Nekromanti Stiga i levels, hur och när?

[ForgottenRealms]

Hej,

Jag har alltid undrat över vad som gäller angående levels och när och hur man kan stiga i dessa. Min personliga mening är att man hela tiden lär sig under tidens gång och att man efter en viss tid blivit så pass mycket duktigare på att vissa saker att man helt enkelt "räknas" som en level högre och därmed också får den bonusen man får.

Enligt regelboken och vissa person så kan man inte levla förän i slutet av ett äventyr, av någon anledning jag aldrig fått något bra svar på.

Det naturliga vore ju att man successivt lär sig saker och blir bättre och bättre efter varje strid och varje gång man lyckats med en färdighet. Inte att man helt plötsligt efter ett äventyr eller när man "slår sig till ro" stiger.

Jag reflekterar lite också till dom växande antalen datorspel som följer 3:e upplagan av D&D reglerna. För visso är det datorspel och brukar inte vara strikta reglerna av praktiska själ, men i just detta fall tror jag inte att det hade någon inverkan.

Vad är det egentligen som gäller? Hur gör ni? Låter ni spelare gå upp i levels under äventyrens gång eller förbjuder ni detta?

Detta har i viss del också att göra hur man delar ut XP. Jag menar inte att man ska få direkt efter varje strid kanske, men åtminstående varje vecka eller dyligt. Alltför ofta händer det att man dessutom får tillräckligt att stiga mer än 1 level och då blir av med alla överskjutande poäng.

 

[Dante]

Min metod ...

Jag delar ut XP efter varje spelomgång – oavsett om vi är mitt i ett äventyr eller ej – och låter de som fått ihop tillräckligt mycket gå upp en level.

I den Adventure Path-serie som WotC gav ut till D&D 3e var det meningen att man skulle levla under äventyrets gång. (Annars fick man storsmisk av »slutbossen«.)

Ibland kan det dock uppstå speciella situationer: Om en wizard levlar utan att han haft tillgång till sin spellbook sedan han levlade senast, eller om han helt enkelt inte haft möjlighet att bedriva magiska studier, ger jag honom inga nya spells för den nya leveln. Dem får han först när han haft möjlighet att »plugga ikapp«.

 

[Pom]

Hur gör ni? Låter ni spelare gå upp i levels under äventyrens gång eller förbjuder ni detta?

Jag kör väldigt sällan äventyr med tydlig början och avslutning, även om enskilda mer eller mindre dominerande skeenden kan både börja och sluta mycket tydligt. Istället rullar kampanjen på med händelser introducerade av mig och spelarna och PC och NPC som håller på med planer.
Så att dela ut XP vid äventyrets slut är inte görligt.

Dessutom har jag skippat XP och delar istället ut levels någorlunda regelbundet. Det brukar bli i slutet av en spelomgång. Det blir aldrig mitt i en strid, men det kan ibland bli från ena stunden till den andra i kampanjtid. Ofta blir det av praktiska skäl över natten eller så.

 

[Troberg]

Enligt regelboken och vissa person så kan man inte levla förän i slutet av ett äventyr, av någon anledning jag aldrig fått något bra svar på.

Rent praktiska skäl. Det stör flytet i spelet, det är bättre att hantera sådant utanför spelsessionen.

Jag reflekterar lite också till dom växande antalen datorspel som följer 3:e upplagan av D&D reglerna. För visso är det datorspel och brukar inte vara strikta reglerna av praktiska själ, men i just detta fall tror jag inte att det hade någon inverkan.

I ett datorspel så hanterar dator kontinuerlig ökning av XP och level, så det sabbar inte flytet. Där går det alltså bra.

 

[ForgottenRealms]

Men om man t.ex spelar ett längre äventyr där man har en bas att utgå ifrån, sabbar det flytet om man tar en paus i mitten av äventyret och låter karaktärerna gå upp i levels om dom har tillräckligt med poäng?

För mig så faller det sig helt normalt att då och då ta en paus i själva sökandet eller jagandet för att läka sår, köpa ny utrustning man blivit av med eller dyligt. Varför då inte låta spelare få chansen att också levla?

 

[Troberg]

Men om man t.ex spelar ett längre äventyr där man har en bas att utgå ifrån, sabbar det flytet om man tar en paus i mitten av äventyret och låter karaktärerna gå upp i levels om dom har tillräckligt med poäng?

Ge spelaren en karaktär av tillräckligt hög level för att klara sig om han inte kastar sig huvudstupa in i saker utan låter de bättre karaktärerna göra grovjobbet och bara tar det lugnt och lär sig. Han kommer att vara ikapp på några speltillfällen och du behöver inte ta en paus för att han ska hinna ikapp.

Edit: Svarade på ett annat inlägg än vad jag trodde, vänligen ignorera mitt pladder. Allt är precis som vanligt med andra ord.

