Så är del två av Star Wars – Kyrimbia avklarad. Mer information om del ett och vad Kyrimbia är går att finna här!
Spelgruppen arbetade alla åt HyperrymdsNavigationsGillet (från och med nu förkortat till HNG) som i del ett förlorade viktig information gällande koordinaterna för sektorns alla stjärnsystem. HNG har gjort sitt bästa att se till så informationen tagits bort ifrån Holonätet. Alla stora institutioner som hade snappat upp den, såsom regeringar och handelshus, blev hotade av HNG att radera den eller så skulle det vidtas drastiska åtgärder. Under tio månaders tid lyckades HNG plocka bort informationen från Holonätet och de som satt på den vågade inte bruka den. Men problemet med den undre världen kvarstod. Piratband och liknande använde den för att plundra kolonier och andra letade värdefulla asteroider eller obebodda världar där de kunde bedriva illegal gruvdrift och liknande. HNG satte därför samman en grupp personer (rollpersonerna) som skulle verka i den undre världen. Deras uppgift var att finna de som sålt eller köpt informationen och statuera exempel av dessa.
Rollpersonernas arbetsgivare var Hutten Kusthas, en av de högsta inom HNG, som är känd för sitt vresiga humör, sin frikostighet, sin förkärlek för swoop-lopp och sin grymhet gentemot sina fiender.
Rollpersonerna var alla busar/skurkar/råskinn som hade tecknat ett lukrativt 5 års kontrakt med HNG som gav dem en stadig lön och efter det fick de en ”pension” från HNG i resten av deras liv. Rollpersonerna var:
Zebulon D’Argular – Human Noble - (Klas): Gruppens ledare var adelsmannen Zebulon. Han hade en förkärlek för listiga och komplexa planer, alkohol och prostituerade. En rymdens Basil Rathbone som försöker hålla samman gruppen.
Nook Nayad – Sullustan Scoundrel - (Sören): En person som är snabb på pistolerna och mycket pricksäker. Växt upp på ett skepp som rört sig från ena sidan av galaxen till den andra.
Sodin Cobbler – Human Scout - (Jonas): Kommer från planeten Neba Khul i sektorn, hans familj är raffinaderiarbetare men många av dem deltog i de många swooplopp som hölls på planeten. Är den med mest samvete i gruppen och den som är bäst på att flyga och meka med skeppet.
Mudgore – Gamorrean Soldier - (Totte): En stor Gamorrean med en stor yxa som avskyr droider och är enkelspårig i sinnelaget.
Vassak – Trandoshan Soldier - (Marc): Tidigare arbetat som legosoldat men är nu i HNG’s tjänst. Tycker mycket om att pilla på saker, i synnerhet ljudstruten och den varma kulan, samt ha kött i munnen, helst från någon han slagit ihjäl.
Teren Marilev – Cerean Jedi - (CJ): Hans mästare var en Jedi men som tog avstånd från Jediordern under inbördeskriget och tog sin Padawan med sig. Han började studera kraftens mörka sidor men försvann sedan. Teren är med i HNG för egen vinning och är vanligen sänkt i djup meditation.
SPELMÖTE ETT
Rollpersonerna blev sända för att stoppa att illegal information såldes vidare på den svarta marknaden av en gammoreansk kvinna och gängledare som hette Kufburgh. De far till planeten Tel-Zish som till största del består av atombomade ruinstäder. De bossar två gäng på varandra. Stjäl informationen och fångar in Kufburgh. De får reda på att hon sålt dem till tre olika personer/fraktioner. En grevinna från Corellia, Ett Gruvbolag och ett Kunskapskollegium. De ger sig iväg för att finna dessa men passar på att stjäla lite kontraband från Kufburghs privata gömma. Bland annat 100 laddningar Detonit stulet från republiken som kommer orsaka stor förödelse samt försätta rollpersonerna i knipa.
Roligaste ögonblick: När de fick för sig att jaga en underlig best i kloakerna (bara för att) och Gamorreanen Mudgore gick först runt ett hörn och med en elak kloattack blev slagen medvetslös på en gång.
SPELMÖTE TVÅ
Rollpersonerna tar sig till en rymdstation där de ska hitta den Corelliska grevinnan (den första på deras lista). Då de inte får ta med sig vapen så tar gamorreanen med sig en mopp. De dricker sig modiga med sprit på en bar medan de fixar fram information och utrustning. De får reda på att grevinnan bor på ett luxuöst hotell och för att ta sig in skaffar de sig uniformer och falsk ID för att reparera en gravitationsprocessor. De tar sig in i hennes svit då inte hon är där och börjar söka igenom den. De hittar ett kassaskåp men misslyckas med att få upp det. Grevinnan och hennes följe kommer, hon visar sig vara en eldig ung dam, som inte alls kan förstå vad dessa råskinn gör i henne svit. Det blir våldsamheter, gamorreanen slår ned två droider för att skrämma grevinnan men hon blir istället rosenrasande. Hennes modige tjänare, mannen som alltid har migrän, hugger ned gamorreanen Mudgore med några stötar från sin vibrovärja.
Cobbler får dock tag på grevinnan och tar henne som gisslan. Hon ger dem koden till kassaskåpet och de plockar på sig datadisken med koordinaterna. Just då störtar hotellets säkerhetsstyrka in i rummet (larm och laservapen lockar till sig dem snabbt). Rollpersonerna försöker bluffa sig ur det hela men Cobbler kastar en rökgranat och en stungranat på säkerhetsstyrkan och sedan flyr rollpersonerna medan sprinklersystemet sätter igång och larmet tjuter. De kommer till skeppet och lämnar stationen illa kvickt.
De firar på vägen – en stoppad, två återstår!
De tar sig till en ödslig skitplanet (Sodin Cobblers hemplanet för övrigt – Neba-Khul) där Gruvbolaget som köpt koordinaterna illegalt håller till. Dessa hyr nu in folk som vill arbeta som djuprymdsgruvarbetare. Rollpersonerna tar anställning för att nästla sig in och ta reda på vem av dem som har informationen. Det visar sig snart att gruvarbetarna är hårt ansträngda som hoppas att detta skall bli vändningen för dem. De är små män som försöker hanka sig fram i en galax söndersliten av krig. Deras ledare är en Ithoriansk geolog som egentligen inte är intresserad av gruvarbete – men däremot av stenar – och det är han som förser dem med skeppet men mannen som alla gruvarbetare ser upp till är Förmannen. Det är också han som har tagit initiativet att fixa koordinaterna och är den som hyr in folk.
För att lösa det hela så placerar rollpersonerna en liten bomb på Gruvchefen och Förmannenss svävare och detonerar denna när dessa två ska åka till sitt skepp. Därefter så huggar de ned förmannen och den oskyldige Ithoriern. Tar informationen och varnar alla i närheten att inte bråka med Hyperrymdnavigationsgillet.
