Det var nog jag som drev på mest för att slå ut dig, Lukas.
Jag hamnade någon helt annanstans i det här partiet än jag önskade. Min plan inledningsvis var att göra mig kompis med de flesta, vara tillmötegående och deala om neutrala baser. Absolut försöka göra deals som gynnade mig, men ändå vara rimlig. Sedan skulle jag gå Tycoon och växa mig fet i fred.
Meeeen...
Ganska snart trillade jag in i ett knivslagsmål med Lukas och Rasmus. Problemet här var att jag inte kände att jag kunde lita på Rasmus, och att Lukas inte verkade vara så intresserad av diplomati. Så istället för att uppgradera min smuggler till tycoon fick jag köra skytteltrafik längs gränsen för att försvara det jag hade. Samtidigt började jag stampa upp en allians för att knäcka Rasmus. I det här arbetet upplevde jag att det blev så att jag, Ragnar, Basse och xyas blev ett team. Både Lukas och Hellzon var involverade i anti-Rasmus-pakten, men aldrig riktigt en del av det inre samarbetet. Ett naturligt andra steg efter att Rasmus var neutraliserad var att bygga vidare på mitt och Ragnars samarbete mot Lukas och bjuda in övriga i det. Xyas hoppade väl inte högt av glädje, men bestämde sig för att vara med på tåget.
När väl Rasmus och Lukas var utslagna var det bara Hellzon kvar som var utanför alliansen. Han hade lyckats växa sig stark och hade den största armén. Alliansen vänds mot honom. Men här skickade jag ut lite feelers till både Basse och xyas för att se hur vi skulle positionera oss inför slutet. Det landade i någon form av överenskommelse med xyas om att jag skulle hjälpa honom till förstaplatsen och han mig till andraplatsen. Jag var dock för uppbunden i mitt krig med Hellzon för att kunna göra något ärligt försök att rusha mot andraplatsen.
Kul parti! Men så himla intensivt! Min andra match mot randos hade en helt annan lunk...