Nekromanti "Surrealistika"

Isilme

Veteran
Joined
2 Oct 2003
Messages
100
Jag har för länge sedan gett upp hoppet om att skriva ett helt rollspel med både värld och idéer. Men kanske skulle jag kunna skriva en mindre värld och allt utom reglerna till den...?
Namnet Surrealia (dock modifierat till Surrealistika efter råd från Mörker) slog mig ganska häftigt när jag stod och duschade (det tycks vara då jag kommer på alla goda idéer), och en våg av "känslor" följde med det. Har en aning svårt att sätta ord på känslan och idén men låt mig försöka:
Jag tänker en riktigt mörk fantasyvärld, fantasy på ett surrealistiskt, skruvat drömlikt och svart sätt. En blandning av Kult (mycket försigår bakom ridåerna), CoC, (någorlunda strukturerade)mardrömmar och min egen sjuka (och spelarnas) hjärna. Kanske är den uppbygd som så att man lever i någon slags hemsk mardrömslik värld (mycket drömlik och bisarr men kan inte förklara hur riktigt än)som man måste fly från och det finns ett antal sätt att göra det på bara man är listig nog, eller så kan man i ett fåtal fall spela "ond", eller möjligen i en rebellgrupp mot de "härskande". Lite som en dungeon fast ändå inte utan snarare som en hel värld där Fiendens spioner kan vara vem som helst och t om ens egen hjärna kan förråda en, och människor lever under förtryck och "diktatur" a la "1984" eller "Kallocain" (även om jag dock inte läst någon av dem).
Jag tänker det hela i en mening:
"Mycket försigår bakom ridåerna, och framför dem bär alla mask". Majoriteten av invånarna i världen är förmodligen mer eller mindre excentriska/galna. Rp kommer kanske inte alltid veta ut eller in, vem som spelar, vem som verkligen är galen, vem som är hyrd av de "onda", vem som är god, vem som dubbelspelar, och vad ondska och godhet egentligen är!
Kanske existerar det redan ett rollspel med liknande drag (antagligen Kult, men det har jag inte spelat utan bara hört om) men jag tror aldrig jag hört att något sådant skulle finnas i en fantasyvärld utan bara i framtiden.
Jag är medveten om att detta låter en smula jätteförrvirrat och antagligen helt dumt, men jag vill gärna veta era tankar kring ämnet och om ni kanske har några kritiska råd att ge till denna än så länge mycket fragmentliknande grundstomme. Kanske även allmäna råd om hur man lättast skriver världar och vad man bör tänka på.

/Glimfrost - "Surrealistika" eller kanske "Escapade:Escape"? :gremtongue:
 

Quadrante

Grisbonde
Joined
14 Mar 2003
Messages
5,181
Location
Skellefteå,öjebyn,umeå
Daimonion kanske är ett spel för dig ? Som Targon skissar på, nu har jag inte läst det.. men läste det här Daimonion

Annars så tänkte jag, när jag läste ditt inlägg, att du kanske skulle låta spelarna kunna byta kroppar. Att man spelar själarna, eller vad det nu ska vara och att man kan byta kropp och en i följet kan helt plötsligt bli utbytt osv ...
 

Isilme

Veteran
Joined
2 Oct 2003
Messages
100
Ah, Daimionium verkar mycket intressant. Det är nog lite så jag tänker skulle jag tro, men ändå inte riktigt. Inte något goda vs onda, för ingen är egentligen god eller ond här utom möjligen de som styr allting bakom kulisserna. Och jag tänker inte så mycket demonslaktande (tror han skrev så iaf) utan mer... tänkande, förvirring osv, och inte många övernaturliga inslag såsom magi eller gudar eller demoner. Om det finns gudar och demoner har de en mycket mindre roll än brukligt, de är kanske t om ibland svagare än människor... en slags fallna gudomligheter. Rp kanske inte ens kommer veta om de själva är goda eller inte och kanske inte (som du nämnde) om de är sig själv eller någon annan, om de drömmer eller är vakna osv. En ganska diffus värld kan man väl säga.
Det ska finnas en " stor sanning " och beroende på vadför typ av karaktär man spelar får man se lite av den varje gång och sen kan man på ett eller annat sätt få reda på resten och när man vet sanningen kan man ta sig ut ur "mardrömmen".
Jag har fortfarande svårt att beskriva dethär ordentligt som du märker, men nu ska jag fundera och sova på det och kanske diskutera med trevligt folk i skolan imorgon.

/Glimfrost - the horror, the horror
 

Isilme

Veteran
Joined
2 Oct 2003
Messages
100
Det ska jag försöka, i mån det blir något mer. Jag funderar och funderar och funderar mest just nu. Har även gjort en skiss till bild som ska fungera som en möjlig framsida eller "inspirations-sida" till sl, en sida som liksom ska beskriva grundtemat. Detta tyckte jag var en ganska bra lösning eftersom jag fortfarande inte har allt i ord, men inte heller den är riktigt klar och stämmer inte riktigt överens med vad jag vill ha ut på något sätt.
Det enda jag vet att jag vill ha med är just meningen som dök upp i huvudet igår, nämligen:
" Det händer mycket bakom ridåerna, men framför dem bär alla mask "
Har du några konstruktiva tips eller råd på hur du skulle vilja se att världen ser ut eller hur du skulle vilja spela eller något i den stilen? Vad tänker du på när du ser meningen? osv Eller kanske något som skulle ge mig inspiration eller vad som helst? Vill gärna ha massa olika synpunkter och synvinklar på saken så att jag kan komma vidare.

