Speltimmen v47–48 2020

[krank]

Speltimmen! En tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

Enkla riktlinjer/målsättningar jag själv tänkte följa:

• Helst ett nytt spel varje vecka.
• Helst spela minst 60 minuter.
• Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.
• Nytt för 2020: För att försöka motivera mig att inte bara spela flera olika spel utan också spela klart fler spel tänker jag förutom ovanstående också försöka varje vecka spela en timme av något spel jag redan skrivit om. Då blir det utan betygsättning.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygssystem jag tänker använda mig av när jag känner för det. Använd det om ni vill:

75 – spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 – Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 – "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 – Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 – Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[Max Raven]

Jag har spelat Void Bastards

Ett fångskepp lastat med massvis av frystorkade fångar kommer av kurs och fastnar i rymdsargassohavet. Då ingen besättning är tillgänglig implementerar skepps-AI nödersättning från dess klienter (fångar). Så - FTL behöver startas upp. För det behövs bara någon med giltigt medborgarkort. Tyvärr så revs ditt kort efter din dom. Men - inga problem, bara åk mellan skepp och hitta en skrivare och ett ID-kort att kopiera, så reduceras din dom för att du hjälper skeppet fly! Tillräckligt för att kompensera för utökningen av ditt straff från att förfalska personuppgifter. Ytterst generöst, menar skeppsdatorn. Trillar du av pinn på grund av alla galna mutanter så är det ingen fara - nästa "frivillig" får ta del av en del av de resurser du samlat in. Blodet går bort om man skrubbar lite.

Så, det finns en del humor i den kringliggande berättelsen. Själva spelet är dock mindre av den sorten - det är ett roguelite-FPS som går ut på att borda skepp, undvika eller göra sig av med den tokiga besättningen och robotarna på dem, och samla alla de grundläggande förnödenheter som behövs för att skaffa bättre utrustning och den sällsynta utrustning som behövs för att tejpa ihop något som kan användas för att undfly rymdskeppsgraven man hamnat i - och självklart räcker det inte bara att skaffa ett falskt kort. Variationen är på snudden av att inte vara tillräcklig, men klarar sig precis. Plus för estetiken. Jag hade önskat att de ansträngt sig lite till med humorn i FPS-delarna, det finns vissa ljuspunkter men det är väldigt pyspunka på det mesta. Å andra sidan hade det här spelet lätt kunnat vara mer ett skräckspel baserat på FPS-delen om det inte vore för de estetiska valen och humorn.

Spelet gör mig sugen på Paranoia. Jag förmodar att det är ett bra betyg.

Betyg: Jag lär fortsätta - det är ganska lagom tuggmotstånd och jag ser fram emot ytterliggare förvecklingar (du trodde väl inte allvarligt att det skulle vara över bara för att man fixade ett falskt id-kort?).

 

[krank]

Jag har spelat lite drygt en timme av Depth of Extinction.

Det är ett spel som nog bäst kan sammanfattas som ett fulare, tråkigare, sämre X-com, fast utan basbyggandet och med rörigare gränssnitt och mindre intuitiva kontroller.

Delar av pixelgrafiken är fin, det är den. Men allt är så stelt och livlöst att jag inte riktigt orkar bry mig.

I grunden är det inte en dålig spelidé – man åker runt mellan olika platser med en stor U-båt. Vissa platser är merchants, andra är fientliga, andra ger utrustning eller bränsle etc. Ibland får man göra val, t.ex. om man ska ta bränsle med våld eller betala för det. Det finns något slags övergripande story också, men det säger nog en del om hur taffligt den presenterats att jag, som ju älskar robotnonsens, inte orkade bry mig alls.

Jag ville att det här skulle vara mycket roligare än det är. Nu blev jag mest lite sugen på att spela Terror from the Deep…

BETYG: 85-

 

[krank]

Eftersom jag är en sucker så köpte jag Detroit: Become Human på Steam, trots att jag redan äger spelet på Epic. Och nu har jag spelat 65 minuter av det.

