Nekromanti Språknörderier...

[Jade]

Hallå alla glada rollspelsskapare, språknördar och andra kategorier utöver dessa.
Tänkte dela med mig av bitar ur en text som jag håller på och plitar ihop till MYTH. (Jag gör det mestadels för att jag inte har något liv och för att jag själv är en knasig språknörd.) Det är en text som är menad att visa lite hur de olika språken i spelvärlden Centuriin ser ut och låter (eller ja, hur det låter får man mest gissa sig till). Det hela består av en ”orginaltext” som sedan har översatts till, några av, de olika språken.

Texten är en liten sak kallad ”Välkommen, främling”* och jag visar här versionerna på ren svenska (för jämförelse), samt sarden (det språk som halvdrakarna och halvödlorna reptdennerna talar), alviskan (som förvånande nog Centuriins alver talar) och grukh (det språk som används av dvärgar och gnomer).

Original ; "Välkommen, främling"
Välkommen, främling.
Mitt namn är Natt.
Vad vill du mig?
Jag ska skänka dig sömn.
Jag sover nu. Vad vill du mig?
Jag ska skänka dig drömmar.
Jag drömde igår. Vad vill du mig?
Jag ger dig mörker.
Jag vill inte ha mörker. Ge mig stjärnor.
Jag kan ge dig stjärnor, men inte alltid.
Jag tar de stjärnor du ger mig.
Det är väl.
Tiden är sen.
Då ger jag mig av nu.
Adjö, främling.


Sarden / Dar’thiong ; "Nihvehlin, lehsenh" **
Nihvehlin, lehsenh.
Sheik vohne Nahjal.
Viadt johiila sheik tone?
Sheik jerhen'rham tone sheelith.
Sheik shelihnan month. Viadt johiila sheik tone?
Sheik jerhen'rham tone kielihst.
She'kielihn nemana. Viadt johiila sheik tone?
Sheik jerhenan tone karhem.
Sheik johiilan alin havn karhem. Jerhen'tone sheik tiihls.
Sheik cenhiman jerhen tone tiilhs, nid alin chiahna.
Sheik gadahman thiil's'dhe tone jerhenan sheik.
Dhe benhinen.
Shiil'dhe dahrohn.
Sheik mihdoan month.
Ziebahna, lehsenh.


Alviska / Shilsenhji ; "Hanonh, denshil" **
Hanonh, denshil.
Gelynai enshi anJinith.
N-vilshi quishin sonh lyenshi?
Enshi rihleninnon malyri lyvilshi.
Enshi malyhnin kalin. N-vilshi quishin sonh lyenshi?
Enshi rihleninnon nishihria lyvilshi.
Enshi nishirininn manonn. N-vilshi quishin sonh lyenshi?
Enshi rihlenin dojin lyvilshi.
Enshi de-quishin ihlnin dojin. Rihlenin-vilshi sinquitha.
Enshi manjihlin rihlenin sinquitha lyvilshi, quh de-fonh.
Enshi dihrenin lysinquitha vilshi rihlenin lyenshi.
Anla lenh.
Lynihrith anahnjal.
Mhai enshi dihnin kalin.
Dinleneth, denshil.


Grukh ; ”Mhor, sohRrn vehnor” **
Mhor, sohRrn vehnohr.
Darrn noKa SuosRon.
Serha es sho noKa hrr?
KidoLohnora ka ohro noSho.
Ohrna ka urr. Serha es sho noKa hrr?
KidoLohnora ka nihlosin noSho.
DonaNihlra ka ymner. Serha es sho noKa hrr?
Lohnora ka noSho suhros.
Serha bori ka kanha suhros. Sho sohLohnora rihsasin noKa.
Torhma ka lohnora rihsasin noSho, syhr bori nimhry.
Bohrga ka noRihsasin lohnora sho noKa.
Norrin orys.
KirrRon noDyhrok.
Ahnva ka lirr urr.
Vihroru, mhor.

