På många sätt så tycker jag att Stålmannen är den tråkigaste av alla stora superhjältar. Han är för kraftfull och har alldeles för få svagheter vilket leder till att nästan alla skurkar kommer över kryptonit förr eller senare, trots att det egentligen ska vara ganska sällsynt.
Filmen är väldigt snygg och visuellt tilltalande, effekterna är helt enkelt strålande. Vissa scener (som den med den pianospelande hantlangaren Brutus värdig vilken skräckfilm som helst) är också riktigt bra. Jag tycker att Kevin Spacey fungerar bra som Lex och den nye killen fungerar också som Stålmannen. Men det blir lite väl mycket trånande blickar, kärlekstramsande och relationsdrama av det hela. Jag sitter och tycker synd om Lois Lanes make under hela filmen (jag har ett flygplan, blev dödad av Jean Grey och har stora, fuktiga hundögon). Slutbetyget blir nog ändå ganska medelmåttigt även om de har gjort vad de har kunnat för att skaka om Stålmannen-konceptet en liten aning.
Filmen är väldigt snygg och visuellt tilltalande, effekterna är helt enkelt strålande. Vissa scener (som den med den pianospelande hantlangaren Brutus värdig vilken skräckfilm som helst) är också riktigt bra. Jag tycker att Kevin Spacey fungerar bra som Lex och den nye killen fungerar också som Stålmannen. Men det blir lite väl mycket trånande blickar, kärlekstramsande och relationsdrama av det hela. Jag sitter och tycker synd om Lois Lanes make under hela filmen (jag har ett flygplan, blev dödad av Jean Grey och har stora, fuktiga hundögon). Slutbetyget blir nog ändå ganska medelmåttigt även om de har gjort vad de har kunnat för att skaka om Stålmannen-konceptet en liten aning.