Speltimmen v35–38 2024

[krank]

Speltimmen! En tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

Enkla riktlinjer/målsättningar jag själv tänkte följa:

• Helst ett nytt spel varje vecka (även om trådarna kommer en gång i månaden).
• Helst spela minst 60 minuter.
• Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Mitt mål är att förbättra mina stats på SteamHour. Det vill säga, ha färre spel jag aldrig startat eller som jag spelat väldigt kort tid.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygssystem jag tänker använda mig av när jag känner för det. Använd det om ni vill:

75 – spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 – Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 – "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 – Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 – Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[The Airborne Toxic Event]

Titan Quest Steam: Titan Quest borde vara ett spel för mig. En Diablo klon i antika Grekland och det hade nog varit det om jag faktiskt spelat spelet när det kom ut eller några år efter det. Men som så ofta med spel som får 15-20 år på nacken är det mekaniken i spelet som gör att det inte är värt att återkomma. Jag har noterat att spel som är betydligt äldre eller på konsoler oftast håller bättre för det är inte så krånglig. En knap för att hoppa och så vidare.
Men här är det så många saker som känns fel. Håll ner en tangent för att stå still och slåss, håll ner en annan för att kunna se vad det är för loot som droppas, du plockar inte upp saker med automatik, hitboxen är som en halvfull dansk om den träffar eller inte. Det finns nog ett bra spel här under någonstans. Men det är för mycket hinder för jag skall orka spela vidare. Påminner en del om den känslan jag fick av det första Witcher spelet. Jag kunde se att jag skulle ha älskat det 2008-2010 men nu klarar jag precis av att spela en timme innan jag ger upp.

 

[krank]

Jag har varit väldigt dålig på att spela spel de här två veckorna; mest har jag spelat Shin Megami Tensei III.

Sedan fick jag äntligen efter ett par veckors väntan hem den New Nintendo 3DS XL som jag ropade hem på eBay. Köpte jag en hel spelkonsol bara för att kunna spela Shin Megami Tensei IV på originalhårdvara? …ja. Men också för att jag aldrig haft en 3DS förut och jag älskar att pilla och lära mig nya spelkonsoler. Jag är fullt medveten om att jag antagligen kommer att vara klar med den om max ett par månader och att jag sen antagligen säljer den vidare. Det är OK; Nintendokonsoler minskar inte direkt i värde.

Hur är spelet då? Jå, det är likadant som det var emulerat såklart. Riktigt trevligt, och nu i 3D! Jag menar, riktig 3D. Jag har ju använt en 3DS förut men det här är en helt annan grej; större skärm gör stor skillnad. Nintendos glasögonlösa 3D är ruskigt imponerande! Ni vet ju att jag gillar 3D över lag och t.ex. är en av de få som fortfarande försöker köpa 3D-blurays närhelst jag kan och så. Och det här är bland den mest imponerande 3D-teknologin jag överhuvudtaget testat. Det är inte jättehög upplösning eller så, men… alltså, 3D utan glasögon. Fucking hell. Jag önskar att den här teknologin fansn tillgänglig i TV-apparater också.

 

[JohanL]

Jag spelade Showgunners.

Det här är ett intressant grepp - det är taktiskt skjutande i X-Com-stil, men väldigt slimmat och nedtrimmat. Jag spelade på PC, men det enkla gränssnittet får mig att anta att det är till för mobilt och konsol också. En intressant del i upplägget är att eftersom man deltar i en reality-serie med ultravåld, får man belöningar i Fame för att göra coola om än inte nödvändigtvis optimerade saker. Det gör att upplägget fungerar bra trots en hel del tokigheter - det är meningen, eftersom man slåss i tv-sändning. Det blandar taktisk strid och enkel men funktionell problemlösning. Taktiken är trots allt rätt bra, och allt är tight och välgjort.

3+/5. Köp på rea om du gillar genren.