---

Så.. Är sådant här intressant överhuvudtaget? Eller är det bara en massa blaha?

Och, här kommer lite andra funderingar, hur stor roll har ”främmande” språk när man spelar rollspel? Egentligen? Sitter man och talar alviska, skriver spelledaren ihop handouts på något urgammal tungomål skrivet med mer eller mindre suspekta runor?

Ja, helt enkelt, vad använder man språk till i rollspel??

(Jag personligen gör det bara för att jag tycker det är så förbaskat roligt. Hm. Som sagt, jag har inget sånt där liv. )




*Okej, jag erkänner. Det är väl inte Europas bästa text, men den innehåller lite grundläggande grammatik och det är vad den är till för. Jag eftersträvar inte någon form av poetisk höjdpunkt eller så. Huga.

**Det ser kanske knepigt ut, men där finns logik. Och det går att uttala… Och besides, om finnarna (no offense) klarar av att prata finska flytande så tror jag nog att mina alver pallar alviska…

 

[Man Mountainman]

Så.. Är sådant här intressant överhuvudtaget? Eller är det bara en massa blaha?

Som den ex-språknörd jag är skulle jag vilja säga "det är bara en massa blaha... åtminstone fram till dess att du beskriver grammatiken för oss, DÅ blir det inressant!"

 

[Jade]

Huga. jo, grammatiken finns där.. Men den är sammanfattad i stolpform, ungefär..
I stil med;
Futurum markeras med [något]

och;
Satsbyggnad -> vem gör vad detalj detaljomdetalj.

Resten har sedan fått byggas ihop i mitt huvud... Men grammatiken ska nog skrivas rent och göras presentabel. Någon gång. Inom någon form av framtid... (Har först ett par språk till som "Välkommen, främling" skall översättas till.. )

 

[Rosen]

Så.. Är sådant här intressant överhuvudtaget? Eller är det bara en massa blaha?

Småintressant blaha. Men som Dnalor säger, om man även får lite kring-info om språken är de nog intressanta att kolla igenom som språkexempel.

Ja, helt enkelt, vad använder man språk till i rollspel??

Min erfarenhet: till att meka ihop namn på sina rollpersoner. Ibland även till att lära sig vad "du är en ful gammal råtta" heter på språket. (-:

--
Åke

 

[Simon]

Som den lingvofil jag är tycker jag att sånt här är skittrevligt. Men som sagts ovan, man vill se grammatiken förklarad, och det är då sådana texter som dina översättningar blir intressanta, för då ser man grammatiken tillämpad.

Resten har sedan fått byggas ihop i mitt huvud... Men grammatiken ska nog skrivas rent och göras presentabel. Någon gång. Inom någon form av framtid... (Har först ett par språk till som "Välkommen, främling" skall översättas till..)

Men... är det inte lättare att översätta en text om man vet hur språket fungerar?

/S

 

[Jade]

Re: Språknörderier...The sequel.

Godkväll, gott folk. Ni skall nu, här i kväll, få bevittna en lagom disseckering (?) av dvärgaspråket grukh, närmare bestämt texten "Mhor, sohRrn vehnohr".

Vi börjar med att först läsa igenom texten, samt dess översättning, så kan vi börja efter det.

Grukh ; ”Mhor, sohRrn vehnor” **
Mhor, sohRrn vehnohr.
Darrn noKa SuosRon.
Serha es sho noKa hrr?
KidoLohnora ka ohro noSho.
Ohrna ka urr. Serha es sho noKa hrr?
KidoLohnora ka nihlosin noSho.
DonaNihlra ka ymner. Serha es sho noKa hrr?
Lohnora ka suhros noSho.*
Serha bori ka kanha suhros. Sho sohLohnora rihsasin noKa.
Torhma ka lohnora rihsasin noSho, syhr bori nimhry.
Bohrga ka noRihsasin lohnora sho noKa.
Norrin orys.
KirrRon noDyhrok.
Ahnva ka lirr urr.
Vihroru, mhor.

