Nekromanti Speltimmen v28 2018

[krank]

Speltimmen! Veckans tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

?Enkla riktlinjer jag själv tänkte följa:

1. Nytt spel varje vecka. UNDANTAG: Pga orsaker kommer denna regel att tillfälligt att degraderas till att vara en "svag målsättning".
2. Helst spela minst 60 minuter.
3. Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygsystem jag tänker använda mig av när jag känner det. Använd det om ni vill:

75 -- spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 -- Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 -- "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 -- Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 -- Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[Tant Ragnar]

Jag har spelat en chunk (36% enligt spelet självt) av Yoku's island express .

Efter Hollow Knight och Inside var jag sugen på ytterligare ett metroidvania, men ett som var lite mer avslappnat, både gällande svårighetsgrad och tema.

Man spelar en bajsrullarbagge (?) vilken jobbar som brevbärare på en tropisk ö. Förutom att dela ut post finns det ett huvuduppdrag där man försöker hjälpa öns gud som blivit sårad av en gudadräpare.

Mekaniskt är spelet en oortodox blandning av öppen plattformsvärld och flipper (!)

Spelet består av en mängd sammankopplade flipperbrädor, med sedvanliga utmaningar där man ska åka upp på ramper och trycka på knappar och så vidare.

Trots att jag ser mig som en kompetent digital spelare har jag alltid varit medioker på flipper. Spelet kändes mer som pachinko än flipper, där jag slumpmässigt flipprar padsen tills jag träffar något som blinkar.

Nu spelar det inte så stor roll, då spelet är generöst med omspel. Så vitt jag kan bedöma finns det inga negativa konsekvenser att rulla ned i rännan.

Efter några timmar känns det som jag blivit skickligare, men det är inte samma känsla av tillfredsställelse som när jag spelade Hollow Knight.

Spelet är väldigt snyggt, har lite känsla av en oljemålning. Grafiken kom inte riktigt till sin fulla rätt vare sig på switch-skärmen eller min halv-HD TV. På en högupplöst skärm är det dock supersnyggt.

Betyg: 90. Skön stämning och inte så svårt som många andra moderna plattformsspel.

 

[krank]

Jag funderade en stund på om jag skulle försöka spela något nytt nu i sista sekund, men jag ids fan inte. jag har spelat en jäkla massa Secret World Legends den här veckan; jag har tidigare spelat tillsammans med en kompis, men vi har "haft paus" i över ett år typ. Så nu informerade jag honom om att jag tänkte plöja vidare själv, och så gjorde jag det. SWL är helt perfekt för mig: ett MMO man kan spela helt solo, där de sänkt svårighetsgraden betydligt sedan förra versionen så man kan spela även om man är dålig och inte kan opta sin build speciellt bra. Och så är det ju skitsnyggt, stämningsfullt och har en hel del ball nutida-skräck-story i sig.

Däremot är ju Egypten-delen rätt trist jämfört med både New England och Transylvanien, så jag längtar lite tills jag fixat alla quests och sidemissions här.

Jag har också bränt en och annan kalori i Beat Saber. Det är verkligen det bästa VR-spelet. Helt lysande.

Jag har börjat bli så pass bra att jag kan ta mig an låtar på Expert. Inte alla, ännu så länge, men jag har skaffat mig C på omkring hälften av de inbyggda låtarna och B på en eller två.



I och för sig skulle jag kunna prata om två andra VR-spel som jag spelat:

Doom VFR var efterlängtat när det kom, och jag köpte det hyfsat billigt nu under sommaren. Det är alltså typ en variant av nya Doom, men i VR. Virtual Fucking Reality, ja.

Det är... väldigt snyggt. Men den som skapat det har en helt annan uppfattning än mig om vilken sorts förflyttning som funkar i VR. Det som gör att HTC Vive funkar är ju att man antingen står stilla, eller teleporterar sig. Jag har förstått att det finns sjuka, sjuka människor som aktivt föredrar den fullständigt underlägsna och åksjukeframkallande förflyttningsmetoden att istället liksom "glida runt". Som i, man "flyttar" sig ungefär som i traditionella spel, samtidigt som ens inneröra insisterar på att man står stilla.

I Doom VFR finns två sätt att flytta sig: Dels kan man manuellt flytta runt sig på ovan nämnda vis. Dels kan man "teleportera" sig. Där då teleportationen inte är riktig teleportation, utan bara att man glider snabbt längs marken.

Det här funkar inte alls för mig. Inte överhuvudtaget.

Det hjälper inte att samma stora touchpad-knapp används för att teleportera (tryck i mitten) och för att snabb-strafe:a åt något håll (tryck längs kanten) och att det i stressiga situationer är skitlätt att göra fel...

Jag stör mig också på att spelet automatiskt ställer in upplösningen i spelet, utan att fråga och utan att man kan påverka. Spelet prioriterar FPS, vilket jag iofs gillar, men då tycker jag att jag borde kunna få välja vad den ska ha som andra prio - jag väljer ju t.ex. gärna bort nästan vad som helst hellre än upplösning i ett spel där man behöver kunna läsa saker. På min VR-ready laptop kändes det som att spela Doom sett genom en VGA-gröt.

BETYG: 80

Arizona Sunshine var ett ganska tidigt komplett VR-spel. Det gör att spelet fått en massa positiva recensioner bara genom att överhuvudtaget vara mer än ett tech demo. Däremot är det tyvärr inte så kul som spel. Förflyttningen är klumpig som satan, väldigt mycket gameplay känns också klumpigt och drygt... Blergh.

Bättre än Doom VFR, men eftersom teleportationsknappen lagts på "fel knapp" jämfört med standard för Vive och eftersom ladda om vapnet-mekaniken är helt fucked up och för lätt att göra fel med så funkar det ändå inte tillräckligt bra.

Men det skalar åtminstone inte ner grafiken.

BETYG: 80


I båda fallen uppnådde jag över 1 timmes speltid med hjälp av andra - en kamrat och min lillebror. Jag tror att jag egentligen kanske har 20 minuter eller så kvar i båda spelen. Men det skiter jag i, det står över en timme på Steam.