Innan de lämnar planeten får de ett sidouppdrag av sin chef. Detta är att tillintetgöra en person vid namn Ketil klan Katol som är medlem av ett adelshus som är fientliga till HNG och orsakat dem mycket problem. Dessa är på planeten just nu och har sitt skepp i en docka inte långt ifrån rollpersonerna. Istället för att gå in i direkt strid så bygger Sodin Cobbler en egengjord missil av en swoop och 61 kg detonit och sänder in denna i adelshusets skeppsdocka (nu kan man ju debattera sprängregler men det kan vara intressant att veta att 0,1 kg detonit gör 5D6 i skada, således rasslar det in cirka 3000D6 i skada på skeppet). Smällen spränger adelshusets skepp i bitar, spränger sönder hela dockan, och raserar stora delar av rymdhamnen (som inte är speciellt välkonstruerad). Skrik, rök, sårade, döda, eld och totalt kaos. Förutom att göra detta så glömde Rollpersonerna göra en viktig sak, och det var att kontrollerade om Ketil klan Katol var ombord. Vilket han inte var. För när de skådade förödelsen och högg ned några överlevande från hans hov som stapplade ut ur röken så såg de honom komma rusande ned för gatan med sin livvakt. Rollpersonerna tog beslutet att det var bäst att sticka illa kvickt och lämnade planeten staden i kaos.
Roligaste ögonblick: När Cobbler "bluffar" sig förbi hotellets säkerhetspersonal genom att slänga en rökgranat och en stungranat vid deras fötter.
När Mudgore hugger ihjäl geologen som inte gjort något alls med en Cleave – ”Har man ändå en cleave så måste man ju använda den”.
SPELMÖTE TRE
Trots tidigare komplikationer med för mycket detonit och avrättningen av arbetare så är de på gott mod. Två stycken avklarade. En återstående. Rollpersonerna åker i hyperrymden mot kollegiumet som ska ha köpt koordinaterna. Plötsligt rycks deras skepp ut ur hyperrymden av en republikansk fregatt som bordar alla skepp efter resvägen i jakten på pirater och liknande avskum. Detta är som sagt mitt under krigen mellan republiken och Sith-imperiet och hyperrymdsrutterna är osäkra.
De bordar rollpersonernas skepp och söker igenom det. Till en början går det bra och Zebulon håller de upptagna med sitt kallprat. Mudgore bråkar med en protokolldroid som republikens trupper har med men det är ingen större incident. När dock republiken finner detoniten (som ligger i lårar som bär den republikens flottas sigill) och den tillfångatagna gamorreankvinnan tänker de ta in rollpersonerna till förhör. Det hela utmynnar dock till konflikt och kaos. Det visar sig att republikens soldater inte står sig väl mot en tung yxa som svingas av Mudgore och ej heller Nooks kvicka blastereld. Republikens tekniker gör dock en sista listig sak, de saboterar luftslussarna på rollpersoneras skepp och rusar sedan tillbaka till sitt eget och kopplar sig lös. Då vare sig Mudgore eller Nook har någon slags mekanisk kunskap och (Zebulon sitter i förarsätet och de andra spelarna var inte med på detta möte) så väljer de istället för att fixa med låset att försöka slita ned luftslussen för hand. Det blir många "låga" tärningsslag och det slutar med att de båda sugs ut i rymden... End of story för Nook och Mudgore.
Zebulon lyckas dock hoppa iväg till hyperrymden och tar sig förbi en HNG-anläggning för att få nyrekryterad personal.
Nya karaktärer rullas fram…
Zek – Feeorin Soldier/Mandalorian - (Sören): En storväxt Mandalorian som älskade sin stora yxa och sina vapen samt sin tunga rustning. Aggressiv och morrande.
Malika– Cathar Soldier/Martial Artist - (Totte): En vacker, smidig, kattkvinna som slåss hårt och våldsamt med sina nävar.
Med ny besättning fortsätter Zebulon uppdraget och beger sig till planeten där kollegiet ligger. Planet som är en blandning av världen i George Orwells 1984 och en kommunistiskt nation. Det är dock fredligt och harmoniskt och alla går klädda i statligt subventionerade klädesplagg. Rollpersonerna får en statligt utsedd guide som visar runt dem. Överallt är det bruna overaller och likadant utformade hus och gator. De tar sig till kollegiet och Pratar med underliga professorer. Det slutar med att Mailka nattetid bryter sig in på ett kontor och lyckas hitta en del av den information de letar efter. Det visar sig att an forskarexpedition blivit sammansatt och sänd till en planet som finns med i koordinaterna. Rollpersonerna sätter sig på skeppet och för en gång skulle så blåser de inte iväg i all hast och utan att vara jagade.
Roligaste ögonblick: När gamorreanen trakasserar protokollroboton då republikanska soldater bordar dem och den svarar med att ropa "Han anfaller" så att republikens soldater öppnar eld.
När Zebulon försöker rädda Mudgore och Nook som sugits ut i rymden genom att fånga in dem i lastutrymmen men istället kör rätt in i dem så att de blir två svedda fläckar på skeppets deflektorsköld.
På planeten Altooine så hamnar Zek i ett samtal med en statlig kvinna om varför han känner sig så otrygg att han behöver vapen hela tiden. Han blir utsatt för terapi då han begär en vapenlicens.
SPELMÖTE FYRA
Rollpersonerna åkte genom rymden och fick navigera med astrogate till ett avlägset stjärnsystem där endast HNG:s sonder varit innan. Där fann de en planet som var täckt av väldiga städer och underliga spår från en forntida civilisation. Planeten tycktes dock helt livlös men snart fann de signaler från forskarexpeditionen. De landade sitt skepp en bit ifrån och smög sig fram mot forskarnas läger. Under färden så undersökte de underliga byggnaderna som sträckte sig mot skyarna och nästan tycktes framväxta ur marken. De hade aldrig sett något liknande då den var cuthuloid och tycktes vara flera hundratusentals år gammal. Några av rollpersonerna Malika, Zek och Vassak plockade på sig underliga föremål de hittade. Även detta något som skulle visa sig få konsekvenser senare.
De lyckades efter mycket om och men fånga in forskarna även om det blev en del blodsutgjutelse. Det visade sig att denna planet finns omnämnd i en mängd legender. Den sägs vara ”Gudarnas hemvist” och finns som mytologisk plats hos en mängd tidiga civilisationer i galaxen. Mitt i alltihop arkeologiskt och religiöst prat är det en rollperson som via sin Macrokikare får syn på en ”jobbig” sak. Sith-flottans flaggskepp har just glidit in över planeten och ligger i atmosfären och sänder ned jaktskepp. Detta skepp har de stött på flera gånger tidigare i nyhetsbulletiner från republiken som varnar dem för dess förstörelseförmåga. Rollpersonerna flyr tillbaka till sitt skepp men när de väl kommer dit så har en skyttel redan landat där och vakter står utplacerade.