Svensk översättning; "Välkommen, främling"
Välkommen, främling.
Mitt namn är Natt.
Vad vill du mig?
Jag ska skänka dig sömn.
Jag sover nu. Vad vill du mig?
Jag ska skänka dig drömmar.
Jag drömde igår. Vad vill du mig?
Jag ger dig mörker.
Jag vill inte ha mörker. Ge mig stjärnor.
Jag kan ge dig stjärnor, men inte alltid.
Jag tar de stjärnor du ger mig.
Det är väl.
Tiden är sen.
Då ger jag mig av nu.
Adjö, främling.

--

Fint, fint. Då börjar vi.

Mhor, sohRrn vehnohr - Välkommen, främling

Den direkta översättningen är egentligen "Främling, var välkommen". Mhor betyder då främling. "Var välkommen" är en uppmaning och i grukh markeras uppmaning genom att man lägger till prefixet soh- till verbet. Verbet i det här fallet är då "att vara", vilket på grukh är detsamma som rrn. (Det är ett oregelbundet verb, det flesta verb i grukh slutar på -a.) Var blir således sohRrn. (Det finns inga bindestreck i grukh, istället markerar man "bindningar" med versaler.) Och sist så betyder ordet vehnohr just välkommen.

Mhor (främling), sohRrn (uppmaning+vara) vehnohn (välkommen).

Darrn noKa SuosRon - Mitt namn är Natt

I grukh är den naturliga satsföljden att man inte har subjektet (den som agerar?) först. Den korrekta ordföljden är med andra ord här "Namn mitt är Natt". Ordet för namn är darrn och ordet för jag är ka. I grukh markeras bestämd form med prefixet no-. "Mitt" hanteras, i grukh, som en bestämd form av jag (=mig). Därmed blir mitt detsamma som noKa (bestämd form= no- jag=ka). I grukh finns dessutom egenheten att man genom ett suffix kan markera att någon, eller något "är". Dessa suffix är -ron (någon) och -ran. Som i meningen här har är Natt skrivits som ett ord, nämligen SuosRon (Natt= Suos är-suffix= -ran).

Darrn (namn) noKa (bestämd+jag) SuosRon (Natt+är)

Serha es sho noKa hrr? - Vad vill du mig?

Ah, en fråga. Frågor har i grukh samma satsföljd som vanliga meningar, men man markerar att det handlar om en fråga genom att lägga till det lilla ordet hrr sist i meningen. Här ser vi också ett exempel på en klassisk ordföljd i grukh. Direkt översatt lyder meningen "Vill vad du mig?". Serha är detsamma som verbet att vilja. Presens i grukh använder för övrigt alltid verbens grundform. Det lilla ordet es betyder inget annat än just vad medan sho är ordet för du. Och eftersom det är "mig" och inte "jag" som det eftersträvas här så blir det noKa (no- =bestämd form) och inte bara ka.

Serha (vill) es (vad) sho (du) noKa (bestämd+jag) hrr (frågemarkör)?

KidoLohnora ka ohro noSho - Jag ska skänka dig sömn

Vi börjar med att direktöversätta den här meningen; "Ska skänka jag sömn [till] dig". "Ska skänka" är futurum, vilket i grukh markeras med prefixet kido-. Lohnora är grukh för att skänka (används då också som skänker). Futurmprefix och "att skänka" blir därmed "ska skänka", med andra ord KidoLohnora. Ka betyder som bekant jag och ohro är grukh för sömn. Ordet dig är den bestämda formen av "du", med andra ord blir det då noSho (no- =bestämd form Sho =du).

KidoLohnora (ska+skänka) ka (jag) ohro (sömn) noSho (bestämd+du)

Ohrna ka urr - Jag sover nu

Direktöversättningen här är "Sover jag nu", då subjektet som sagt inte sätts först. Ohrna är grukh för att sova, men används här som sover. Som sagt så är ka = jag och det lilla ordet urr betyder nu.

