Nekromanti Språkrevolutionären

[Troberg]

Om vi har en språkpolis så måste vi har en språkrevolutionär. Hur skulle det annars se ut?

Så, jag vill städa svenska språket. Vi har gjort det förr, exempelvis tagit bort genus på saker som inte har kön (tex är inte längre en tång en hon), och vi har tagit bort pluralformer på verb (till exempel så gingo de inte hem längre). Svenskan innehåller en massa onödigt fluff som kunde/borde städas.

Jag vill tex:

* Ta bort onödiga bokstäver:
** X. Gör som norrmännen och använd KS istället.
** C. Kan alltid skrivas som S eller K.
** Q. Seriöst, finns det några svenska ord som använder Q? I vilket fall, KU funkar istället.
** W. Används knappt, kan ersättas av V.
** Z. Används i zebra, zen och zenith, och inte mycket mer. Kan använda S istället.

* Ta bort alternativa stavningar av samma ljud:
** J-ljudet kan stavas med J. Dumpa andra stavningar.
** SJ för ljudet i tex sked. Dumpa andra stavningar.
** TJ för ljudet i tex känd. Dumpa andra stavningar.
** NG-ljudet ska stavas NG, inget annat.

* Gör alla oregebunda verb regelbundna. Är det verkligen så illa att säga att någon springade? Egentligen, behövs böjningsformerna, kan man inte bara formulera sig så att det framgår ändå, tex "igår springa jag" (inte för att jag är benägen att springa, men som ett teoretiskt exempel).

* Gör alla oregelbunda adjektiv regelbunda. Samma logik som verben. Eller, ännu bättre, böj dem inte alls och använd istället "mer" och "mest" framför. "Jag är mer stark än vad du är."

* Dumpa adverben. De är en spretig och i huvudsak onödig ordklass. Jag menar, framgår inte meningen tillräckligt bra om jag säger att en text är dålig skriven?

* Avskaffa "det" och kör allt som "den", med allt vad det innebär i pluralformer et cetera.

* Använd svenska namn på de olika böjningsformerna. Jag menar, kasta hundra tegelstenar i en folkmassa och fråga de som blir träffade (ett slumpmässigt urval så gott som något) om de vet vad imperfekt är. De flesta skulle inte veta (och inte bara för att de skulle vara sura över att ha fått en tegelsten i skallen). Varför inte kalla det för "dåtid"?

Fler förslag?

 

[Cissi]

Nej men nej vad tråkigt!

Ett språk ska ha en massa fluff och konstiga böjningar. Det gör det levande och utmärker det från andra språk.

 

[Sapient]

Jag är egentligen inte så språkkonservativ som jag låtsas vara. nej, i vissa fall är jag tom. betydligt mer revolutionär än dig Troberg.

En sak jag brukar göra varje år på jobbet, i samband med riksdagens allmänna motionstid, är att skriva en skämtmotion. För ett antal år sedan såg den ut så här:

Motion till riksdagen 2007/08:fp0023 US
av Gunnar Andrén (fp)
Stavningsreform


Förslag till riksdagsbeslut
1. Rixdããgän tilkänajer föör rejerizän såm siin meniz vããd såm aanförs ii motionän åm än stavnizsrefårm

Motivering
Det har nu gått 100 år sedan liberalen och folkskolereformatorn Fritjuv Berg genomförde en stor stavningsreform. Under den nya folkpartiledaren Jan Björklund är det alltså hög tid för ännu en. Det finns många förbryllande för att inte säga rent av underliga vändningar i det svenska språket.

Dubbeltecknande av konsonanter
En egenhet i det svenska språket är dubbeltecknandet av konsonanter, inte för att beteckna ett ändrat ljud i uttalet av desamma utanför att markera att det vokalljud som föregår konsonanterna ska förkortas. Dock är det inte särdeles konsekvent genomfört, särskilt inte i kombination med ordstammars böjning då nya suffix kan ge en dubbelteckning som inte alls ska leda till vokalförkortning. Denna inkonsekvens är givetvis helt förkastligt och bör omedelbart ersättas av att dubbelteckna långa vokalljud.

Staavning aav fasta konsonantkombinationer
Visa ååterkomande fasta konsonantkombinationer har en bestämd staavning, som til exempel -ks- och -ng- som av efektiviteetsskääl skule kuna ersätas meed en eenda bokstaav. Föör -ks- äär det giivetviis den uunderutnytjade bokstaaven x meedan det föör -ng- skule kuna vara aktuelt med bokstaaven z.

