Nekromanti Speltimmen v36 2018

[krank]

Speltimmen! Veckans tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

?Enkla riktlinjer jag själv tänkte följa:

1. Nytt spel varje vecka. UNDANTAG: Pga orsaker kommer denna regel att tillfälligt att degraderas till att vara en "svag målsättning".
2. Helst spela minst 60 minuter.
3. Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygsystem jag tänker använda mig av när jag känner det. Använd det om ni vill:

75 -- spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 -- Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 -- "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 -- Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 -- Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[Jocke]

Jag har suttit lite med Two Point Hospital som är en gullig sjukhussimmulering som äter upp hinkvis med tid. Du bygger mottagningsrum, vårdavdelningar, personalrum, apotek osv och ser till att det finns kompetent personal på plats. Lustiga sjukdomar som tex att patienen fått en glödlampa till huvud eller blivit förvandlad till clown botas med snillrika maskiner och så vidare.

Än så länge (jag är kanske fyra banor in) så går det till så att varje bana är ett sjukhus som lägger till någon ny funktion - tex en psykologmottagning eller en föreläsningssal för vidareutbildning av personal. Jag har valt att spela varje bana tills den är maxad, vilket betyder att jag suttit kanske tre-fyra gånger så länge med varje bana än jag skulle kunna gjort om jag bara gått vidare så fort nästa låstes upp.
Det är nog det som är sämst med spelet, jag känner mig inte som att banan är klar innan jag låst upp alla tre stjärnor på den och det tar egentligen bara tid efter att den första stjärnan är upplåst så här i början av spelet.

Jag förstår att jag BORDE ändra mitt sett att spela på för att på så vis få ett roligare spel men jag klarar inte av att lämna de gammal sjukhusen okompletta bakom mig. Så nu är jag redan ganska trött på spelet och det är mitt eget fel. Så kan det gå. Sån tur att Spindelmannen kommer på fredag.

4 av 5

 

[krank]

Jag har spelat lite över en timme av Hybrid Wars.

Det är ett arkadigt actionspel som har ett par, men inte jättemånga år på nacken. Det känns ganska uppenbart som ett spel där de designat multiplayerdelen först, men det gör inte så mycket... för man spelar alltså mechapiloter med bakgrunder som känns som att de är skrivna av någon som går i högstadiet, och så springer man runt och skjuter sönder saker. Det är egentligen allt man vill här i världen, så det funkar rätt bra.

Perspektivet påminner lite om spel som Syndicate, men i 3D, med låst kamera och ofta vinklar som gör att hus står i 45 graders vinkel mot kameran. Kanske kan man tänka sig det gamla brutal-actionspelet Bedlam?

Iallafall, man springer runt som mechpilot. Man kan hoppa in i mechas som står här och var. Mellan banorna kan man levla upp sin pilot och även dess förmågor i specifika mechas. Man får uppdrag av typen "förstör fienderna därborta", "förstör fienderna på det där andra stället" och "förstör de där andra fienderna".

I den mån det finns en story så är den rätt kasst skriven och sämre röstskådespelad, men den får å andra sidan inte så mycket utrymme att det stör. Jag får intrycket av att den författats av någon som inte har engelska som sitt förstaspråk, och som inte är sådär jättebra på det.

Och man får springa runt och stompa skiten ur stridsvagnar med en mech. Mechsen är ganska Mechwarrior av sig, så mer som gående fordon än typ Gundam. Vilket funkar bra. Miljöerna är detaljerade och ger en bra känsla av hur stora robotarna är. Det mesta går att förstöra, men jag saknar stora mech-fotspår och lite så. Det märks att spelet är mer AA än AAA.

Det här är ett bra spel, som jag vill spela vidare på en vacker dag.

BETYG: 90

 

[krank]

Jag tyckte att Neon Drive såg rätt ballt ut. 80-tals-synthmusik och psykedelisk 80-tals-grafik? Rytmbaserad mekanik? Referenser till Transformers och Back to the Future och Asteroids? Count me in!

Tyvärr är spelet skit. Eller, det är inte så mycket ett rytmspel som ett minnesträningsspel - i vanliga rytmspel (bra rytmspel) som Guitar Hero och Beat Saber så "känns" rytmen hela tiden i det man spelar; illusionen är att man "spelar ett instrument" och musiken blir en del av banan. Den känslan infinner sig aldrig här. Man styr en bil som kan vara placerad på en av fyra banor. Det finns en liten fördröjning mellan att man tycker på vänster- eller högerknappen för att byta bana. I delar av spelets levels så byter man bana i takt med musiken. I andra känns det mest som något slags sadistiskt test av ens förmåga att minnas och utföra långa serier komplexa och snabba manövrar. Något "flow" infinner sig aldrig riktigt.

Så nej, det här var inte vad jag trodde att det var, eller vad jag tyckte att det sålde in sig om. Och banan där man kör den flygande bilen kan fuck right off, för det finns inget sätt att avgöra hur man ska köra där.

BETYG: 80-

 

[Max Raven]

Jag tyckte att Neon Drive såg rätt ballt ut. 80-tals-synthmusik och psykedelisk 80-tals-grafik? Rytmbaserad mekanik? Referenser till Transformers och Back to the Future och Asteroids? Count me in!

Tyvärr är spelet skit. Eller, det är inte så mycket ett rytmspel som ett minnesträningsspel - i vanliga rytmspel (bra rytmspel) som Guitar Hero och Beat Saber så "känns" rytmen hela tiden i det man spelar; illusionen är att man "spelar ett instrument" och musiken blir en del av banan. Den känslan infinner sig aldrig här. Man styr en bil som kan vara placerad på en av fyra banor. Det finns en liten fördröjning mellan att man tycker på vänster- eller högerknappen för att byta bana. I delar av spelets levels så byter man bana i takt med musiken. I andra känns det mest som något slags sadistiskt test av ens förmåga att minnas och utföra långa serier komplexa och snabba manövrar. Något "flow" infinner sig aldrig riktigt.

Så nej, det här var inte vad jag trodde att det var, eller vad jag tyckte att det sålde in sig om. Och banan där man kör den flygande bilen kan fuck right off, för det finns inget sätt att avgöra hur man ska köra där.

BETYG: 80-

Jag försökte spela Neon Drive för ett rätt bra tag sedan. Jag lade ner det när jag upptäckte att de hade sabbat handkontroll-styrning totalt. Så för mig är det underkänt - jag kan inte se något i spelet som inte görs bättre i något annat spel.