Ohrna (sover) ka (jag) urr (nu)

KidoLohnora ka nihlosin noSho - Jag ska skänka dig drömmar

Återigen börjar vi med direktöversättningen; "Ska skänka jag drömmar [till] dig". Återigen är KidoLohnora uppbyggt av futurmprefix (kido-) och skänka (lohnora). Nihlosin betyder ordagrant stjärnor, där grundformen är nihlos (=stjärna) och plural markeras med suffixet -in.

KidoLohnora (ska+skänka) ka (jag) nihlosin (dröm+plural) noSho (bestämd+du)

DonaNihlra ka ymner - Jag drömde igår

Bruklig direktöversättning; "Drömde jag igår". I grukh markeras dåtid (imperfekt) med hjälp av prefixet dona-. Verbet drömma blir på grukh nilhra. Och därmed blir alltså drömde detsamma som donaNihlra (dona- =imperfekt nihlra =drömma). Ordet ymner betyder igår.

DonaNihlra (imperfekt+drömma) ka (jag) ymner (igår)

Lohnora ka suhros noSho - Jag ger dig mörker

Ännu en direktöversättning, för ordföljdens skull; "Ger jag mörker [till] dig". Att ge/skänka (ge och skänka är samma ord här) är som bekant detsamma som lohnora. Ordet för mörker är på grukh suhros och dig blir som bekant noSho (no- =bestämd form sho =du).

Lohnora (ger) ka (jag) suhros (mörker) noSho (bestämd+du)

Serha bori ka kanha suhros - Jag vill inte ha mörker

Den första direktöversättningen blir här "Vill inte jag ha mörker". Att vilja (och "vill") är på grukh serha och det lilla ordet inte är detsamma som bori. Verbet att ha är på grukh detsamma som kanha, och suhros är som bekant mörker.

Serha (vill) bori (inte) ka (jag) kanha (ha) suhros (mörker)

Sho sohLohnora rihsasin noKa - Ge mig stjärnor

Här handlar det återigen om en uppmaning. Men först, direktöversättning; "Du ger stjärnor [till] mig". Som bekant så markerades uppmaning med prefixet soh- vilket gör att uppmanignsformen av ge blir sohLohnora. Och rihsasin betyder då [/i]stjärnor[/i], där rihsas betyder stjärna och -in är pluraländelsen.

Sho (du) sohLohnora (uppmaning+ge) rihsasin (stjärna+plural) noKa (bestämd+jag)

Torhma ka lohnora rihsasin noSho, syhr bori nimhry - Jag kan ge dig stjärnor, men inte alltid

Oj, en lång mening. Vi börjar med direktöversättning, som här blir "Kan jag ge stjärnor [till] dig, men inte alltid". Verbet att kunna (och även "kan") är på grukh detsamma so torhma. Det lilla ordet men motsvaras av ordet syhr på grukh (det betyder också "tyvärr"). Bori är som sagt inte och ordet nimhry betyder alltid.

Torhma (kan) ka (jag) lohnora (ge) rihsasin (stjärna+plural) noSho (bestämd+du), syhr (men) bori (inte) nimhry (alltid)

Bohrga ka noRihsasin lohnora sho noKa - Jag tar de stjärnor du ger mig

I direktöversättning blir detta "Tar jag de stjärnor ger du mig". Verbet att ta (och även "tar") blir på grukh bohrga. Eftersom stjärnorna är bestämd form läggs "no"- till på ordet som på grukh blir noRihsasin.

Bohrga (tar) ka (jag) noRihsasin (bestämd+stjärna+plural) lohnora (ge) sho (du) noKa (bestämd+jag)

Norrin orys - Det är väl

Här är meningen faktiskt direkt översatt. >i>Norrin[/i] är ett ord som betyder just det är och orys är grukh för väl (och även "god").