Zebulon och Teren går fram för att tala med dem, de andra rollpersonerna gömmer sig i skuggorna. Zebulon och Teren pratar med en kåpklädd ung man med en ljussabel vid sin sida och denne skickar upp dem till flaggskeppet för att de skall tala med deras mästare. Kvar vid rollpersonernas skepp stannar endast fem vakter och en den underliga kåpklädda individen som går ut i skuggorna och försvinner från rollpersonernas synfält. Denna Sith-lärling finner snart Zek och det hela ser ut att gå riktigt illa när Malika smyger upp på Sith-lärlingen och med ett galet tärningsslag greppar honom och med en klohand mot hans strupe hotar att skära halsen av honom. Med honom i sitt grepp så spöar de andra vakterna och tar skeppet. Därefter försöker de förhandla med Sith och få dessa att släppa Teren och Zebulon men det blir rymdstrid, rollpersonernas skepp blir sönderskjutet men de lyckas precis hoppa till Hyperrymden.
Zebulon och Teren är kvar på Sith-skeppet ”i förvar”.
De övriga rollpersonerna far till sin chef Kusthas och överlämnar Sithen och berättar vad som hänt. Kusthas är inte alls nöjd. HNG försöker hålla sig neutral och vill varken ha samröre med republiken eller sith-imperiet. Efter en smula fundering och ett antal tärningsslag så beslutar sig Hutten Kusthas efter överläggningar med övriga inom HNG’s högsta styrelse att ta kontakt med Sith och sälja planeten till dessa för en symbolisk summa. HNG lovar i detta avtal att ”glömma bort” planeten och att de ens sett Sith. Som en god gest, från Siths sida, skänks Teren och Zebulon till dem.
Rollpersonerna får en bonus för väl utfört uppdrag. Koordinaterna de samlat in förstörs och Rollpersonena måste svära på att aldrig nämna något om planeten där Sith siktades – för någon.
Roligaste ögonblick: När Rollpersonerna försöker utpressa Sith genom att säga ”Vi har er lärling, vi släpper honom om ni ger oss våra vänner.” Och Sithmästaren säger till lärlingen – ”Du har misslyckats” och därefter öppnar skeppet eld mot dem.
När Malika, Zek och Vassak testar sina olika föremål som bara verkar jättekonstiga. Bland annat en stor strut som låter jättemycket när man vevar med den.
När Zebulon bluffar en Sith-lord genom att säga något i stil med ”Ni kan inte döda oss, det finns folk som vet exakt var vi är och om vi saknas så kommer HNG att börja leta efter oss. Vi är viktigare än vad ni tror!” Därefter slår han 18 på tärningen och offrar en force point vilket räddade både hans och Terens liv.
SPELMÖTE FEM
Detta äventyr tar sin början ungefär en månad efter att förra äventyret slutade. Rollpersonerna har fått vila upp sig i hutt Kusthas palats som ligger mitt i en röd stenöken. Det börjar med att Zebulon har en ensam audiens med hutten. Kusthas vill veta om Zebulon tror att man kan lita på medlemmarna i gruppen, om inte skall han säga vilka som är opålitliga så skall Kusthas se till så de blir eliminerade. Zebulon försäkrar dock att alla är pålitliga. Därefter får de ett nytt uppdrag. De skall hitta ett piratskepp som heter Mandalas arv (eller Amidalas arm som det kommer att kallas under resten av äventyret) och sätta en spårsändare på detta. De har ledtråden till en av piraterna och rollpersonerna far iväg för att finna honom.
Efter besök på både strippklubbar och gladiatorarenor på en backwater-planet så får de en ledtråd var han kan hålla till – på sin familjegård tillsammans med sin övriga kriminella släkt. Rollpersonerna köper några speeder-bikes och far ut över det ödsliga stenlandskapet till en stor gård där piraten skall finnas. Malika smyger sig in på natten och skall hitta piraten men får ett underligt anfall och skär upp ett stort sår på sitt bröst med sina klor, det är som att något tar över hennes kropp, sedan blir allt svart och hon svimmar. När hon vaknar är hon i piraternas våld men de andra rollpersonerna stormar in till räddning. Piraten de letar efter dör dock i striden. De finner info som pekar på en asteroid där det finns en utpost och rymdhamn för allehanda slödder. Rollpersonerna beslutar att fara dit.
På vägen tillbaka till rymdhamnen så dyker ett Mandalorianskt krigsskepp ned genom de låga molnen. Ett skepp de sett tidigare cirkla högt uppe på himlen. Det släpper en Ion-bomb precis där rollpersonerna far fram. Malika och Teren lyckas fly undan smällen genom skickliga slag på sin pilot färdighet. De andra bli strandade, skeppet landar och det kommer ut tungt rustade mandalorianer och säger åt Zebulon att han är gripen. De tar även med hans vänner. Zebulon och de andra misstänker starkt att det är adelsmannen Ketil klan Katol som ligger bakom detta.
Spelmötet slutar med att Malika och Teren tar sig till sitt eget skepp och följer efter det Mandalorianska skeppet genom hyperrymden.
Roligaste ögonblick: När Sodin Cobbler bygger en spårsändare som skall vara jättebra. Han slår naturligtvis 1 och den blir fullkomligt värdelös. Det blir stor möda och mycket planering att sätta den på rätt speeder bike som gör att de skall kunna spåra piraten.
Vassak åker efter en av dräggen på gården som flyr på en speeder bike, vassak kan inte köra för sitt liv men har tur med tärningen och åker upp till personen och slår sönder dennes speeder bike med sin yxa så att föraren kraschar i backen och slår ihjäl sig.
SPELMÖTE SEX
Det mandalorianska skeppet landar i en rymdhamn på en oländig planet. De tycks vänta på något (mest troligt uppdragsgivaren – Ketil klan Katol). Malika och Teren landar med sitt skepp. Just som de landat kontaktar deras arbetsgivare Kusthas dem. Han blir fly förbannad över att de inte lyckats skydda Zebulon och säger åt dem att rädda honom eller se till att han dör – exempelvis genom att spränga mandalorianernas skepp när det står på backen. Det Zebulon vet får INTE komma ut.
Samtidigt i cellen på skeppet börjar Zek bete sig konstigt. Han börjar levitera och går inte att kontakta. Sedan blir han våldsam och börjar slå omkring sig. Även han tycks drabbad av någon form av tillfällig besatthet.
