P.eLL.e
MÖRK BORG Barkhäxan
- Joined
- 30 Dec 2015
- Messages
- 529
Skrev ner ett samberättarspel under någon timme igår och bjuder här på en PDF.
Attachments
-
315.9 KB Views: 0
Tack för genomkoll och kul att det finns kortare än det här. Ska kolla in exemplet du gav.Genesis;n182474 said:Jag gillar't! Det är definitivt varken världens minsta eller kortaste samberättarspel (se till exempel Stoke Birmingham 0-0[/URL]), men det är fint. Inspirerad av DeBracys tråd om långsamma rollspel?
Kommentarer:
* Biten där alla ställer personliga frågor skulle må bra av ett par exempel.
* De saker man får göra i steg 6 introducerar alla nya saker. Att sätta scen efter scen där nya saker introduceras och som man sedan aldrig återvänder till känns som att det går emot spelets tema om stillhet. Nya hot, nya projekt, nya personer och platser. Jag hade nog velat vara mer återhållsam med introduktionerna.
Tack, Stardust verkar trevligt (200 words ...) och också en av vinnarna.wilper;n182515 said:Gillar du korta spel kan du kika på 200 ordsutmaningen http://schirduans.com/david/200-word-rpg-challenge-2016
Och från Norge kom det en våg av rollspelsdikter för några år sedan. https://norwegianstyle.wordpress.com...playing-poems/
Det här skrev jag ner på 10 min.wilper;n182515 said:Gillar du korta spel kan du kika på 200 ordsutmaningen http://schirduans.com/david/200-word-rpg-challenge-2016
Och från Norge kom det en våg av rollspelsdikter för några år sedan. https://norwegianstyle.wordpress.com/category/role-playing-poems/
Folk fick spela i en minut, sedan ringde en klocka och man bytte partner. HolmCon var ett rätt litet konvent, så på en halvtimme hade alla spelat med alla.- Reglerna, fritt ur minnet -
Ett spel för två deltagare. Den ena säger "Du är i ett mörkt rum, vad gör du?"
- Slut -
För att förlänga spelet, som egentligen kan pågå hur länge/kort som helst:wilper;n182736 said:För några år sedan var jag på HolmCon. Där öppnade man konventet med att spela "Du är i ett mörkt rum" för att bryta isen och värma upp. Det är ett snabbt litet spel inte helt olikt ditt Skiftesberg.
Folk fick spela i en minut, sedan ringde en klocka och man bytte partner. HolmCon var ett rätt litet konvent, så på en halvtimme hade alla spelat med alla.
Jag körde det på SävCon samma år i samband med öppningsceremonin. Men där var man så många att alla inte fick spela med alla, istället visslade jag med jämna mellanrum och då fick alla byta partner. Jag tror vi höll på i tio minuter, inklusive regelgenomgång.
Det här känns rätt spretigt. Beskriv några fotografier. Sedan är "ni" (spelarna?) på en plats. Så "känner" man platsen och det är slut. Platsen verkar inte ha något att göra med fotografierna. Så på det stora hela verkar det vara ett spel där man berättar om sina kompisar för varandra och sedan mediterar i tio minuter genom att föreställa sig en plats. vad den första delen har att göra med den andra, om något, framgår inte.P.eLL.e;n184471 said:Medita | zon
Tre polaroider vardera.
Människor på två av dem och sedan en plats. Eller tvärtom. Berätta för varandra. Beskriv varje foto under ett par minuter. De är viktiga för dig.
-
Kort paus.
-
Ni är där ni är eller föreställ er en annan plats:
en balkong en stjärnklar, varm natt
ett helt vitt rum med två svarta kuddar
en glänta i skogen där fjärilar trivs
ett ödsligt café i en skyskrapa på Manhattan.
Ni är där tillsammans. Slut ögonen i minst 10 minuter. Prata inte. Sitt en bit ifrån varandra men känn kraften som håller er samman, som finns i er. Känn platsen.
Det finns magi.
Rickard;n184745 said:Det enda jag tycker är spretigt är egentligen bara "Eller tvärtom". Om du skriver korta spel, var rakt på och begränsande, för det gör att folk förstår att de kan bryta mot det, om de vill få in omspelbarhet i det.
Det här spelet handlar om två(?) vänner som minns saker tillsammans. Korten är minnen, platsen är en punkt i livet där de träffats igen och påverkar nu de minnen som de har gemensamt. Om man ser på helheten, istället för enskilda moment, så är det ett fokuserat spel. Vad Pelle beskriver är en process (likt poesi och vettiga brädspelsmanualer) och inte en linjär struktur (likt skönlitteratur). En process kan inte förstås förrän man ser till helheten.
Kishotenketsu
- Introduction (ki): Första fotot med människor.
- Development (sh?): Andra och tredje fotot.
- Twist (ten): Befinner sig på en orelaterad plats (Manhattan).
- Conclusion (ketsu): Vänner som minns tillsammans.
Genesis;n184738 said:Det här känns rätt spretigt. Beskriv några fotografier. Sedan är "ni" (spelarna?) på en plats. Så "känner" man platsen och det är slut. Platsen verkar inte ha något att göra med fotografierna. Så på det stora hela verkar det vara ett spel där man berättar om sina kompisar för varandra och sedan mediterar i tio minuter genom att föreställa sig en plats. vad den första delen har att göra med den andra, om något, framgår inte.
Jag håller inte med om att det påminner om kishotenketsu. Där avslutar man med en sammanfattning som knyter ihop det som introducerats innan. Något sådant finns inte här, och utan den biten tycker jag att kishotenketsu-strukturen helt saknar mening.