Nekromanti Speltimmen v53 2015

[krank]

Speltimmen! Veckans tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

?Enkla riktlinjer jag själv tänkte följa:

1. Nytt spel varje vecka.
2. Helst spela minst 60 minuter.
3. Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygsystem jag tänker använda mig av när jag känner det. Använd det om ni vill:

Spoiler

75 -- spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 -- Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 -- "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 -- Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare.
95 -- Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG.

 

[krank]

Jag har köpt och spelat Tristoy med en kamrat.

Det är ett coop-plattformsspel med element av Lost Vikings; man spelar en prins och en odöd magiker och de har olika förmågor och måste samarbeta för att lösa pussel och öppna dörrar.

Grafiken är okej, men jag är skeptisk till animationerna. De är ju inte handritade utan mer något slags stretch-animation baserat på bones. Ljus och skugga på kroppsdelarna anpassar sig inte efter hur kroppsdelarna rör sig. Det är en billig men fungerande teknik för att skapa animationer, men jag är inte jätteförtjust i den.

Rörelserna är överlag okej men en del ser väldigt stela ut. Det fulaste hittills är väl spring-animationen för magikerns spökform.

Kontrollerna är... okej, men inte speciellt mycket mer än så. Ibland gör figurerna definitivt inte som vi säger. Det är inget precisionslir det här.

Så... Skoj? Ja. Bra spel? Kunde varit bättre.

BETYG: 85+

 

[krank]

Jag har spelat en timme av Mirrormoon EP. Jag fattar väldigt lite, och kontrollerna är skitjobbiga (ingen mouselook, WASD med A och D som rotera vänster/höger). Jag klarade A-sidan men sen fastnade jag på stjärnkartan och fattade nada.

Mitt tålamod med det här spelet tog slut rätt kort efter det.

BETYG: 80

 

[Max Raven]

Jag spelade igenom/klart Leviathan: The Last Day of the Decade.

Episod 5 kom nyligen men det verkar som att det inte synkade upp med mitt (fräscha) spel.

Det är... wonky. Alltså, det har en lite intressant värld, men storylinen känns plottrig - mycket lösa trådar finns i slutet av spelet. Spelet lider också av otydlighet - man måste vara antingen helt klassiskt Ond eller klassiskt God (lättare) och se till att ha en av varje magisk potion hela tiden så blir det mycket enklare.

Slutet är också ganska otillfredställande.

Betyg: Eeeeh. Det har stämning iaf.

Har också spelat lite Dark Souls 2: Scholar of the First Sin till PC.

Började spela det till Ps3 men spelade inte särskilt långt. Just nu har jag kanske spelat någon timme, och intrycket är att det är rätt likt Dark Souls, men känns lite luddigare i kanterna - världen känns mer ouppenbar vad gäller vägar man kan ta, storylinen känns svagare och jag sprang förbi level-karaktären minst 4 gånger innan jag ens märkte henne och elden, och det var efter att jag specifikt googlade hur man levlar. PC-versionen är vackrare än Ps3-versionen på min dator.

Betyg: Gillar du Dark Souls gillar du nog det här, men det känns inte riktigt lika polerat, åtminstone inte än, vad gäller bandesign.

 

[Eksem]

Började spela Metal Gear Solid 4 igen. Det är så jävla ojämnt som spelupplevelse. Jag gillar verkligen inte stealth-spel märker jag. I MGS3 gick det ändå att rädda sig vid en upptäckt tyckte jag, men det är nästan omöjligt i MGS4 (eller så missförstår jag nån grundmekanik). Det är väldigt synd, för de bra bitarna (den absurda storyn, de extremt häftiga karaktärerna, de extremt adrenalinpumpande tillfällena när man utnyttjar typ en rebellattack för att smyga sig in i ett hus, de sjuuukt häftiga bossfajterna) är så jävla jävla jävla bra. Tyvärr lackade jag ur för mycket igår kväll på att kräla genom gräs för tusende gången och avinstallerade spelet i ren frustration. Får se om jag återupptar det här spelet eller inte, men för mig är det antingen 2/10 eller 10/10 beroende på vilken sekvens man spelar och 2/10-bitarna är fan outhärdliga.

Så istället köpte jag och började spela Persona 4. Än så länge är spelet inte riktigt igång vilket känns potentiellt i segaste laget trots att jag är skolad i JRPG sedan barndomen, men jag känner igen mixen av humor, spänning och skräck från Catherine och än så länge verkar potentialen mycket hög.