Som jag tolkar ditt inlägg så blir det ganska höga krav för att räknas som en riktig stajl. Av de spel jag personligen läst så har Mutant, Polaris, Nobilis och kanske Staden en egen riktig stajl. Mutant och Polaris har vi ju redan snackat om, så låt oss prata om Nobilis. Läser man något sådant här...
The divorce agreement
explicitly spelled out David's
share of their joint holdings.
Mary received everything
else. The contract was
properly executed;
notarized; sealed.
In this manner Mary
became the owner of the
universe; and her bloody reign
began. Even Creation cannot
violate contractual law.
Så
vet man att det är en Nobilistext. Märks det här i spel? Heck, inte vet jag, eftersom man nästan måste tolka spelet själv innan man kan spelleda det tror jag att det skiljer mycket spelgrupper emellan, men när
jag spelleder så känns det emellanåt som att min spellederteknik inte går ut på mer än att hoppa från en förunderlig och poetisk beskrivning till en annan.
Min spelgrupp har accepterat idén om att i Nobilis råder poesi över logik helhjärtat, så om något låter snyggt och ballt så accepteras det som sanning.
Jag skulle kunna hävda att att Staden inte är något annat än stajl, men eftersom wikin nu ligger och sover i min skrivbordslåda så kan jag inte riktigt visa detta. Det är lätt att känna igen en Stadentext, (Lite hurtig ingame fejk-artonhundratals-svenska med mystiska undertoner) det finns typiska teman och recept som
återkommer, och kanske pratar spelarna på ett visst sätt under spel? Jag får se när jag börjar spela in speltest av nya Berättelser från Staden.
Jag har alltid tyckt att Nobilis och Staden liknar varandra i det att det inte handlar om att lära sig en spelmiljö, utan att komma in i rätt stämning - Och när man vet vad som funkar i den stämningen så kan man börja improvisera.