Malika och Teren lyckas dock trots alla odds ta sig in i Mandalorianernas skepp och rädda sina vänner. Det blir en våldsam strid (där Mandalorianerna slår suguselt på sina tärningar) och de lyckas besegra dem. De fortsätter på sitt piratjägaruppdrag men både Malika, Vassak och Zek känner sig yra och konstiga. De får fler anfall, både destruktiva och självdestruktiva. Till slut så går Malika bärsärk på en basar på asteroiden, hon slår ihjäl en läkare och sliter sönder massor med folk.
Rollpersonerna börjar nu oroa sig mer för sina tillstånd än för uppdraget. Zek, Malika och Vassak har alla hört samma ord ”Shambal” och sett en symbol för deras inre. De har även sett underliga varelser just i utkanten av deras synfält och i reflektioner. Efter att Zebulon använt sin kontakt och letat runt på holonätet så hittar de en ledtråd som pekar på profeten Ceupraxus som nämner detta ”Shambal” i sina visioner och profetior (shambal är även en löksort från Corellia men rollpersonerna misstänker att denna inte har något med saken att göra). Då de anser sig ha tid nog att lösa piratuppdraget senare så lämnare de asteroiden och far till planeten där Ceupraxus håller till.
Väl där så lyckas Zebulon nästla in sig till honom och när han nämner Shambal blir Ceupraxus mycket intresserad. De får veta att Shambal är en mytisk plats som han har sett i sina visioner. Gudarnas hemvist och yada yada yada. Rollpersonerna inser att Shambal är planeten där de tvingades fly från Sith. Ceupraxus, som är stark i kraften, märker även att Malika, Zek och Vassak är besatta. Andar kretsar runt dem och dessa vill inget mer än att komma hem till Shambal.
Då det blev sent och ingen riktigt visste vad de skulle göra bröt vi spelmötet här.
Roligaste ögonblick: Då Malika försöker bluffa sig in hos mandalorianerna med ”Det här är tullen – öppna luckan.” utan vare sig legitimation, uniform eller något annat. Dessutom misslyckades hon fatalt på tärningsslaget.
SPELMÖTE SJU
Det sista spelmötet fortsätter där vi lämnade rollpersonerna. Ceupraxus lyckas med kraften lägga en sköld som håller undan de besattas andar för en tid. Men mer än så kan han inte göra. Snart blir det dock en intressekonflikt mellan rollpersonerna.
Zek, Vassak och Malika inser att de mest troligt kommer att dö om de inte kan ta sig tillbaka till Shambal. De vet samtidigt att för att göra det så måste de stjäla koordinaterna från HNG. Hutten Kusthas skulle aldrig ge dem frivilligt då han inte vill hamna i problem med Sith. Zebulon är dock helt mot den planen då han är den som står närmast HNG och dessutom inte själv är drabbad. Han försöker övertala rollpersonerna att de skall utföra ”piratuppdraget” först och sedan när de klarat av det så borde hutt Kusthas vara så godhjärtad att han ger dem koordinaterna – vilket alla andra rollpersoner betvivlar. Zebulon lyckas dock, till allas förvåning, övertala Sodin Cobbler (som ändå är något av gruppens samvete) att stå på hans sida. Meda Teren, som blivit allt mer av en Sith i sin personlighet, väljer att följa med Zek, Vassak och Malika.
Gruppen splittras och efter det så kör vi med två spelgrupper och växlar mellan dem. Zebulon reser tillbaka till asteroiden med Sodin Cobbler. Han meddelar dock sin arbetsgivare Kusthas vad de andra rollpersonerna har i görningen och att de är ute efter koordinaterna och Kusthas gillrar en fälla.
De andra beger sig till Kusthas väldiga fästning och smyger sig in. Det hela går smärtfritt till dess att de tagit sig in i hans personliga kammare där informationen finns. Då glider dörrarna ned och hutt Kusthas sitter skrattande på en divan så som bara en Hutt kan. Han aktiverar en kraftsköld runt sig och från hål i väggarna strömmar giftig gas. Stridsdroider kommer ut från skuggorna och beväpnade med vassa vibroblad anfaller de rollpersonerna. Kampen blir mycket hård och Kuthas sitter skrattande på första parkett. När väl den sista droiden faller till marken står endast Zek och Teren på fötter – båda är svårt skadade. Resten har blivit nedslagna av droiderna eller utslagna av gasen.
Striden har tagit lång tid och Kusthas startar stora fläktar som tömmer kammaren på gas. Han öppnar dörrarna och utanför står hela hans livgarde. Zek och Teren har ingen chans utan blir nedkämpade.
Samtidigt på Asteroiden så har Zebulon och Sodin hittat piratskeppet och lyckas fästa en sändare på det. Uppdraget slutfört.
De andra gick det inte lika bra för. De vaknade nedgrävda i den steniga sanden inte långt ifrån Kusthas palats. Runt dem var väldiga termitstackar och när solen gick upp kröp det ut horder av illröda tusenfotingar som började äta på dem levande samtidigt som en svävardroid filmade det hela för Kusthas att avnjuta och som varning till alla som försökta trotsa HNG och Kusthas i synnerhet.
SUMMA SUMARUM
Kampanjen blev väl sådär. På grund av bihåleinflammation, magsjuka, GothCon, besök från vänner och släkt så blev kampanjen väldigt hackig och ibland gick det så långt som tre veckor mellan spelmötena vilket gjorde att allt blev rörigt.
Själva syftet med kampanjen (kan tillägga att spelarna i början fick välja en typ av kampanj där I HNGS TJÄNST var den de valde. De andra var mer ”Good Guys”) var att spelarna skulle få lära känna sektorn och inse att det inte alltid är så lätt att arbeta för en skoningslös organisation. Själva splittringen i gruppen var framtvingad (även om det kunde gått mycket mer annorlunda om alla hade varit besatta) men detta för att tvinga spelarna att Rollspela sina karaktärer lite och intrigera inom gruppen (vilket sällan händer annars). Hade dock hoppats att det skulle blivit lite mer rollspelande, känslor och diskussioner inom gruppen.
Eftersom alla började på level fem och vi spelade till dess att alla var på level nio så kände jag att jag inte hade riktigt koll på motståndet jag satte emot dem. På högre nivå har kraftfullare fiender en mängd Talents och Feats som finns i olika böcker och hade jag haft mer koll på dem så hade nog striderna blivit mer dynamiska. Dessutom så är NPC-erna på många sätt icke-optade vilket på många sätt är väldigt skönt (eftersom de är byggda på ett sätt som de borde vara – inte det sätt som de skulle vara ”bäst” på) men man inser att man måste slänga på personer med hög CL för att det skall vara en match för gruppen.
I slutändan blev det också för många böcker att hålla reda på. Funderar på att nästa gång jag leder Star Wars så skall man få välja alla Feats och Talents från grundboken och kanske en eller två böcker till beroende på vilken kampanj det rör sig om men det är max. Dessutom så blev det mycket att bära på.