 

[Zawoud]

Jag brukar vara generös med levlandet och bara kräva att de tar en dag ledigt för att trimma in sina nya färdigheter. Det brukar de kunna göra så fort de kommit tillbaka till basen. Det stämmer också med reglerna (som tillåter viss variation) så lyssna du inte på de vissa personerna.

 

[Bombu]

Hur vill du själv göra?

ja det kan ju vara en lite intetsägande kommentar men icke desto mindre.


Jag tycker det är lagom att få en level när det är någon form av paus, i mitten av en strid är ofta opraktiskt.

Men pausen tycker jag mer hör ihop med spelgruppen än spelvärlden.

Dvs när det blir paus i Verkliga livet.

Jag tycker inte det är nått speciellt man måste göra, utan snarare hur du vill göra.

Känn dig inte pressad av reglerna för att göra på nått speciellt sätt. Gör som du själv vill

Bombu

 

[Oldtimer]

Vad är det egentligen som gäller? Hur gör ni? Låter ni spelare gå upp i levels under äventyrens gång eller förbjuder ni detta?

Vad som gäller har varierat stort när det gäller (A)D&D. Vissa versioner har krävt en veckas träning för att få gå upp en grad, medan andra inte har ställt några krav alls.

Själv anser jag att man har rätt att ta en ny grad i samma ögonblick som man har tillräckligt med EP. Det är en egentligen kontinuerlig process och själva gradstigandet är bara en spelteknisk detalj. Lägg märke till att man inte måste ta en ny grad bara för att man har EP nog. Om man avser att spendera EP på något, kan man ibland behöva låta bli.

Så för min del handlar det inte om när man får ta en ny grad, utan när man får fler EP. Mitt i en strid är närmast omöjligt, eftersom man inte får EP förrän man övervunnit utmaningen (om man nu inte hårddrar det och anser att varje motståndare är en egen utmaning). Efter varje situation eller i slutet av varje speltillfälle brukar vara lagom. Vilket jag gör beror på tempot just där. Om det inte stör tempot delar jag gärna ut EP direkt, i annat fall tar vi alltihop i slutet av spelkvällen.

/Mikael

 

[Guest]

Strikt regeltolkning D&D 3,5

Mycket intressant diskussion. De flesta verkar vara för hemma-gjorda lösningar, vilket förstås är helt ok. Men reglerna säger mycket tydligt att PCs "endast kan stiga mellan äventyr och att överskjutande xp förgås". Detta är givetvis för att förhindra att exempelvis låga karaktärer stiger för snabbt. Hur kul är det att spela klart ett äventyr för PCs level 1-3, då samtliga redan stigit till level 4? Det nya poängsystemet gör att låga PCs stiger mycket snabbt. Med det gamla ADD systemet fick man ungefär 75 xp för en standard-orch. Med D&D 3.5 får man minst 150 xp, ja till och med 300 xp om orchen har en PC-klass. Redan ADD-reglerna klargjorda att man delade ut xp mellan äventyren. PCs skulle då ges tid att träna, öva och begrunda sina praktiska erfarenheter. XP är ju inte bara faktiska bedrifter, utan även tid att träna/öva vilket ger utslag i nya skills och feats (levels). Bara för att man slår ner ett gäng orcher innebär inte att man direkt lär sig massa nya stridstekniker. Detta sker då man övar nya tekniker som man exempelvis sett och upplevt på slagfältet. Jag menar att de nya 3.5 reglerna är välbalanserade efter många års speltestande. Högre poäng för låga karaktärer, och xp mellan äventyren fungerar bra. Men som sagt diskussionen är intressant.

 

[Zawoud]

Re: Strikt regeltolkning D&D 3,5

Så tydliga tycker jag inte att reglerna är.

DMG s.36: "You may wish to award experience points at the end of a session to enable playres to advance their characters in level if they have enough experience points."

Ska man bara dela ut xp efter ett avslutat äventyr så får man allt spela ganska små äventyr. Många äventyrsmoduler på marknaden kräver att karaktärerna avancerar minst en nivå under äventyrets gång.

 

[Guest]

Re: Strikt regeltolkning D&D 3,5

Men Players Handbook, som ändå är regelboken (DMG känns mer som ett diskussionsforum och ger tips och råd), säger ju tydligt (se kapitlet Adventuring: XP awards) att xp ska delas ut MELLAN äventyr och att poäng som skjuter över förgås. Dvs man stannar 1 poäng kort om den övre gränsen. Detta är ju helt klart en fast regel. De flesta i diskussionen här tillåter ju level-stigning under äventyr, men tycker ni inte att det går för fort då?

 

[DeBracy]

Re: Strikt regeltolkning D&D 3,5

De flesta i diskussionen här tillåter ju level-stigning under äventyr, men tycker ni inte att det går för fort då?

Det beror helt och fullt på hur långa äventyr man har. Om äventyret tar uppåt tio tillfällen a 5 timmar är det väl knappast skoj att behöva vänta så länge på att få komma upp en sketen liten level?