Det är ett väldigt, väldigt fint spel. Men också väldigt instabilt – jag hade två krascher bara i första scenen, och mer eller mindre konstanta frame dips. Det hjälpte inte att jag drog ner grafiken eller upplösningen; då och då hackade det. Sånt stör mig; det här är ändå en hyfsat ny och hyfsat dyr gaming-laptop, med ett 2070 och en i7:a.

Nå. Hittills finns väldigt lite nyansering här, och det är det vanliga David Cage-melodramat och det vanliga David Cage-gameplayet. Man går runt, brottas mot kameran, och all gameplay är QTEs. Jag har egentligen inte supermycket emot det, bortsett från det där med kameran. Alltså, uppenbarligen har jag inget emot det – jag har ju köpt varenda spel Cage gjort, trots allt.

Det här spelet handlar alltså om robotar. Bristen på nyansering handlar mest om att hittills ligger 100% av all sympati hos robotarna – det här är inte spelet man ska spela för att hitta någon diskussion om huruvida robotar kan ha känslor eller så. Inte för att jag nödvändigtvis behöver det. Jag är ganska trött på det kinesiska rummet och så; det är helt OK för mig att robotarna redan från början etableras som en dåligt behandlad slavklass, och det är ganska tydligt tidigt i spelet att det största problemet "med robotarna" är att de fortfarande existerar i en kapitalistisk värld som inte anpassat sig – dvs ingen medborgarlön, ingen arbetstidsförkortning. Så det är hög arbetslöshet, vilket skapar anti-robot-attityder eftersom folk inte fattar att det är kapitalismen snarare än robotarna som är problemet.

Hur som helst; jag kommer antagligen att vilja spela vidare på det här nån gång. Kanske med ytterligare nedsänkt grafik, om det hjälper. Det enda jag inte riktigt gillar här är det här med valen. Jag gillar inte att göra Viktiga Val i spel, och det här spelet är väldigt noga med att efter varje scen visa exakt hur många grejer man missade, eller valde bort. Jag har inte undersökt saken ännu, men om det finns en funktion för att spela om specifika kapitel så skulle det vara välkommet för en komplettist som undertecknad…

BETYG: 90

 

[krank]

Jag har spelat R-type Dimensions EX.



Under ganska lång tid har jag gått runt och trott att jag gillar R-type.

Jag gillar estetiken jättemycket; både skeppet man styr och fienderna. Bydo Empire är awesome. Jag gillar mekaniken med den lilla modulen man plockar upp och kan uppgradera, skicka iväg, styra (litegrann) etc.

Men. Herrejävlar vad mycket svårare R-type är än vad jag är bra. Det här är alltså originalspelen, R-type 1 och 2, i ny förpackning. Man kan välja mellan att spela med 2d-originalgrafik eller fräsig 3d-grafik. Den senare gör tyvärr att det blir svårare att läsa vad som händer på skärmen – och det här är ett spel där man vill läsa vad som händer på skärmen.

Den här samlingen har också ett "infinity mode" där man får oändligt många liv på sig. Och så vet jag inte om det var så i originalet, men tar man för lång tid på sig på bossarna så dör de liksom bara poff sådär ändå, de ger upp helt enkelt. Needless to say så känner man sig inte så jävla hjältemodig när spelet bestämmer sig för att man är för dålig och helt enkelt dödar bossen åt en.

Så… Är det här ett spel jag vill spela igen? Nä. Jag, öh, "klarade" första R-type och kom några banor in på tvåan. Men jag tror inte jag kommer att starta det här på ett bra tag.

Inte för att det är dåliga spel. Men det är helt enkelt inte spel jag klarar av att spela. Lite för mycket bös på skärmen samtidigt. Jag kanske borde spela Tyrian istället. Åtminstone de första banorna där är ju rätt vilsamma. Eller så kanske jag ska texta gameboy-versionen av R-type; den minns jag att jag åtminstone var hyfsad på en gång i tiden…

BETYG: 85?