Nekromanti Speltimmen v45 2015

[krank]

Speltimmen! Veckans tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

?Enkla riktlinjer jag själv tänkte följa:

1. Nytt spel varje vecka.
2. Helst spela minst 60 minuter.
3. Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygsystem jag tänker använda mig av när jag känner det. Använd det om ni vill:

Spoiler

75 -- spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 -- Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 -- "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 -- Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare.
95 -- Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG.

 

[krank]

Eftersom jag känner mig så orkeslös och stressad just nu så har jag, som led i att minska mängden måsten, beslutat att skita i om jag spelat spel förut. Det betyder att jag misstänker att det blir en hel del The Secret World från mig här den närmaste tiden...

 

[pappa]

Jag har spelat tokmycket Crypt of the NecroDancer. Det är hur ballt som helst och nu gör jag allt i takt.

Jag kanske en sucker för just dungeon crawl-roguelikes, och det här passar mig som hand i handske, men spelets USP är att det inte bara handlar om att kötta skelett och samla guld - det måste dessutom ske i takt med spelets fantastiska chiptune-musik. Varje steg du tar och varje hugg du gör måste göras i takt med låten och du bygger genom detta upp en multiplier som påverkar hur mycket guld och ibland hur mycket skada du gör och tål. Missar du en takt eller tajmar fel sänks din multiplier, likaså om du blir träffad av en fiende eller gör ett illegal move (typ går in i grejer eller försöker gräva i för hård vägg med för klen spade). Fienderna har olika attackmönster - allt i takt såklart - som du måste lära dig, vilket leder till en slags dans mot monstren, och bossarna har namn som King Conga (som givetvis består av en conga line av zombies) och Death Metal. Handelsmannen nere i grottan heter Freddie Merchantry. Freddie, Merchantry.

Fyra funky bit-beats av fyra möjliga.

 

[Jocke]

Jag har spelat Uncharted: Drakes Fortune i nån slags remix till ps4 variant. Jag avråder från att göra det samma. Det finns några kul scener när Nate Drake klättrar runt på gamla byggnader, men oftast är det bara ett halvstort rum med halvmeterhöga väggar och ganska många fiender som 1. alla måste dö och 2. i regel är dubbelt så många som får plats på banan, resten droppar in under fighten.

Spelet gör också den jättekonstiga grejen att man bara får ha en pistol och ett gevär på sig fast det finns en näve olika, så jag vet inte om mini-uzin eller nått av hagelgevären var bra efter som andra vapen var långt mer flexibla vid första anblicken.

Spelet är korkat, repetitivt och innehåller den sämsta fordons-delen jag har spelat sen... jag vet inte sen när.

Storyn var ok med inslag av knappt ok. Grafiken var vad jag förväntade mig, efter som det var ett polerat ps3 spel. Däremot hade jag fått intrycket att Uncharted skulle vara en bra spelserie (bland annat för att jag gillade det snygga och bitvis finstämda Last of Us som är gjort av samma spelstudio)

2 av 5.
Jag kan inte tänka mig att jag hade gett ett högre betyg back-in-the-days.

 

[krank]

Jag har spelat tre timmar The Secret World idag, med min gamle vän Kricka. Vi började med att bränna igenom tre sidouppdrag i egypten eftersom det var dagens utmaning; sedan försökte vi oss på The Darkness War-dungeonen. Det gick skitdåligt. Eller, det gick bra fram till sista bossen.

Som jag skrivit tidigare så är det här mitt favorit-MMO. Jag gillar så väldigt mycket med det. Det är ett superskönt tema, snygg grafik, stämningsfulla miljöer, monster som åtminstone bitvis känns hyfsat intressanta (även om det såklart är pisstråkigt med jätteskorpioner och mumier i egypten t.ex). Story arcs som pendlar mellan supercheesy och riktigt obehagliga.

Något som fram till nyligen störde mig var att endgame kändes väldigt stängt för oss casuals. Jag har visserligen en build jag är nöjd med just nu, med mycket HP och med ganska bra förmåga att dela ut skada, men den är inte optimerad och jag har varken tid eller lust att opta. Jag är dessutom väldigt anti-road av både PvP och Dungeons. Dungeons är alltså längre uppdrag som är tänkta att köra på fem spelare, med stora och långa bossfighter för de som gillar sånt. Kräver lite strategi.

Kräver framför allt att man vill ha med andra spelare att göra. Spelare som sannolikt antingen är betydligt mer noob än vad jag är, eller som kommer att bli arg på mig när jag gör fel mot bossarna. Inget av dem lockar mig.

Problemet fram till nyligen har varit att endgame först och främst inte bara krävt en ytterligare investering (spelets nya innehåll släpps som "issues") utan först också krävde att man spelade igenom en ohemul massa svåra "simulerade uppdrag". Det var helt värdelöst, och helt uppenbart att spelskaparna mest ville att spelet skulle ta längre tid att spela. Sen fixade de det genom att släppa ett mission pack med ett uppdrag där belöningen var att man fick köpa sig in i endgamezonen Tokyo.

Men fortfarande var Tokyo stängt för casuals, eftersom man i princip måste ha riktigt bra utrustning. Och den riktigt braiga utrustningen droppas i dungeons och man kan köpa den med en valuta som man bara kunde få genom PvP.