Norrin (det är) orys (väl)

KirrRon noDyhrok - Tiden är sen

Återigen behövs här en direktöversättning för ordföljdens skull, "Sen är tiden". Ordet kirr betyder nämligen sen, och om något är sent så lägger man i grukh till suffixet -ron (något som är). Dyhrok är grukh för tid och ska detta skrivas i bestämd form (tiden) lägger man till prefixet no-.

KirrRon (sen+är) noDyhrok (bestämd+tid)

Ahnva ka lirr urr - Jag ska ge mig av nu

Börjar återigen med en direktöversättning; "Ge sig av jag då nu". För verbet ahnva betyder nämligen ge sig av på grukh (jämför med engelskans "depart"). Och de båda orden lirr och urr betyder i tur och ordning då (även "i så fall") och nu.

Ahnva (ge sig av) ka (jag) lirr (då) urr (nu)

Vihroru, mhor - Adjö, främlin

Vår sista mening, vilken helt enkelt betyder "Adjö, främling". Ordet vihroru är ett vanligt avskedsord i grukh (jämställt med vårt "adjö" och mhor betyder som bekant främling.

Vihroru (adjö), mhor (främling)

---

Puh... *torkar svetten ur pannan*
Så, grammatiken någorlunda förklarad... Ber om ursäkt för eventuella småfel och stavfel. Klockan är snart ett på natta (vadå? jag väntade på en drivrutin som skulle nedladdas och hade helt enkelt inget bättre för mig. Ki)....


Tillägg: Min kunskap kring grammatiska termer är kanske något bristande.. Vi skyller på att jag är kvinna och kör på intuition istället. (Säger vi) Nä, men eftersom grammatiken hittills mest har varit hjälpmedel för mig så har jag inte behövt mickla med predikat och allt vad de heter....


(Och om ni tyckte det HÄR var krångligt... då ska ni se alviskan. Brr.)


*En bugg i förra texten. Hopps.

 

[Jade]

Jao, nu har jag gnuggat mina hjärnceller något alldeles här. Och en förklaring (eller, ett ärligt försök) till grammatiken hos dvärgaspråket grukh ligger här nu (the sequel).... Det är bara att läsa och såga...

Men... är det inte lättare att översätta en text om man vet hur språket fungerar?

Jao.. Jag har en känsla av hur språket fungerar, hur det känns, hur det låter, hur det ser ut.. Men jag vete katten om jag kunde få någon annan att förstå det..
Det är där kruxet ligger... Men, jag har som sagt gjort Ett försök....

 

[Pom]

Så.. Är sådant här intressant överhuvudtaget? Eller är det bara en massa blaha?

Jag håller med om det svar du själv ger: man håller på med det om man tycker det är roligt. Ofta tycker jag att man pular med någonting i en kampanj som man innerst inne vet inte kommer att ha så stor spelmässig betydelse, men man gör det ändå för att det är så skoj. Och så ger ju varje aspekt av världen en fördjupat insikt. Du har skaffat dig en känsla för dina språk, och den känslan hjälper dig när du beskriver olika kulturer.

Ja, helt enkelt, vad använder man språk till i rollspel??

Min erfarenhet är att själva förståelsen av främmande språk gör sig bäst på karaktärsbladet. Att få spelarna att lära sig fraser och ord är i längden inte så bra - det tar en massa energi och är också trist för många. Dessutom är språket det absolut dominerande sättet att överföra information i rollspel. Det SL säger får ersätta vad rollpersonerna antas se, höra, lukta, känna, röra, etc.
Så, nya språk passar bäst för stämning, inte för information.

 

[Simon]

Re: Språknörderier...The sequel.

Jag gillar sånt här skarpt!

Även om man inte har så stor nytta av det (såvida man nu inte vill lägga ned det arbete som krävs för att lära sig ett nytt språk som dessutom inte en levande varelse pratar) så ger det definitivt stämning. Texter och citat som används i ett rollspel får en helt annan tyngd om man förnimmer (eller bara vet) att det ligger ett konsekvent uppbyggt språksystem bakom. Och man kan använda det till allt från värdshusskyltar till flerspråkiga kungörelser och allt vad man kan hitta på.