 

[Zawoud]

Re: Strikt regeltolkning D&D 3,5

DMG är lika mycket regelbok som PHB.

3.0 och 3.5 har en tendens att susa igenom de första nivåerna, men jag tycker personligen att det är bättre att reducera XP totalt sett än att låta XP frysa inne. Regeln att man inte kan stiga mer än en nivå på ett bräde är en bra regel, men jag tror att den slår snett om man delar ut XP alltför sällan.

Hur ofta man tycker att karaktärerna ska avancera skiljer sig väldigt mellan spelgrupper. Jag har själv testat att spela med normal XP och tycker att det går väl fort (gamla minnen från 1e har en tendens att bli normgivande) och har fastnat för 50% som taxa. Det funkar bra och karaktärerna avancerar än så länge var tredje eller fjärde spelomgång. Däremot är vi fortfarande på vårt första äventyr (om man med det menar det som ryms inom två pärmar) trots att karaktärerna nu har nått nivå 4.

 

[Dante]

Ännu striktare regeltolkning ...

Nja, om du syftar på D&D3.5 menar du nog Player’s Handbook, kapitlet Classes, avsnittet Experience and Levels (s. 58).

Där står ordagrant: »The DM assigns XP to the characters at the end of each adventure based on what they have accomplished.«

Men eftersom alla regler för hur man beräknar och delar ut XP finns i Dungeon Master’s Guide (det som står i PH är bara en kort förklaring av XP samt vad som händer när man levlar, så att den som läser boken ska slippa undra vad håken det där XP är för slag) känns det rimligare att gå efter vad som står där (om man nu ska tillämpa en strikt regeltolkning alltså, vilket inte alls är nödvändigt).

I kapitlet Using the Rules, avsnittet Experience Awards (s. 36) kan man läsa följande: »You may wish to award experience points at the end of a session to enable the players to advance their characters in level if they have enough experience points. Alternatively, you may wish to give out XP awards at the beginning of the game session following the one in which the characters earned it.«

Händelsevis slumpar det sig så att det är exakt så jag gör. Detta beror nu inte på att jag är regeltaliban, utan helt enkelt på att jag alltid gjort så och att det är svårt att lära gamla hundar sitta.

 

[Guest]

Re: Ännu striktare regeltolkning ...

Jag ser det som att DMG i denna fråga mer är som ett diskussionsforum där den säger att DM kan om han vill ge ut XP under äventyrets gång (vid spelsessionens slut). PHB som är fasta regler lämnar inte detta ämne öppet för diskussion. Som med allt annat är DMG en källa för inspiration och tips hur man kan spela. PHB är de konkreta reglerna. Jag tycker helt enkelt att PCs stiger för snabbt om de får stiga obegränsat under äventyrens gång.

 

[Guest]

Kärnan i problemet

Jag menar att detta är kärnan i problemet. Om PCs stiger till level 4 redan i första äventyret. Om detta äventyr (ex: The Sunless Citadel, The Shattered Circle, Keep on the Borderland) är för PCs level 1-3 så har ju förutsättningarna fundamentalt förändrats. Istället för att äventyret stegras i svårighetsgrad mot ett avslutande crescendo, så växer PCs styrka genom deras levelstigning så att i slutet av äventyret är de starkare och kan hantera utmaningarna lättare/bättre än vad de gjorde i början. De "växer ur" äventyrets svårighetsgrad.

 

[Dante]

Förvirrad (eller kanske bara trött) ...

Jag tror ditt förra inlägg innehöll en Symbol of Greater Confusion, för jag begriper inte riktigt hur du menar.

Regler i PH är huggna i sten men regler i DMG är lösa riktlinjer?

Äh, jag går och lägger mig. Jag läser om den här tråden i morgon när jag är pigg och klar i knoppen, så kanske förvirringen skingras.

 

[Dante]

Ang. Sunless Citadel ...

I just Sunless Citadel är det ju faktiskt meningen att man ska levla under äventyrets gång, eftersom motståndet stegras hela tiden.

Det äventyrargäng som trillar in till Belak, Kulket, Sharwyn och Sir Braford och fortfarande är på level 1 löper stor risk att åka på råsmörj.

Visst ja, jag skulle ju gå och lägga mig.

 

[Guest]

Re: Förvirrad (eller kanske bara trött) ...

Players Handbook är själva reglerna för hur man spelar D&D. Även DMG utgör regler, men mycket är också tips, råd, och förslag på hur man kan spela D&D. Exempelvis hur man kan välja mellan att slå fram PCs (3d6, 4d6 ta bort sämsta slag, 5d6 ta bort två sämsta, point-buy, etc). Likaledes för DMG en diskussion och ger förslag på hur man kan välja olika alternativa sätt att dela ut XP: underäventyrens gång, story-awards, etc. PHB däremot utgör de faktiska reglerna. XP ges enligt tabell 7-1 och detta sker MELLAN olika äventyr.