Thats all for me…
Må kraften vara med er!
Spelgruppen arbetade alla åt HyperrymdsNavigationsGillet (från och med nu förkortat till HNG) som i del ett förlorade viktig information gällande koordinaterna för sektorns alla stjärnsystem. HNG har gjort sitt bästa att se till så informationen tagits bort ifrån Holonätet. Alla stora institutioner som hade snappat upp den, såsom regeringar och handelshus, blev hotade av HNG att radera den eller så skulle det vidtas drastiska åtgärder. Under tio månaders tid lyckades HNG plocka bort informationen från Holonätet och de som satt på den vågade inte bruka den. Men problemet med den undre världen kvarstod. Piratband och liknande använde den för att plundra kolonier och andra letade värdefulla asteroider eller obebodda världar där de kunde bedriva illegal gruvdrift och liknande. HNG satte därför samman en grupp personer (rollpersonerna) som skulle verka i den undre världen. Deras uppgift var att finna de som sålt eller köpt informationen och statuera exempel av dessa.
Rollpersonernas arbetsgivare var Hutten Kusthas, en av de högsta inom HNG, som är känd för sitt vresiga humör, sin frikostighet, sin förkärlek för swoop-lopp och sin grymhet gentemot sina fiender.
Rollpersonerna var alla busar/skurkar/råskinn som hade tecknat ett lukrativt 5 års kontrakt med HNG som gav dem en stadig lön och efter det fick de en ”pension” från HNG i resten av deras liv. Rollpersonerna var:
Zebulon D’Argular – Human Noble - (Klas): Gruppens ledare var adelsmannen Zebulon. Han hade en förkärlek för listiga och komplexa planer, alkohol och prostituerade. En rymdens Basil Rathbone som försöker hålla samman gruppen.
Nook Nayad – Sullustan Scoundrel - (Sören): En person som är snabb på pistolerna och mycket pricksäker. Växt upp på ett skepp som rört sig från ena sidan av galaxen till den andra.
Sodin Cobbler – Human Scout - (Jonas): Kommer från planeten Neba Khul i sektorn, hans familj är raffinaderiarbetare men många av dem deltog i de många swooplopp som hölls på planeten. Är den med mest samvete i gruppen och den som är bäst på att flyga och meka med skeppet.
Mudgore – Gamorrean Soldier - (Totte): En stor Gamorrean med en stor yxa som avskyr droider och är enkelspårig i sinnelaget.
Vassak – Trandoshan Soldier - (Marc): Tidigare arbetat som legosoldat men är nu i HNG’s tjänst. Tycker mycket om att pilla på saker, i synnerhet ljudstruten och den varma kulan, samt ha kött i munnen, helst från någon han slagit ihjäl.
Teren Marilev – Cerean Jedi - (CJ): Hans mästare var en Jedi men som tog avstånd från Jediordern under inbördeskriget och tog sin Padawan med sig. Han började studera kraftens mörka sidor men försvann sedan. Teren är med i HNG för egen vinning och är vanligen sänkt i djup meditation.
SPELMÖTE ETT
Rollpersonerna blev sända för att stoppa att illegal information såldes vidare på den svarta marknaden av en gammoreansk kvinna och gängledare som hette Kufburgh. De far till planeten Tel-Zish som till största del består av atombomade ruinstäder. De bossar två gäng på varandra. Stjäl informationen och fångar in Kufburgh. De får reda på att hon sålt dem till tre olika personer/fraktioner. En grevinna från Corellia, Ett Gruvbolag och ett Kunskapskollegium. De ger sig iväg för att finna dessa men passar på att stjäla lite kontraband från Kufburghs privata gömma. Bland annat 100 laddningar Detonit stulet från republiken som kommer orsaka stor förödelse samt försätta rollpersonerna i knipa.
Roligaste ögonblick: När de fick för sig att jaga en underlig best i kloakerna (bara för att) och Gamorreanen Mudgore gick först runt ett hörn och med en elak kloattack blev slagen medvetslös på en gång.
SPELMÖTE TVÅ
Rollpersonerna tar sig till en rymdstation där de ska hitta den Corelliska grevinnan (den första på deras lista). Då de inte får ta med sig vapen så tar gamorreanen med sig en mopp. De dricker sig modiga med sprit på en bar medan de fixar fram information och utrustning. De får reda på att grevinnan bor på ett luxuöst hotell och för att ta sig in skaffar de sig uniformer och falsk ID för att reparera en gravitationsprocessor. De tar sig in i hennes svit då inte hon är där och börjar söka igenom den. De hittar ett kassaskåp men misslyckas med att få upp det. Grevinnan och hennes följe kommer, hon visar sig vara en eldig ung dam, som inte alls kan förstå vad dessa råskinn gör i henne svit. Det blir våldsamheter, gamorreanen slår ned två droider för att skrämma grevinnan men hon blir istället rosenrasande. Hennes modige tjänare, mannen som alltid har migrän, hugger ned gamorreanen Mudgore med några stötar från sin vibrovärja.
Cobbler får dock tag på grevinnan och tar henne som gisslan. Hon ger dem koden till kassaskåpet och de plockar på sig datadisken med koordinaterna. Just då störtar hotellets säkerhetsstyrka in i rummet (larm och laservapen lockar till sig dem snabbt). Rollpersonerna försöker bluffa sig ur det hela men Cobbler kastar en rökgranat och en stungranat på säkerhetsstyrkan och sedan flyr rollpersonerna medan sprinklersystemet sätter igång och larmet tjuter. De kommer till skeppet och lämnar stationen illa kvickt.
De firar på vägen – en stoppad, två återstår!
De tar sig till en ödslig skitplanet (Sodin Cobblers hemplanet för övrigt – Neba-Khul) där Gruvbolaget som köpt koordinaterna illegalt håller till. Dessa hyr nu in folk som vill arbeta som djuprymdsgruvarbetare. Rollpersonerna tar anställning för att nästla sig in och ta reda på vem av dem som har informationen. Det visar sig snart att gruvarbetarna är hårt ansträngda som hoppas att detta skall bli vändningen för dem. De är små män som försöker hanka sig fram i en galax söndersliten av krig. Deras ledare är en Ithoriansk geolog som egentligen inte är intresserad av gruvarbete – men däremot av stenar – och det är han som förser dem med skeppet men mannen som alla gruvarbetare ser upp till är Förmannen. Det är också han som har tagit initiativet att fixa koordinaterna och är den som hyr in folk.
För att lösa det hela så placerar rollpersonerna en liten bomb på Gruvchefen och Förmannenss svävare och detonerar denna när dessa två ska åka till sitt skepp. Därefter så huggar de ned förmannen och den oskyldige Ithoriern. Tar informationen och varnar alla i närheten att inte bråka med Hyperrymdnavigationsgillet.