Dessutom så kan det visst vara givande att läsa en liten genomgång av grammatiken, till exempel i en sån text som din, eftersom det ger ett slags inblick i hur ett visst folkslag (eller art eller "ras") tänker och kommunicerar.

Mer sånt här, alltså!

Upp till kamp för språknörderier!

/Simon, med näven höjd

 

[DragonLord]

Underbart! Jag älskar sådant här "blaha". Jag håller själv på med språk till Grå Tider som den totala språknörd jag är.

Gillade särskilt versen på sarden, skulle gärna höra mer om deras grammatik.

Och som poet så får jag säga att versen faktiskt ÄR bra. Stämningsfull.

Pontus, fick just ny motivation att ta itu med alla sina halvfärdiga språk.

Post Scriptum. En länk som kanske kan ge nya idéer, samt lite kunskap om grammatik...
http://www.zompist.com/kit.html

 

[DragonLord]

Re: Språknörderier...The sequel.

Godkväll, gott folk. Ni skall nu, här i kväll, få bevittna en lagom disseckering (?) av dvärgaspråket grukh, närmare bestämt texten "Mhor, sohRrn vehnohr".

Dissektion. Petigheter å sido, bra genomgång. Jag tänker inte låtsas att jag är någon sorts professor i grammatik (det gör länken i mig förra inlägg alldeles utmärkt ändå).

Hittade bara en rolighet vid en spontan genomläsning, som kräver lite funderingar:

Darrn noKa SuosRon - Mitt namn är Natt. Ordföljden designeras som "Namn mitt är Natt." och det sätter faktiskt subjektet (namn) först. "Mitt" är ett attribut till subjektet, något som ofta i språk hamnar efter sitt huvudord (på spanska säger man madre mía "min mamma", fast bara när man av någon anledning vill poängtera att det är "MIN mamma", annars brukar man säga mi madre). Fast det låter för mig som en intressant oregelbundenhet i språket, även om den var oavsiktlig.

Strax efter att jag såg detta, så kom jag att tänka på att det kan fungera riktigt bra, med tanke på att noKa är bestämd form av "jag". Det är inte en genitiv (ägande)-form, vilket gör språket lite unikt, om än svårbeskrivet med vår grammatik. Det blir som ett subjekt, medan darrn blir någon sorts attribut till subjektet. Det som dock blir en smula knepigt här är att verbet kommer så gott som alltid först i versraderna (förutom i första Mhor, sohRrn vehnohr, där tilltalsordet "främling" kommer först och i Sho sohLohnora rihsasin noKa, där det kommer ett "du"-subjekt först, vilket verkar fyller någon direkt funktion, förutom att säga att just "DU ska ge mig stjärnor." (jämför gärna hur språk som böjer verben kan lägga till ett pronomen ändå för att öka tydligheten, t ex spanskan)). Skulle det kunna ha och göra med att -ron, "är" skulle vara oregelbundet? Ju mer jag tittar på det, desto intressantare blir språket. Eller har jag bara snubblat över något som inte betyder något här?

Men det är iaf skönt att veta att det finns fler som tycker om språk så pass mycket...

Pontus, making sense is for the the clear-minded folk, I'm more of a raving nutter...

edit: Någon liten omformulering...

 

[Jade]

Gillade särskilt versen på sarden, skulle gärna höra mer om deras grammatik.

Aha! I så fall har du tur... Sarden är nämligen det språk jag utvecklat mest... Det har varit lite av mitt hjärtebarn ände sen jag fick upp ögonen för "språkbyggande".... (Har börjat få ihop en rejäl ordlista dessutom.)