En anan ååterkomande kombination är -ck- som är direkt ööverflödig. Des ända rol äär at undvika dubla k ii följd. Dubelteckniz aav konsonanter ska ändå aavskafas. Den stavniz som rekomendeeras i fortsätnizen äär at anväända bostaaven q.

Det saama gäler -ch- ii oordet ’och’ som oqså ersäts meed q.

C byyts mot s ii enlighet med utalet
Näär -c- ska utalas som -s- böör det oqså staavas såå.

Konsonanterna g oq j
De tvåå konsonanterna -g- oq -j- erbjuder säärskilda problem. Deels fins de oolika ljudväärdena ii bokstäävernas utal berooende påå plaseriz Deels fins dee fal dåå ljudväärdena ööverlapar varandra. Sluutligen äär stavnizen aav -j- ofta komprometerad aav andra bokstääver som ii ’ljud’. Störe konsekvens mååste eeftersträävas.

Däär -g- haar håårt utal böör den om mööjligt ersätas av aav -k-, som ii oordet ’riktikt’. Däär -g- utalas meed et tydlikt g-jud skaa det förblii g. Det palatala toonande utalet av -g- skaa ersätas aav -j- däär det samanfaler meed utalet, anars äär det lämplikt at staava meed -c-. (See needan om tje-juden.) Oordet ’garage’ komer altsåå at staavas ’garace’, ’gemensam’ som ’jemensam’ å.s.v.

Rensa den vildvuxna tje-judsfloran
Svenska språåket har fleer varianter på tje-ljudet än något anat språåk oq vii haar desuutom flera olika sät at teqna deta ljud än vi strääzt taget behööver. En radikaal reform fööreslåås därföör i deta avseende. Två sät at teqna tje-ljud ska framleedes finas: Guturaala tje-ljud som pååminer om tyskans ach-laut ska staavas meed -h- påå et sät som pååminer om bruuket ii til exempel spanskan, sååledes horta för ’skjorta’. De meer lääspande eler vääsande tje-ljuden skaa staavas med -c-.

Ändrade vokaljud
Svenskan haar jämföört med utalet ii flertaalet länder förhuutit oq föräändrat vokaljuden. Våårt -u- boorde utalas som -o- om man ska följa internaconelt mönster oq den stavnizen rekomenderas. Bokstaaven -e- otalas ofta som -ä- oq böör staavas däräftär. Dätsama gäler -o- som otalas som -å-.

Dän onika sväänska våkaalen a mäd öpät otal (såm ii Aakalla åq aav til äxämpel.) böör för sääkerhets skol staavas määd ã.

Än stããvnizsräfårm föör at stärka dät svänska språåket
Svänskan äär ät liität språåkåmrådä. Dät äär än viktig poliitisk opjift at je dä bästa föörotsätnizarna föör ät leevandä språåk. Svänska akademiins ständige säkräterarä Håras Äzdãl hããr åfta pååtãlãt viktän ããv än aktiv språåkpolitiik.

Fåålkpartiät hããr tiidigarä gåt ii brähän föör språåkpolitiikän jenåm sådana förslããg såm språåktäst föör medbårjarskãp älär Sesiilia Viikströöms förslããg äm inföörande aav än literatoorkããnon. Däna stavnizsräfårm fåår sees såm dät tredje åq aavslootande steegät.

Ståqhålm dän 5 åktober 2007
Gonar Andreen (fp)

 

[Björn Wärmedal]

Nej men nej vad tråkig!

En språk ska ha en massa fluff och konstiga böjningar. Den jör den levande och utmärker den från andra språk.

Jag fiksa den åt dej. (Hur markerar jag dåtid i den meningen?)

 

[RasmusL]

Gört!

 

[Man Mountainman]

Ja hålle me åm Trooberjs ideër föruutåm att c å x boorde ååteranvändas för tj- respektive sj-juude. Så "cool" föö ett kvinnlit kläädesplagg å "xuul" fö ett ställe där mann fövaara siina verktyyg.

 

[hakanlo]

Och du kallar dig revolutionär! Det saknas ju helt ett sant internationalistiskt perspektiv. Du är nog en smygnationalistisk småborgare innerst inne.

Givetvis är det viktigaste att alla språk utom ett i hela världen förbjuds. Så att vi alla proletärer kan förena oss i sann egalitär harmoni.

För detta syfte är det förstås praktiskt att välja engelska. Men egentligen vore väl vissa andra språk mer lämpade för denna globala, lingvistiska rättning i ledet. Tack och lov har våra framsynta stora europeiska ledare redan tänkt på det:

"European Commission has just announced an agreement whereby English will be the official language of the European Union rather than German, which was the other possibility.