Innan de lämnar planeten får de ett sidouppdrag av sin chef. Detta är att tillintetgöra en person vid namn Ketil klan Katol som är medlem av ett adelshus som är fientliga till HNG och orsakat dem mycket problem. Dessa är på planeten just nu och har sitt skepp i en docka inte långt ifrån rollpersonerna. Istället för att gå in i direkt strid så bygger Sodin Cobbler en egengjord missil av en swoop och 61 kg detonit och sänder in denna i adelshusets skeppsdocka (nu kan man ju debattera sprängregler men det kan vara intressant att veta att 0,1 kg detonit gör 5D6 i skada, således rasslar det in cirka 3000D6 i skada på skeppet). Smällen spränger adelshusets skepp i bitar, spränger sönder hela dockan, och raserar stora delar av rymdhamnen (som inte är speciellt välkonstruerad). Skrik, rök, sårade, döda, eld och totalt kaos. Förutom att göra detta så glömde Rollpersonerna göra en viktig sak, och det var att kontrollerade om Ketil klan Katol var ombord. Vilket han inte var. För när de skådade förödelsen och högg ned några överlevande från hans hov som stapplade ut ur röken så såg de honom komma rusande ned för gatan med sin livvakt. Rollpersonerna tog beslutet att det var bäst att sticka illa kvickt och lämnade planeten staden i kaos.
Roligaste ögonblick: När Cobbler "bluffar" sig förbi hotellets säkerhetspersonal genom att slänga en rökgranat och en stungranat vid deras fötter.
När Mudgore hugger ihjäl geologen som inte gjort något alls med en Cleave – ”Har man ändå en cleave så måste man ju använda den”.
SPELMÖTE TRE
Trots tidigare komplikationer med för mycket detonit och avrättningen av arbetare så är de på gott mod. Två stycken avklarade. En återstående. Rollpersonerna åker i hyperrymden mot kollegiumet som ska ha köpt koordinaterna. Plötsligt rycks deras skepp ut ur hyperrymden av en republikansk fregatt som bordar alla skepp efter resvägen i jakten på pirater och liknande avskum. Detta är som sagt mitt under krigen mellan republiken och Sith-imperiet och hyperrymdsrutterna är osäkra.
De bordar rollpersonernas skepp och söker igenom det. Till en början går det bra och Zebulon håller de upptagna med sitt kallprat. Mudgore bråkar med en protokolldroid som republikens trupper har med men det är ingen större incident. När dock republiken finner detoniten (som ligger i lårar som bär den republikens flottas sigill) och den tillfångatagna gamorreankvinnan tänker de ta in rollpersonerna till förhör. Det hela utmynnar dock till konflikt och kaos. Det visar sig att republikens soldater inte står sig väl mot en tung yxa som svingas av Mudgore och ej heller Nooks kvicka blastereld. Republikens tekniker gör dock en sista listig sak, de saboterar luftslussarna på rollpersoneras skepp och rusar sedan tillbaka till sitt eget och kopplar sig lös. Då vare sig Mudgore eller Nook har någon slags mekanisk kunskap och (Zebulon sitter i förarsätet och de andra spelarna var inte med på detta möte) så väljer de istället för att fixa med låset att försöka slita ned luftslussen för hand. Det blir många "låga" tärningsslag och det slutar med att de båda sugs ut i rymden... End of story för Nook och Mudgore.
Zebulon lyckas dock hoppa iväg till hyperrymden och tar sig förbi en HNG-anläggning för att få nyrekryterad personal.
Nya karaktärer rullas fram…
Zek – Feeorin Soldier/Mandalorian - (Sören): En storväxt Mandalorian som älskade sin stora yxa och sina vapen samt sin tunga rustning. Aggressiv och morrande.
Malika– Cathar Soldier/Martial Artist - (Totte): En vacker, smidig, kattkvinna som slåss hårt och våldsamt med sina nävar.
Med ny besättning fortsätter Zebulon uppdraget och beger sig till planeten där kollegiet ligger. Planet som är en blandning av världen i George Orwells 1984 och en kommunistiskt nation. Det är dock fredligt och harmoniskt och alla går klädda i statligt subventionerade klädesplagg. Rollpersonerna får en statligt utsedd guide som visar runt dem. Överallt är det bruna overaller och likadant utformade hus och gator. De tar sig till kollegiet och Pratar med underliga professorer. Det slutar med att Mailka nattetid bryter sig in på ett kontor och lyckas hitta en del av den information de letar efter. Det visar sig att an forskarexpedition blivit sammansatt och sänd till en planet som finns med i koordinaterna. Rollpersonerna sätter sig på skeppet och för en gång skulle så blåser de inte iväg i all hast och utan att vara jagade.
Roligaste ögonblick: När gamorreanen trakasserar protokollroboton då republikanska soldater bordar dem och den svarar med att ropa "Han anfaller" så att republikens soldater öppnar eld.
När Zebulon försöker rädda Mudgore och Nook som sugits ut i rymden genom att fånga in dem i lastutrymmen men istället kör rätt in i dem så att de blir två svedda fläckar på skeppets deflektorsköld.
På planeten Altooine så hamnar Zek i ett samtal med en statlig kvinna om varför han känner sig så otrygg att han behöver vapen hela tiden. Han blir utsatt för terapi då han begär en vapenlicens.
SPELMÖTE FYRA
Rollpersonerna åkte genom rymden och fick navigera med astrogate till ett avlägset stjärnsystem där endast HNG:s sonder varit innan. Där fann de en planet som var täckt av väldiga städer och underliga spår från en forntida civilisation. Planeten tycktes dock helt livlös men snart fann de signaler från forskarexpeditionen. De landade sitt skepp en bit ifrån och smög sig fram mot forskarnas läger. Under färden så undersökte de underliga byggnaderna som sträckte sig mot skyarna och nästan tycktes framväxta ur marken. De hade aldrig sett något liknande då den var cuthuloid och tycktes vara flera hundratusentals år gammal. Några av rollpersonerna Malika, Zek och Vassak plockade på sig underliga föremål de hittade. Även detta något som skulle visa sig få konsekvenser senare.
De lyckades efter mycket om och men fånga in forskarna även om det blev en del blodsutgjutelse. Det visade sig att denna planet finns omnämnd i en mängd legender. Den sägs vara ”Gudarnas hemvist” och finns som mytologisk plats hos en mängd tidiga civilisationer i galaxen. Mitt i alltihop arkeologiskt och religiöst prat är det en rollperson som via sin Macrokikare får syn på en ”jobbig” sak. Sith-flottans flaggskepp har just glidit in över planeten och ligger i atmosfären och sänder ned jaktskepp. Detta skepp har de stött på flera gånger tidigare i nyhetsbulletiner från republiken som varnar dem för dess förstörelseförmåga. Rollpersonerna flyr tillbaka till sitt skepp men när de väl kommer dit så har en skyttel redan landat där och vakter står utplacerade.
