Sådär! Sista spelomgången av äventyret “Guden i berget” spelades för några veckor sedan, spelomgång nummer 6 närmare bestämt (jag är seg, tentaperioder är vad de är). Det tog med andra ord lång tid att spela genom, men det beror inte direkt på äventyret. Den främsta anledningen är att vi spelat över google hangout, som resulterat i en del tekniska problem. Sedan så har vi spelat korta omgångar, och spelgruppen har en väldigt berättande spelstil och gillar inte att rusa genom en “dungeon” utan det hela tar lite längre tid än så
Äventyret är i mitt tycke ett mycket bra introduktionsäventyr! Speciellt avseende “Old School Gaming”, för jag fick gång på gång påminna spelarna om vad det innebar att ha “förmågor” och inte något direkt värde i “färdigheter” som vi kanske är vana att spela med. Exempelvis så blev det problem när rollpersonerna skulle sänka ner sig i ett schakt som leder till underjorden, då deras rep var precis för kort, och de fick då klura ut en smart lösning istället för att slå ett “ingenjörsslag” eller liknande. Sedan så innehåller dvärgafästet lagom mycket motstånd, men skapar ändå en rejäl utmaning till rollpersonerna som kan omkomma ganska snabbt om de inte tänker efter. Som Arfert skrev så finns det även ganska många rum som man lätt kan expandera själv som SL, inte för att jag gjort det kanske men det är gött att en enkel möjlighet finns. De kringliggande områden som inte rör själva grottkrälet är lagom detaljerade så att man kan skapa en miljö utan att vara för låst. Med andra ord så finns det inte direkt något negativt med äventyret
Några fallgropar finns i själva spelledandet av äventyret, om man är en rostig SL som mig. Det var tex svårt att bläddra fram och tillbaka i boken för att läsa alla rumsbeskrivningar och relatera till kartan, en bagatell som hade kunnat lösas genom att skriva av kartan och rumsbeskrivningarna (lathet, apsläktets bane). Så det är en bra idé att verkligen lära sig den aktuella nivån som spelarna befinner sig på för att få ett trevligt flyt på spelet. En annan svårighet kan vara, som nämnts tidigare, att “fasa in” spelarna så att de spelar på ett “old-school” sätt, att hitta dolda saker i rum och liknande som inte direkt kan uppenbaras med ett tärningskast. Ett bra sätt att lösa det, tror jag, är att verkligen diskutera med gruppen innan man börjar spela hur det är tänkt att spelas och hur de själva vill spela, och att “hinta” lite under spelets tidiga fas. I övrigt så är äventyret lätt att spelleda, speciellt då det kretsar kring en go “dungeon”!
Spelarna gillade verkligen äventyret och spelets i övrigt enkla karaktär. Kort och gott, bra introduktionsäventyr och ett jävligt bra rollspel! Spelrapporterna kommer snart uppdateras med det sista ur äventyret och fortsättningen in i fjärran dalar.