Sarden och dess grammatik kan hittas här:
http://hem.passagen.se/jaderaven/sarden.html
Sidan uppdateras då och då... (Vilket betyder att jag rättar till eventuella knasfel och uppdaterar ordlistan) Dessutom tror jag det ska finnas en "liten" uttalsguide! Hallejulia...

 

[Jade]

Re: Språknörderier...The sequel.

Dissektion.

Ah! Jag tyckte att det lät fel med disseckering, men klockan var väl ett på natten eller något så hjärnan befann sig inte riktigt på rätt växel.

Fast det låter för mig som en intressant oregelbundenhet i språket, även om den var oavsiktlig. (om "Mitt namn..."

Njae, det var nog inte helt och hållet medvetet.... Men min strategi är att alltid skylla på språkliga oregelbundenheter! (väldans praktiskt)
Men det beror nog snarare på att jag tänkte på något (skumt) sätt. (Som jag inte förstår tillfullo nu.. Men NÅN logik hade jag säkert bakom det hela. Hm.)

 

[Pendragon]

En liten detalj...

dvärgaspråket grukh

Är det medvetet att det låter så likt rukh (vilket är dvärgarnas språk i Eon)? Namnripp med glimten i ögat? Eller kommer rukh från nåt annat?

/Joel

 

[Johan K]

Så.. Är sådant här intressant överhuvudtaget? Eller är det bara en massa blaha?

En massa blaha är det väll inte..
Språk är kul, oavsett om det används i rollspel eller ine. Så för min del så tycker jag att det bra är att tuta & köra för din del !!

Och, här kommer lite andra funderingar, hur stor roll har ”främmande” språk när man spelar rollspel? Egentligen? Sitter man och talar alviska, skriver spelledaren ihop handouts på något urgammal tungomål skrivet med mer eller mindre suspekta runor?

Språk är ju alltid intresannt att använda i rollspel. Så även olika kulturer, seder & sådant. Det ger en bra & trevlig krydda till själva spelande.. Känns som det blir gansak platt omm an inte har sådana saker med ju.
Om Sl:n skriver handouts, använder olika språ & sådant i själva spelet.. Visst, det funkar säkerligen bra. Men på nått sätt så känns det lite som det kasnkehindrar själva spelet lite.. Så känns det ai f för min del, men jag ha haft sl:ar som gjort dettta aldelses utmärkt åxå..

/ Johan K, som funderara på att sova..

 

[Jade]

Re: En liten detalj...

Är det medvetet att det låter så likt rukh (vilket är dvärgarnas språk i Eon)?

Helt omedvetet är det nog inte... Har för mig att jag just börjat få grepp om Mundana och Eon när jag satte mig ner och började skriva lite mer på MYTh och Centuriin... Jag tog ett ord ur luften och det råkade bli grukh (så det är ingen medveten glimten-i-ögat-ripp.. snarare väldigt, väldigt inspirerat av!)

Dessutom började fellin (ett folkslag) som en närapå direkt rip av kendrerna från Dragonlance så.. Man måste börja nånstans, och som vår gästlärare sa;

Fake It 'Til You Make it.

 

[Pendragon]

Re: En liten detalj...

Helt omedvetet är det nog inte... Har för mig att jag just börjat få grepp om Mundana och Eon när jag satte mig ner och började skriva lite mer på MYTh och Centuriin... Jag tog ett ord ur luften och det råkade bli grukh (så det är ingen medveten glimten-i-ögat-ripp.. snarare väldigt, väldigt inspirerat av!)

Åkej, det var inte alls avsett som en anklagelse. Att rippa saker är en bra början, det gäller bara att rippa lagom obskyrt och eller frövränga det till oigenkännelighet. Därför är "grukh" inte helt rätt än. Det behöver förvrängas lite ytterligare helt enkelt. "Grudh" t ex, eller "Khrug" eller kanske änne mer som "Grukh-zur" eller vad som nu passar in på språket.

Fake It 'Til You Make it.

Helt jävla rätt. Keep on fakin'

/Joel

 

[Troberg]

Re: En liten detalj...