Zebulon och Teren går fram för att tala med dem, de andra rollpersonerna gömmer sig i skuggorna. Zebulon och Teren pratar med en kåpklädd ung man med en ljussabel vid sin sida och denne skickar upp dem till flaggskeppet för att de skall tala med deras mästare. Kvar vid rollpersonernas skepp stannar endast fem vakter och en den underliga kåpklädda individen som går ut i skuggorna och försvinner från rollpersonernas synfält. Denna Sith-lärling finner snart Zek och det hela ser ut att gå riktigt illa när Malika smyger upp på Sith-lärlingen och med ett galet tärningsslag greppar honom och med en klohand mot hans strupe hotar att skära halsen av honom. Med honom i sitt grepp så spöar de andra vakterna och tar skeppet. Därefter försöker de förhandla med Sith och få dessa att släppa Teren och Zebulon men det blir rymdstrid, rollpersonernas skepp blir sönderskjutet men de lyckas precis hoppa till Hyperrymden.
Zebulon och Teren är kvar på Sith-skeppet ”i förvar”.
De övriga rollpersonerna far till sin chef Kusthas och överlämnar Sithen och berättar vad som hänt. Kusthas är inte alls nöjd. HNG försöker hålla sig neutral och vill varken ha samröre med republiken eller sith-imperiet. Efter en smula fundering och ett antal tärningsslag så beslutar sig Hutten Kusthas efter överläggningar med övriga inom HNG’s högsta styrelse att ta kontakt med Sith och sälja planeten till dessa för en symbolisk summa. HNG lovar i detta avtal att ”glömma bort” planeten och att de ens sett Sith. Som en god gest, från Siths sida, skänks Teren och Zebulon till dem.
Rollpersonerna får en bonus för väl utfört uppdrag. Koordinaterna de samlat in förstörs och Rollpersonena måste svära på att aldrig nämna något om planeten där Sith siktades – för någon.
Roligaste ögonblick: När Rollpersonerna försöker utpressa Sith genom att säga ”Vi har er lärling, vi släpper honom om ni ger oss våra vänner.” Och Sithmästaren säger till lärlingen – ”Du har misslyckats” och därefter öppnar skeppet eld mot dem.
När Malika, Zek och Vassak testar sina olika föremål som bara verkar jättekonstiga. Bland annat en stor strut som låter jättemycket när man vevar med den.
När Zebulon bluffar en Sith-lord genom att säga något i stil med ”Ni kan inte döda oss, det finns folk som vet exakt var vi är och om vi saknas så kommer HNG att börja leta efter oss. Vi är viktigare än vad ni tror!” Därefter slår han 18 på tärningen och offrar en force point vilket räddade både hans och Terens liv.
SPELMÖTE FEM
Detta äventyr tar sin början ungefär en månad efter att förra äventyret slutade. Rollpersonerna har fått vila upp sig i hutt Kusthas palats som ligger mitt i en röd stenöken. Det börjar med att Zebulon har en ensam audiens med hutten. Kusthas vill veta om Zebulon tror att man kan lita på medlemmarna i gruppen, om inte skall han säga vilka som är opålitliga så skall Kusthas se till så de blir eliminerade. Zebulon försäkrar dock att alla är pålitliga. Därefter får de ett nytt uppdrag. De skall hitta ett piratskepp som heter Mandalas arv (eller Amidalas arm som det kommer att kallas under resten av äventyret) och sätta en spårsändare på detta. De har ledtråden till en av piraterna och rollpersonerna far iväg för att finna honom.
Efter besök på både strippklubbar och gladiatorarenor på en backwater-planet så får de en ledtråd var han kan hålla till – på sin familjegård tillsammans med sin övriga kriminella släkt. Rollpersonerna köper några speeder-bikes och far ut över det ödsliga stenlandskapet till en stor gård där piraten skall finnas. Malika smyger sig in på natten och skall hitta piraten men får ett underligt anfall och skär upp ett stort sår på sitt bröst med sina klor, det är som att något tar över hennes kropp, sedan blir allt svart och hon svimmar. När hon vaknar är hon i piraternas våld men de andra rollpersonerna stormar in till räddning. Piraten de letar efter dör dock i striden. De finner info som pekar på en asteroid där det finns en utpost och rymdhamn för allehanda slödder. Rollpersonerna beslutar att fara dit.
På vägen tillbaka till rymdhamnen så dyker ett Mandalorianskt krigsskepp ned genom de låga molnen. Ett skepp de sett tidigare cirkla högt uppe på himlen. Det släpper en Ion-bomb precis där rollpersonerna far fram. Malika och Teren lyckas fly undan smällen genom skickliga slag på sin pilot färdighet. De andra bli strandade, skeppet landar och det kommer ut tungt rustade mandalorianer och säger åt Zebulon att han är gripen. De tar även med hans vänner. Zebulon och de andra misstänker starkt att det är adelsmannen Ketil klan Katol som ligger bakom detta.
Spelmötet slutar med att Malika och Teren tar sig till sitt eget skepp och följer efter det Mandalorianska skeppet genom hyperrymden.
Roligaste ögonblick: När Sodin Cobbler bygger en spårsändare som skall vara jättebra. Han slår naturligtvis 1 och den blir fullkomligt värdelös. Det blir stor möda och mycket planering att sätta den på rätt speeder bike som gör att de skall kunna spåra piraten.
Vassak åker efter en av dräggen på gården som flyr på en speeder bike, vassak kan inte köra för sitt liv men har tur med tärningen och åker upp till personen och slår sönder dennes speeder bike med sin yxa så att föraren kraschar i backen och slår ihjäl sig.
SPELMÖTE SEX
Det mandalorianska skeppet landar i en rymdhamn på en oländig planet. De tycks vänta på något (mest troligt uppdragsgivaren – Ketil klan Katol). Malika och Teren landar med sitt skepp. Just som de landat kontaktar deras arbetsgivare Kusthas dem. Han blir fly förbannad över att de inte lyckats skydda Zebulon och säger åt dem att rädda honom eller se till att han dör – exempelvis genom att spränga mandalorianernas skepp när det står på backen. Det Zebulon vet får INTE komma ut.
Samtidigt i cellen på skeppet börjar Zek bete sig konstigt. Han börjar levitera och går inte att kontakta. Sedan blir han våldsam och börjar slå omkring sig. Även han tycks drabbad av någon form av tillfällig besatthet.
