Speltimmen v33–34 2023

[krank]

Speltimmen! En tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

Enkla riktlinjer/målsättningar jag själv tänkte följa:

• Helst ett nytt spel varje vecka.
• Helst spela minst 60 minuter.
• Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Mitt mål är att förbättra mina stats på SteamHour. Det vill säga, ha färre spel jag aldrig startat eller som jag spelat väldigt kort tid.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygssystem jag tänker använda mig av när jag känner för det. Använd det om ni vill:

75 – spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 – Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 – "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 – Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 – Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[JohanL]

Jag spelar Slay the Spire: Downfall. Inte för att det är nytt, och jag har spelat det länge, men det kom en ny spelbar boss i det senaste släppet.

Slay the Spire behöver kanske inte så mycket presentation - det är flaggskeppet bland de många roguelike deckbuilders som kommit de senare åren (av varierande kvalitet). Det är ett fantastiskt spel som väl förtjänar sin "Overwhelmingly Positive" på Steam. Men Downfall är bättre.

Det är alltså en jättestor modd som meckar med Slay the Spire, och lägger in massor med nya kort, föremål, och en ny klasstill det vanliga spelet. Men den verkliga behållningen är elementet där man använder korten och de grafiska resurserna för att skapa ett alternativt spel där man spelar StS:s bossar som ger sig ut för att kämpa ned hjältarna. Hjältarna i StS är inte dramatiskt udda i designen, men det är de spelbara bossarna. The Slime Boss är en slemklump (med plommonstop!) som splittar sig själv i små slemklumpar. The Automaton bygger programmatiska funktioner med korten man spelar. The Gremlins är inte en karaktär utan fyra stycken som man måste hålla ordning på och flytta runt för maximal utdelning. Det är fullständigt bonkers men samtidigt extremt spelbart och utmanande.

Det här är absolut fantastiskt, lätt ett topp-tio-spel för mig någonsin!

 

[Rickard]

Dust&Neon
mobilspel

Du tar rollen som en android revolverman och skjuter dig igenom banor. Snyggt spel, schysst ljud, långsam uppgraderingssystem, semi rouge like, men svårt. Jag får verkligen krypa fram och ducka bakom varje låda, fly undan och lägga mig i bakhåll och ändå dör jag. I början var det lätt men efter tutorial togs sidenhandskarna av. Nu kör jag på högsta svårighetsgraden. Får verkligen försöka använda mig av alla vapen utifrån situation och (bristen på) ammo. Att jag blir stressad och fastnar på saker gör inte situationen bättre...

Gratis om du har Netflix.

BETYG: 93

 

[Hellzon]

Jag har spelat Loom. Ni vet, Brian Moriartys senaste mästerverk. Ett extraordinärt äventyr med ett magiskt användargränssnitt, högupplösta 3D-landskap och sofistikerade musik- och ljudeffekter. För att inte tala om de detaljerade animationerna och den eleganta pek- och klickkontrollen av rollfigurer, föremål och magiska formler. Och det är inte allt! Loom saknar tillkrånglad textinmatning, kartritning eller inventering, och det är lätt för nybörjare att ta till sig. Spring ut och köp Loom idag!

Skämt åsido så verkar det trevligt efter en trekvarts spel. Det verkar finnas någon bugg som gjorde att det inte funkade att spara spelet på första spelförsöket, och det finns ingen vettig meny (eller manual) utan man måste komma ihåg F5 för att spara och F9 för att slå på textning. Det finns en manual men den är bara till för att skriva ner hittade magiska formler i. Old-school.

Nåväl, enligt lite blandade recensioner som jag hittade när jag försökte fixa buggen så är Loom ganska kort, lätt och linjärt. Det kan vara precis vad jag är ute efter. 90 på krankskalan.

 

[krank]

Jag har spelat 90 minuter av Fort Solis.

Det är en cinematisk walking sim som känns väldigt påkostad vad gäller det visuella. Läppsynkningen är nog det enda jag har att klaga på. Sedan är designen kanske inte superspännande, men det är gragfiskt snyggt och detaljerat och väldigt stämningsfullt. Spelet utspelar sig på mars, man är en tekniker som åker iväg för att kolla varför stationen som heter Solis inte svarar på radiokontakt. Väl där verkar alla ha försvunnit men jag är rätt säker på att jag specifikt såg någon gå utanför stationen tidigare.