As part of the negotiations, the British Government conceded that English spelling had some room for improvement and has accepted a 5-year phase-in plan that would become known as "Euro-English".

In the first year, "s" will replace the soft "c". Sertainly, this will make the sivil servants jump with joy.

The hard "c" will be dropped in favour of "k". This should klear up konfusion, and keyboards kan have one less letter.

There will be growing publik enthusiasm in the sekond year when the troublesome "ph" will be replaced with "f". This will make words like fotograf 20% shorter.

In the 3rd year, publik akseptanse of the new spelling kan be expekted to reach the stage where more komplikated changes are possible.

Governments will enkourage the removal of double letters which have always ben a deterent to akurate speling.

Also, al wil agre that the horibl mes of the silent "e" in the languag is disgrasful and it should go away.

By the 4th yer peopl wil be reseptiv to steps such as replasing "th" with "z" and "w" with "v".

During ze fifz yer, ze unesesary "o" kan be dropd from vords kontaining "ou" and after ziz fifz yer, ve vil hav a reli sensibl riten styl.

Zer vil be no mor trubl or difikultis and evrivun vil find it ezi tu understand ech oza. Ze drem of a united urop vil finali kum tru.

Und efter ze fifz yer, ve vil al be speking German like zey vunted in ze forst plas.

(Knyckt någonstans på nätet)

 

[Möller]

Jag tycker att vi måste få en motreaktion på särskrivningssjukan.

I dag har vi till exempel språkvetare som visserligen ogillar särskrivning, men anser att »idag« kan särskrivas för att då följa formen satt av »i veckan« etc.

Humbug! Självklart ska idag och iveckan samskrivas. Liksom tillexempel, hursomhelst, dethär och iallafall.

 

[Troberg]

Givetvis är det viktigaste att alla språk utom ett i hela världen förbjuds. Så att vi alla proletärer kan förena oss i sann egalitär harmoni.

För detta syfte är det förstås praktiskt att välja engelska.

Vad är det för fel på esperanto?

 

[GnomviD]

- kasta ut distinktionen var/vart. Det problemfria användandet av "vars" visar att man inte behöver bägge för att undvika förvirring.

- bort med sexusböjning (den vackre mannen, den vackra kvinnan); det är bara en rest som hänger kvar.

- tvångsbyt stavningen på alla efternamn med "af" i till "av"

 

[Jocke]

Jag har ett förslag:

Vi tar bort synonymer, till exempel god och vacker, som då samlas i ordet bra. Även motsatsadjektiv försvinner. Ett exempel är "bra". Alla synonymer såsom förträfflig, underbar osv. blir onödiga i och med att allt lika gärna kan sägas som "bra". För att visa motsatsen sätts ett o- framför adjektivet.

Obra skulle sålunda betyda dåligt, precis som oljust skulle betyda mörkt, allt efter smak.
På så vis blir språket också mer exakt, eftersom den exakta motsatsen framkommer genom o-.

Om man vill göra ordet starkare, alltså mycket bra eller jättebra, så sätts "plus" framför adjektivet i fråga. Vill man förstärka ordet ytterligare så sätts "dubbelplus" framför adjektivet. Dubbelplusbra är ypperligt bra, medan dubbelplusobra är otroligt dåligt.

 

[hakanlo]

Tja, om man nu väljer det spåret... i så fall föredrar jag interlingua.

 

[johoohno]

Europeiskt gemensamt språk: Europanto
Språk som kan målas med färger eller spelas med toner: solresol

Fast egentlgien tycker jag alldeles för mycket om svenskan som den ser ut. Och utan X, C, J och Z blir det inga höga poäng i wordfeud

 

[Dante]

igen!

 

[!Paxen]

Fler förslag?

Förbjud östgötska

 

[Leon]

Jag har ett förslag:

Vi tar bort synonymer, till exempel god och vacker, som då samlas i ordet bra. Även motsatsadjektiv försvinner. Ett exempel är "bra". Alla synonymer såsom förträfflig, underbar osv. blir onödiga i och med att allt lika gärna kan sägas som "bra". För att visa motsatsen sätts ett o- framför adjektivet.

Obra skulle sålunda betyda dåligt, precis som oljust skulle betyda mörkt, allt efter smak.
På så vis blir språket också mer exakt, eftersom den exakta motsatsen framkommer genom o-.

Om man vill göra ordet starkare, alltså mycket bra eller jättebra, så sätts "plus" framför adjektivet i fråga. Vill man förstärka ordet ytterligare så sätts "dubbelplus" framför adjektivet. Dubbelplusbra är ypperligt bra, medan dubbelplusobra är otroligt dåligt.

I saw what you did there, Citizen