Malika och Teren lyckas dock trots alla odds ta sig in i Mandalorianernas skepp och rädda sina vänner. Det blir en våldsam strid (där Mandalorianerna slår suguselt på sina tärningar) och de lyckas besegra dem. De fortsätter på sitt piratjägaruppdrag men både Malika, Vassak och Zek känner sig yra och konstiga. De får fler anfall, både destruktiva och självdestruktiva. Till slut så går Malika bärsärk på en basar på asteroiden, hon slår ihjäl en läkare och sliter sönder massor med folk.
Rollpersonerna börjar nu oroa sig mer för sina tillstånd än för uppdraget. Zek, Malika och Vassak har alla hört samma ord ”Shambal” och sett en symbol för deras inre. De har även sett underliga varelser just i utkanten av deras synfält och i reflektioner. Efter att Zebulon använt sin kontakt och letat runt på holonätet så hittar de en ledtråd som pekar på profeten Ceupraxus som nämner detta ”Shambal” i sina visioner och profetior (shambal är även en löksort från Corellia men rollpersonerna misstänker att denna inte har något med saken att göra). Då de anser sig ha tid nog att lösa piratuppdraget senare så lämnare de asteroiden och far till planeten där Ceupraxus håller till.
Väl där så lyckas Zebulon nästla in sig till honom och när han nämner Shambal blir Ceupraxus mycket intresserad. De får veta att Shambal är en mytisk plats som han har sett i sina visioner. Gudarnas hemvist och yada yada yada. Rollpersonerna inser att Shambal är planeten där de tvingades fly från Sith. Ceupraxus, som är stark i kraften, märker även att Malika, Zek och Vassak är besatta. Andar kretsar runt dem och dessa vill inget mer än att komma hem till Shambal.
Då det blev sent och ingen riktigt visste vad de skulle göra bröt vi spelmötet här.
Roligaste ögonblick: Då Malika försöker bluffa sig in hos mandalorianerna med ”Det här är tullen – öppna luckan.” utan vare sig legitimation, uniform eller något annat. Dessutom misslyckades hon fatalt på tärningsslaget.
SPELMÖTE SJU
Det sista spelmötet fortsätter där vi lämnade rollpersonerna. Ceupraxus lyckas med kraften lägga en sköld som håller undan de besattas andar för en tid. Men mer än så kan han inte göra. Snart blir det dock en intressekonflikt mellan rollpersonerna.
Zek, Vassak och Malika inser att de mest troligt kommer att dö om de inte kan ta sig tillbaka till Shambal. De vet samtidigt att för att göra det så måste de stjäla koordinaterna från HNG. Hutten Kusthas skulle aldrig ge dem frivilligt då han inte vill hamna i problem med Sith. Zebulon är dock helt mot den planen då han är den som står närmast HNG och dessutom inte själv är drabbad. Han försöker övertala rollpersonerna att de skall utföra ”piratuppdraget” först och sedan när de klarat av det så borde hutt Kusthas vara så godhjärtad att han ger dem koordinaterna – vilket alla andra rollpersoner betvivlar. Zebulon lyckas dock, till allas förvåning, övertala Sodin Cobbler (som ändå är något av gruppens samvete) att stå på hans sida. Meda Teren, som blivit allt mer av en Sith i sin personlighet, väljer att följa med Zek, Vassak och Malika.
Gruppen splittras och efter det så kör vi med två spelgrupper och växlar mellan dem. Zebulon reser tillbaka till asteroiden med Sodin Cobbler. Han meddelar dock sin arbetsgivare Kusthas vad de andra rollpersonerna har i görningen och att de är ute efter koordinaterna och Kusthas gillrar en fälla.
De andra beger sig till Kusthas väldiga fästning och smyger sig in. Det hela går smärtfritt till dess att de tagit sig in i hans personliga kammare där informationen finns. Då glider dörrarna ned och hutt Kusthas sitter skrattande på en divan så som bara en Hutt kan. Han aktiverar en kraftsköld runt sig och från hål i väggarna strömmar giftig gas. Stridsdroider kommer ut från skuggorna och beväpnade med vassa vibroblad anfaller de rollpersonerna. Kampen blir mycket hård och Kuthas sitter skrattande på första parkett. När väl den sista droiden faller till marken står endast Zek och Teren på fötter – båda är svårt skadade. Resten har blivit nedslagna av droiderna eller utslagna av gasen.
Striden har tagit lång tid och Kusthas startar stora fläktar som tömmer kammaren på gas. Han öppnar dörrarna och utanför står hela hans livgarde. Zek och Teren har ingen chans utan blir nedkämpade.
Samtidigt på Asteroiden så har Zebulon och Sodin hittat piratskeppet och lyckas fästa en sändare på det. Uppdraget slutfört.
De andra gick det inte lika bra för. De vaknade nedgrävda i den steniga sanden inte långt ifrån Kusthas palats. Runt dem var väldiga termitstackar och när solen gick upp kröp det ut horder av illröda tusenfotingar som började äta på dem levande samtidigt som en svävardroid filmade det hela för Kusthas att avnjuta och som varning till alla som försökta trotsa HNG och Kusthas i synnerhet.
SUMMA SUMARUM
Kampanjen blev väl sådär. På grund av bihåleinflammation, magsjuka, GothCon, besök från vänner och släkt så blev kampanjen väldigt hackig och ibland gick det så långt som tre veckor mellan spelmötena vilket gjorde att allt blev rörigt.
Själva syftet med kampanjen (kan tillägga att spelarna i början fick välja en typ av kampanj där I HNGS TJÄNST var den de valde. De andra var mer ”Good Guys”) var att spelarna skulle få lära känna sektorn och inse att det inte alltid är så lätt att arbeta för en skoningslös organisation. Själva splittringen i gruppen var framtvingad (även om det kunde gått mycket mer annorlunda om alla hade varit besatta) men detta för att tvinga spelarna att Rollspela sina karaktärer lite och intrigera inom gruppen (vilket sällan händer annars). Hade dock hoppats att det skulle blivit lite mer rollspelande, känslor och diskussioner inom gruppen.
Eftersom alla började på level fem och vi spelade till dess att alla var på level nio så kände jag att jag inte hade riktigt koll på motståndet jag satte emot dem. På högre nivå har kraftfullare fiender en mängd Talents och Feats som finns i olika böcker och hade jag haft mer koll på dem så hade nog striderna blivit mer dynamiska. Dessutom så är NPC-erna på många sätt icke-optade vilket på många sätt är väldigt skönt (eftersom de är byggda på ett sätt som de borde vara – inte det sätt som de skulle vara ”bäst” på) men man inser att man måste slänga på personer med hög CL för att det skall vara en match för gruppen.
I slutändan blev det också för många böcker att hålla reda på. Funderar på att nästa gång jag leder Star Wars så skall man få välja alla Feats och Talents från grundboken och kanske en eller två böcker till beroende på vilken kampanj det rör sig om men det är max. Dessutom så blev det mycket att bära på.
Thats all for me…
Må kraften vara med er!