Nyligen hände dock något. Funcom bestämde sig för att konsolidera nästan alla specialvalutor i spelet till en: Black Bullions. Som är valutan man köper bra utrustning för. Slå plötsligt kan man skaffa bra utrustning utan att köra PvP eller dungeons. Yay! OK, den ALLRA allra bästa utrustningen måste man fortfarande köpa för speciella PvP-pengar men det skiter jag i. Äntligen kan jag köra Tokyo!

Just nu springer dock jag och min vän Kricka runt och försöker ta så mycket som möjligt av pre-endgame content som vi inte hunnit med eller som vi varit för dåliga för. Stärkta av halloween-pseudo-dungenen där man slåss mot kattkejsaren så har vi rentav börjat testa att köra dungeons på tu man hand. Polaris, spelets första dungeon, har vi redan kört, då med hjälp utifrån. Vi körde Hell Rising, den andra dungeonen och klarade den rätt bra. Idag testade vi som sagt Darkness War och... fick tokpisk. Oh well, vi har fortfarande några vanliga quests kvar innan vi kört allt grundspelet har att erbjuda. Sen har jag ett gäng questpaket där jag inte gjort allt, och sen kommer vi att ta oss an Tokyozonen.

Det här är ett spel jag spelat i princip från när det först kom. Innan, rentav, för jag minns att jag testade något slags beta. Jag har haft uppehåll ett bra tag nu pga det här med begränsningen av endgame-innehållet men nu känns det roligt och spännande igen. Jag har ny bra utrustning, jag har en kamrat att spela med, jag har quests att göra.

Såatte... Jag lär fortsätta spela det här, och ge rapporter här i spelklubben allt eftersom.

 

[krank]

Jag spelade en timme The Secret World ikväll också. Den här gången ensam.

Jag passade på att köra igenom det tålamodskrävande och ganska kluriga uppdraget "The Cost of Magic", som inkluderar att smyga och hoppa på plattformar (med fiender som, om de upptäcker en, antingen dödar en ganska snabbt eller kastar ner en). Idag hade jag tur; visserligen räknade jag ut hur man skulle göra för att stealtha sig fram till målet, men jag råkade också göra det hela samtidigt som ett par som hade en mer... öh, direkt approach. Som i att de sprang på minor, slogs mot fiender och i allmänhet ställde till med ett jädra rabalder. Detta utnyttjade givetvis jag, och smög in. I slutänden blev det så att jag blev ihjälslagen vid mållinjen, men kunde resurrecta där jag dog, och i och med att jag dog så lugnade fienderna ner sig. Så jag kunde hyfsat bekvämt klättra upp för den sista stegen och ta det jag behövde.

Jag misslyckades med 3-4 achievements under resans gång, både under ovanstående del och de efterkommande. Jag tog mig igenom dem, men det tog tid och jag fick börja om ett par gånger. Men jag klarade det! Yay!

 

[krank]

Igår spelade jag The Secret World igen. Jag avslutade Last Dance of the Pandurii tack vare en AoE-attack jag har som förvirrar och försvagar fiender, vilket var precis vad som behövdes. Märkligt nog återhämtade sig mamma panduriis medhjälpare aldrig efter första anfallet. Jaja, jag klagar inte. Sen fixade jag också Trials of the Dragon. Inte världens mest väldesignade uppdrag, tyvärr. Minst ett av pusslen som ingick var jag verkligen tvungen att kolla guide för. Jag gillar ju undersökande uppdrag, men det här "översätta saker från rumänska och gissa vad de menar" börjar kännas lite gammalt.

Jag har också alldeles nyss spelat en halvtimme Final Fantasy XII. Mina gamla sparfiler har ju som vanligt försvunnit tydligen, så jag har fått börja om igen. Suck. Jaja, några observationer:

- Att spela PS2-spel på emulator med högre upplösning är verkligen magiskt; vida överlägset att köra på originalkonsoll. Det här är ju 3d-spel, så de förlorar inte på uppskalningen på samma sätt. FFXII kom dessutom bland de senare spelen till PS2, och utnyttjar konsollen till max. Texturer och polygonantal verkar rentav anpassat för högre upplösning, så i emulator fungerar det perfekt och känns rentav närmare ett PS3-spel än PS2.

- Jag gillar verkligen FFXIIs grafiska stil. Den blandar 3d med handmålet på ett sätt som verkligen funkar.

- Jag körde nu via min nyinköpta Nvidia Shield för att testa Nvidias Game Stream-teknologi. Alltså, emulatorn körs på min dator, men sedan strömmas ljud och bild till Shield-enheten och visas på TV'n, medan handkontrollens signaler skickas från Shielden till datorn. Jag är faktiskt riktigt imponerad av hur bra det här funkar och märkte ingen nämnvärd lagg. Det flöt på väldigt väl. Jag är lite sugen på att testa deras molnströmningstjänst; jag gillar ju nånstans tanken på att kunna ha spel i molnet lite som man har Netflix för film istället för skivor. Kanske nästa vecka. Har ju tre månader gratis från det att jag reggar mig.