårt att ta på allvar. Och skulle jag någon gång känna något slags antydan till tävlingsinstinkt så kämpar jag aktivt emot den, för det är ju inte bara så att det inte riktigt ligger för mig; jag är också emot hela konceptet rent intellektuellt/ideologiskt. Tävlan och andra former av snoppmätningar verkar vara ett helt sinnessjukt slöseri med tid och energi som skulle kunna användas till något betydligt mer intressant.

Men det vore trevligt att vara lite bättre på att träffa rörliga måltavlor i first person shooter-spel, så att det går lite lättare att t.ex. ta sig igenom singleplayerkampanjer... Also: why not?

Jag vet inte hur länge jag kommer att fortsätta att spela Quake Champions semiregelbundet. Inte jättemycket längre till, känns det som.

 

[Bolongo]

Jag vet inte om jag blivit speciellt mycket bättre, men jag jobbar enligt teorin att om jag bara spelar lite varje, eller de flesta dagar så kommer jag gradvis att förbättras. Oavsett hur mycket jag suger i varje enskild match.

Denna teori påminner mig om det där citatet som brukar tillskrivas Einstein. Du vet, det där om att göra samma sak om och om igen, och förvänta sig annorlunda resultat...

 

[krank]

Denna teori påminner mig om det där citatet som brukar tillskrivas Einstein. Du vet, det där om att göra samma sak om och om igen, och förvänta sig annorlunda resultat...

Tja, å andra sidan så är det ju lite det en hel del pedagogik bygger på. Om man vill bli bättre på att programmera, skriva texter eller laga mat så lär åtminstone en del av lösningen vara att... programmera, skriva texter och laga mat. Man blir bättre på det man gör, oavsett om man vill eller ej.

 

[Bolongo]

Tja, å andra sidan så är det ju lite det en hel del pedagogik bygger på. Om man vill bli bättre på att programmera, skriva texter eller laga mat så lär åtminstone en del av lösningen vara att... programmera, skriva texter och laga mat. Man blir bättre på det man gör, oavsett om man vill eller ej.

Skall vi vara allvarliga ett ögonblick så är detta en sanning med modifikation. Du blir inte bättre enbart på hjärndöd repetition. Det kommer att automatisera något, men om du repeterar saker som inte är funktionella så slutar det med att du automatiserar dåliga vanor.

Det som verkligen gör dig bättre är det som kallas "deliberate practice", d.v.s. att du först planerar vad du vill öva på, sedan övar på det, och slutligen reflekterar över hur det gick för att modifiera nästa övningsession. Då skapar du en positiv feedbackloop.

 

[Vimes]

Quake är inte Schack.

 

[Bolongo]

Quake är inte Schack.

Skulle det vara en kommentar till mig? I så fall ser jag bara "goddag yxskaft". Du sade precis ingenting.

Skall du spela ett multiplayer FPS och vinna finns det saker du måste lära dig. Lärande är lärande. Svårighetsgraden är inte relevant för min poäng.

 

[krank]

Skall vi vara allvarliga ett ögonblick så är detta en sanning med modifikation. Du blir inte bättre enbart på hjärndöd repetition. Det kommer att automatisera något, men om du repeterar saker som inte är funktionella så slutar det med att du automatiserar dåliga vanor.

Det som verkligen gör dig bättre är det som kallas "deliberate practice", d.v.s. att du först planerar vad du vill öva på, sedan övar på det, och slutligen reflekterar över hur det gick för att modifiera nästa övningsession. Då skapar du en positiv feedbackloop.

Tack, jag är lärare, jag är bekant med hur inlärning och träning fungerar. Jag vet också att det där i hög grad beror på hur komplext det man försöker lära sig är. Jag uppskattar inte att dumförklaras eller mästras.

 

[Vimes]

Det handlar inte om svårighetsgrad, förstås. Det verkar helt absurt att mena att Quake och Schack har olika svårighetsgrad. Ungefär som att hävda att astronomi och wakeboard har olika svårighetsgrad.

När det gäller att träna reaktionsförmåga, precision och fokus är mängdträning för automatiserade förmågor helt grundläggande. Det är möjligt att "deliberate practice" kan vinna dig något marginellt, men frågan är om du inte vinner mer på att lägga den tiden på mer mängd.

 

[Vimes]

Om man tänker bort hela den här detaljen med att människan är en fysiskt existerande varelse är kanske lärande lärande rakt av. Annars kan nog lärande vara ganska olika saker beroende på vad som ska läras.

 

[Bolongo]

Tack, jag är lärare, jag är bekant med hur inlärning och träning fungerar. Jag vet också att det där i hög grad beror på hur komplext det man försöker lära sig är. Jag uppskattar inte att dumförklaras eller mästras.

Det försökte jag absolut inte att göra. Men dina ursprungliga kommentarer visade inte på något sätt dina kunskaper.

 

[Bolongo]

När det gäller att träna reaktionsförmåga, precision och fokus är mängdträning för automatiserade förmågor helt grundläggande.

Jo, men Quake handlar om mer än det fysiska. Du måste memorera banor, exempelvis. Men nu pratar vi nog bara i cirklar, och jag tror inte vi är så oense egentligen.

 

[krank]

Det försökte jag absolut inte att göra. Men dina ursprungliga kommentarer visade inte på något sätt dina kunskaper.

Så då såg du det som ett ypperligt tillfälle att komma in och helt oombedd komma med "råd" i form av självklarheter uttryckta på ett sätt som antyder att jag skulle vara en komplett idiot...

Hint: om folk inte ber om råd så är det nästan alltid för att de inte vill ha råd. Oavsett hur sugen du är på att Förklara saker för dem.

Man kunde ju också eventuellt tänka sig att det faktum att jag skrev att jag specifikt tränade min förmåga att träffa rörliga mål skulle kunna vara en ledtråd till att jag t.ex. tränade specifikt på något, och att det också skulle kunna vara, jag vet inte, en indikation av något slag om att jag varken är superintresserad av just Quake i multiplayer egentligen eller av att lära mig banor i det här läget. Utan att jag använder quake för att träna... det specifika området... att träffa rörliga mål. Och att jag eventuellt alltså planerat vad jag ville öva, övade på det, och utvärderade det. Eftersom det var vad jag skrev.

Jag lovar att folk omkring dig blir mycket mindre irriterade om du slutar utgå från att de är dumma i huvudet och inte kan något. Och om du t.ex. börjar läsa innantill innan du svarar på saker.

 

[Bolongo]

Nu söker du ju bara konflikt där jag försöker tona ned.