Nekromanti Språkval?

[Mannen i skogen]

Hur gör de som översätter till svenska med "bugbear"?

Bugg-björn

För att svar på frågan...
Det är inte så mycket stämningstexter från färdigskrivna äventyr att läsa upp i den kampanjen vi spelar nu. Det är en Chronicles of Darkness-kampanj som spelledaren skrivit själv, och den utspelar sig i USA i nutid. Vi använder vissa engelska termer som "sir", och engelska ortsnamn, när rollfigurerna pratar. Likaså är det engelska namn på företag och organisationer (utom de som har namn på latin m.m.).
Så långt tycker jag allt är okej, eftersom det är hjälper oss att leva oss in i spelvärlden.
Däremot tycker jag att namn på olika sorts varelser bör översättas till svenska, även om de är plockade från en engelskspråkig spelbok. Jag försöker ofta hjälpa till med förslag på svenska översättningar, men det är inte alltid de landar i spelgruppen. Det kruxiga är framför allt när det finns en specifik varelse för varje engelsk synonym, och antalet svenska synonymer inte är lika många (spöke, gast, ande... och sen då?).

 

[Skarpskytten]

Jag har alltid kört den blandade modellen (svenska, engelska, svengelska), men det är av lathet, inte för att jag tycker att det är ett ideal. I den bästa av alla världar hade jag gjort som Oldtimer.

En spelgrupp som jag känner till men aldrig spelade med körde alla dialog på engelska och allt annat prat på svenska. Inte min tekopp, men det ska i alla fall ha löst det eviga problemet "var-det-din-karaktär-eller-du-Pelle-som-sa-det-där?".

 

[Oldtimer]

Hur gör de som översätter till svenska med "bugbear"?

Kollar man på etymologin för "bugbear", hittar man:
(in English folklore) a goblin said to eat naughty children and thought to be in the form of a bear.
och
1580s, a sort of demon in the form of a bear that eats small children, also "object of dread" (whether real or not), from obsolete bug "goblin, scarecrow" + bear (n.).

Så "bugbear" är helt enkelt något man skrämde små barn med för att få dem att äta upp den klimpiga gröten. Vi funderade rätt mycket på vad som är motsvarande på svenska, men hittade inget vettigt.

Så jag hittade helt enkelt på ett nytt monsternamn, "gryle". Namnet är härlett från häxan Grýla i de isländska sagorna. I min fantasi är grylarna hennes barn.

 

[Sapient]

Engelska namn på platser i många rollspel, särskilt DnD, är verkligen Hit and Miss när de översätts.

Shadow-dancer till Skuggdansare är ju rätt coolt, tex.
Djupmörker, Aldrigvinter, Aldrigvinter nio, etc. låter lite... fel i mina öron.

I min spelgrupp på riktigt gamla tiden diskuterade vi precis det. I en parallell spelgrupp (som spelade D&D) hade en av spelarna haft en kentaur med namnet "Riverwind". Och vi garvade åt hur töntigt "kentauren Flodvind" hade låtit.

Tills vi inte tyckte det längre. Ups. Plötsligt lät lite som "ja, det är ju inget människonamn precis, men kentaurerna är ju ett magiskt naturfolk så deras namn är sådana" och inget konstigt.

Vanesak.

Detta i kampanjer där vi kanske inte riktigt döpte rollpersonerna till "Bob 2", men närapå. Det kanske också gjorde sitt till för att vad som är ett bra respektive dåligt namn inte ska vara riktigt lika knivskarpt...