Det är inget fel med att låna bra ideer.

Jag passar därför på att återigen citera Tom Lehrers lysande (om än något orättvisa) text om den lysande matematikern Nicolai Ivanovich Lobachevsky

Lobachevsky

Who made me the genius I am today,
The mathematician that others all quote,
Who's the professor that made me that way?
The greatest that ever got chalk on his coat.

One man deserves the credit,
One man deserves the blame,
and Nicolai Ivanovich Lobachevsky is his name.  Oy!
Nicolai Ivanovich Lobache...

I am never forget the day I first meet the great Lobachevsky.
In one word he told me secret of success in mathematics: Plagiarize!
Plagiarize,

Let no one else's work evade your eyes,
Remember why the good Lord made your eyes,
So don't shade your eyes,
But plagiarize, plagiarize, plagiarize...
Only be sure always to call it please research.

And ever since I meet this man my life is not the same,
And Nicolai Ivanovich Lobachevsky is his name.  Oy!
Nicolai Ivanovich Lobache...

I am never forget the day I am given first original paper to write.  It
was on analytic and algebraic topology of locally Euclidean metrization
of infinitely differentiable Riemannian manifold. (det här skämtet går nog bara hem hos de matematiskt intresserade...)
Bozhe moi!
This I know from nothing.
But I think of great Lobachevsky and I get idea - haha!

I have a friend in Minsk,
Who has a friend in Pinsk,
Whose friend in Omsk
Has friend in Tomsk
With friend in Akmolinsk.
His friend in Alexandrovsk
Has friend in Petropavlovsk,
Whose friend somehow
Is solving now
The problem in Dnepropetrovsk.

And when his work is done -
Haha! - begins the fun.
From Dnepropetrovsk
To Petropavlovsk,
By way of Iliysk,
And Novorossiysk,
To Alexandrovsk to Akmolinsk
To Tomsk to Omsk
To Pinsk to Minsk
To me the news will run,
Yes, to me the news will run!

And then I write
By morning, night,
And afternoon,
And pretty soon
My name in Dnepropetrovsk is cursed,
When he finds out I published first!

And who made me a big success
And brought me wealth and fame?
Nicolai Ivanovich Lobachevsky is his name.  Oy!
Nicolai Ivanovich Lobache...

I am never forget the day my first book is published.
Every chapter I stole from somewhere else.
Index I copy from old Vladivostok telephone directory.
This book, this book was sensational!
Pravda - ah, Pravda - Pravda said: (Russian double-talk)
It stinks.
But Izvestia!  Izvestia said: (Russian double-talk)
It stinks.
Metro-Goldwyn-Moskva bought the movie rights for six million rubles,
Changing title to 'The Eternal Triangle',
With Brigitte Bardot playing part of hypotenuse.

And who deserves the credit?
And who deserves the blame?
Nicolai Ivanovich Lobachevsky is his name.
Oy!

 

[Isilme]

Sånt här är mycket intressant, det är ju egentligen en ganska viktig del av rollspelet man kanske glömmer, men å andra sidan kan det ju vara besvärligt också om inte alla spelarna har lust att lära sig språken etc. Dock är nya språk alltid kul och intressant.

Jag använder språk mest för att i vissa fall kunna avskärma rp...t ex "De två alverna talar felya sunari med varandra i några minuter, de låter ganska upprörda men ni förstår inte ett jota"... eller också kan rp använda det om de inte vill bli förstådda. Men sånt är osäkert, för vem vet...det finns kanske en språkprofessor på det gamla värdshuset som hör alltihop.

Man kan inte alltid vara för petig, för om ingen av rp talar språket i landet de ska äventyra i blir det svårt att göra ett äventyr.
Det vore dock riktigt fräckt om den som sl:ade (i de flesta fall jag) kunde sitta och tala sig igenom alvernas konversation på alviska. Det skulle ge mycket känsla.

Och jag diggar texten. Den är vacker, sådeså.