håller på och läser Terry Goodkinds sjätte bok om Richard och hans fina lilla svärd och slås utav att jag redan har läst det som händer... jag läste det i boke ett som, vart efter jag har läst det i bok två, tre och fyra.
varje bok handlar om samma sak, 1. khalan och richard är lyckliga 2. de kommer något imellan som göra att de måste dela på sig`(alltså hon ena delen av världen, han andra) 3. richard bråkar med allt och alla och är jätte sur för att han inte får vara med khalan(hur stavas det egentligen?) 4. de kommer tillsammans efter att richard lyckats avärja sitt hot och khalan lyckats med sitt
så här är(påt ungefär) alla SoT böckerna, och man kan finna att denna upprepning finns i många andra författares böcker, särskilt de med storhetsvansinne, Pratchett upprepar sig(liknande skämt, liknande handlingar), så gör även Jordan(ojoj) och mäster uppreparen själv Eddings. man finner upprepningar i Kerrs böcker med
(jag vet inte hur det ser ut på sci-fi fronten)
dessa författare tillhör några av de mest lästa inom fantasy scenen, men är ändå några av de som upprepar sig mest(kanske inte pratchett men jag ville ge honom en känga)(undra vart jag vill komma), nu undrar jag hur ni ser på detta med alla dessa upprepningar(uj nu upprepar jag mig) är det bra eller dåligt?
köper folk dessa böckerna bara för att man känner igen världen och inte vågar sig på något nytt?(en kompis till mig läser bara Farûn böcker för att han inte orkar lära sig en ny värld *sigh*
//Netfeed, som inte vet vart han vill komma, men hoppas att folk fattar
varje bok handlar om samma sak, 1. khalan och richard är lyckliga 2. de kommer något imellan som göra att de måste dela på sig`(alltså hon ena delen av världen, han andra) 3. richard bråkar med allt och alla och är jätte sur för att han inte får vara med khalan(hur stavas det egentligen?) 4. de kommer tillsammans efter att richard lyckats avärja sitt hot och khalan lyckats med sitt
så här är(påt ungefär) alla SoT böckerna, och man kan finna att denna upprepning finns i många andra författares böcker, särskilt de med storhetsvansinne, Pratchett upprepar sig(liknande skämt, liknande handlingar), så gör även Jordan(ojoj) och mäster uppreparen själv Eddings. man finner upprepningar i Kerrs böcker med
(jag vet inte hur det ser ut på sci-fi fronten)
dessa författare tillhör några av de mest lästa inom fantasy scenen, men är ändå några av de som upprepar sig mest(kanske inte pratchett men jag ville ge honom en känga)(undra vart jag vill komma), nu undrar jag hur ni ser på detta med alla dessa upprepningar(uj nu upprepar jag mig) är det bra eller dåligt?
köper folk dessa böckerna bara för att man känner igen världen och inte vågar sig på något nytt?(en kompis till mig läser bara Farûn böcker för att han inte orkar lära sig en ny värld *sigh*
//Netfeed, som inte vet vart han vill komma, men hoppas att folk fattar