Spelet är väldigt o-interaktivt så tillvida att man bara kan interagera med enstaka saker. Ibland är de sakarna viktiga för storyn, ibland har spelskaparna bara lagt in en interaktiv rubiks kub eller en träningscykel pga reasons. Jag hade gärna sett lite mer möjligheter att undersöka skrivna saker – det kryllar av böcker och tidningar och grejer, och jag är van vid att kunna kolla igenom sånt lite mer och typ bygga en bild av världen och de som bebor (bebodde?) den den vägen. Som textfokuserad person är det helt enkelt något jag gillar.

I alla fall, det är ganska linjärt, men man belönas då och då med lite extra content när man går lite utanför den snitslade banan.

Man går extreeeeeeeemt långsamt. Det finns ingen springa-knapp. Inget för otåliga spelare.

Spelet är gjort i Unreal Engine 5.1 och är därmed också rätt systemkrävande. Den första halvtimmen spelade jag med aktivitetshanteraren öppen på sidoskärmen för att kunna experimentera med inställningar tills jag hittade en där jag kan köra 60fps i 1080 relativt konstant och utan att grafikkortet spikar upp till 100%. Innan jag uppdaterade grafikdrivrutinerna fick jag flera totala fulkrascher till skrivbordet. Det är helt enkelt rätt o-optimerat, men jag vet inte om det är spelskaparnas fel eller om det bara är Unreal Engines normala allmänna slöhet. Det här är s a s inte första UE-spelet som fått min dator på knäna.

BETYG: 90+ Jag vill absolut spela vidare.

 

[krank]

Jag har spelat lite över en timme av Armored Core VI: Fires of Rubicon.

Det är ett himla snyggt mecha-actionspel, alltså. Snygga miljöer, jag gillar designen på typ allting också. Skön blandning av anime-mechas och mechwarrior-brötighet. Inte riktigt hard scifi, men ambitionen i väldigt mycket av designen är att det ska kännas relativt vettigt.

Kontrollerna är rätt inutitiva; jag testade först med tangentbord+mus men gick över till handkontroll eftersom det ju typ är det spelet är gjort för.

Jag hade en ful krasch efter 20min, men sedan dess har spelet betett sig så… inget att klaga på där. Jag kan köra 1440p i 60fps och GPUn hovrar där kring 70-80% vilket för min setup är typ sweetspot (om jag pressar upp till 95%+ så tenderar spelen att krascha efter ett tag).

Så kommer jag att spela mer av det här? Det är trots allt väldigt mycket min sylt. Snygga mechas, duglig story, sköna kontroller.

Men nej, det kommer jag antagligen inte. För jag är dålig på spel, och det här är ett From Software-spel. Så nej, jag klarade inte tutorial-bossen. Ja, jag har kollat upp vilka strategier man ska använda. Nej, jag lyckades ändå inte. Jag må ha spelat videospel sedan första NES:en kom till sverige men det betyder inte att jag är bra på den här sortens actionspel. Jag har alltid varit ganska dålig på spel som utmanar reaktionsförmåga och snabbtänkthet. Här har vi en mech, som visserligen är smidigare än någon Mechwarrior-mech jag kört men som fortfarande är lite sluggish i kontrollerna. Och med den förväntas jag koordinera tre olika vapensystem, två olika sätt att boosta hastigheten, bränsle till jumpjets/boosten och ammo. Medan jag slåss mot en boss som flyger. Och ibland flyger utanför stridsområdet och bara fegar.

Och strategin för att döda den är att boosta in nära den, vända sig mot den, slå den med svärdet som sedan har en lång cooldown, och göra det ofta nog för att den ska bli "staggered".

Jag lyckades göra bossen staggered två gånger, men efter typ 20 minuter och typ 5-6 försök så är jag redo att säga att nä, det här är nog inte spelet för mig.

Om jag någonsin bestämmer mig för att försöka igen så kommer jag att testa spela med mus och tangentbord, och lägga mer tid på att bli bekväma med dem innan jag ger mig på bossen. Kanske starta om tutorialen några gånger bara för att få in känslan. Kanske binda några extra knappar till min mus; det kändes inte HELT lätt att trycka på Tab för att boosta till exempel.

Men ja, nä, det här är ett bra spel men precis som alla andra spel från From Software så är det verkligen, verkligen inte spel för mig.

BETYG: 85+