/Glimfrost - work in progress...eller nåt
 

DarkMystic

Swordsman
Joined
15 Jan 2004
Messages
527
Location
Göteborg
Det händer mycket bakom ridåerna, men framför dem bär alla mask Det får mej att tänka att världen vi lever i är en låda som något/någon/några fyllde ut med energi som hade tänkte använda för framtida bruk. Eonerna gick och en dag kom det/han/hon/dem tillbaks och såg hur energin hade formats om till materia och hur liv växte fram i lådan. Det/Han/Hon/Dem insåg att man kunde utvinna ännu mer energi ur livet genom psykisk energi. De gav exempelvis människorna sin välutvecklade hjärna som har gjort oss till dem vi är idag. Men livet i lådan lärde sig att ta sig ur lådan och det gillade inte det/han/hon/dem så låste lådan och utvinner energi ur den när de behöver. Men livet i lådan utvecklades vidare och utan att det visste fick den gåvan att fly ur lådan en kort stund. Människor och alla andra levande varelser är igentligen samma sak innerst inne i den psykiska själen. Ju närmare man e den delen av själen kan man böja/ändra/fly ur lådan och det gjorde de flesta människor. Men det fanns så mycket hemskheter utanför lådan som ville titta in. De vill speciellt de när människorna var fyllda med energi som i sakernas ögon såg ut som druvor redo att plockas. Ett krig mellan "demonerna" eller vad man kan kalla dem och de mäktiga människorna började. Ägarna av lådan gjorde allt för att stoppa kriget. De offrade sin energi för att stänga in lådan i någon sorts av sfär. Nu efter många miljoner år har sfären försvagats och demonerna har infelltrerat människans kulturer och igen har kriget börjat men det finns en chans att överleva kriget genom att sticka ut ur lådan långt långt bort för att alrig återvända.(Entre rollpersonerna).

/DarkMystic det tänkte jag på :gremcrazy:
 

Insignia

Swashbuckler
Joined
8 Oct 2001
Messages
1,813
Location
Uppsala
Nymodig teater?

Jag ber jättemycket om ursäkt för det här inlägget. Du har säkert en väldigt rimlig förklaring till din formulering, och jag har ingen rätt att protestera. Men nu tänker jag göra det i alla fall.

"Mycket försigår bakom ridåerna, och framför dem bär alla mask"

Snälla, säg att du menar "bakom kulisserna" och inte "bakom ridåerna". Om du ska använda en teatermetafor för att beskriva världen, så kan den väl åtminstone få handla om en föreställning som pågår, istället för en där ridån är fördragen.

Jag kanske är konservativ när det gäller teater, men det låter helt ologiskt att "alla" bär mask framför ridån; det skulle innebära att ridån alltså är fördragen, men alla skådespelarna befinner sig framför den. Det kanske fungerar i någon sorts hypermodern regi, men det skär i mina före detta skådespelarnerver.

Ursäkta, som sagt, men det behövde sägas.
 

Isilme

Veteran
Joined
2 Oct 2003
Messages
100
Den (o)rimliga förklaringen

Tja, när jag först skrev det tänkte jag de två påståendena liksom separata - det första "mycket händer bakom ridåerna" innebar just att allt inte är vad det verkar, att mycket sker som man inte kan se osv. Det andra innebar väl i princip samma sak fast omvänt om du förstår vad jag menar, och jag tänkte inte riktigt någon logik i det och de hängde inte riktigt i hop som "tidsmoment" utan bara att teatern liksom band dem samman om du förstår. Det viktiga var liksom inte att få fram logiken (spelet är ju t om menat att det ska vara lite ologiskt :gremtongue:) utan själva metaforerna.

Men när du påpekar det så funderade jag på det och insåg att jag menade något annat. Det jag menade var: Mycket händer som man inte kan se, men spelet fortsätter t om när ridån är fördragen, vilket innebär att de i mask i såfall är skådespelarna som efter spelet kommer och tackar för applåderna - men som fortfarande spelar, som fortfarande bär mask . Att man inte kan lita på varken de som är bakom en (bakom ridån, dvs regissörerna, ljudteknikerna eller liknande) eller de som är framför - dvs skådespelarna, inte ens efter att spelet slutat. Det fortsätter även bakom scenen.

Eller också menar jag att efter att föreställningen slutat och skådespelarna gått bakom den, då är det ändå bara skådespelare kvar framför scenen - nämligen hela publiken . Kanske låter det allra mest logiskt. Ja, det är nog så jag främst menar.

Dock skulle det hela funka mycket väl med kulisser också eftersom det hela då blir en föreställning som är igång, men jag vill hellre peka på att föreställningen är över men ändå fortsätter . Utan manus och nu på riktigt. Att hela världen liksom är som en just avslutad pjäs fastän alla spelar. Kanske är pjäsen som "den stora sanningen".

Jag inser mycket väl att jag blandar ihop och trasslar in mig i metaforer och inte heller är särskilt skicklig på att beskriva hur jag menar, men din påpekan har faktiskt gett mig lite mer insikt om hur jag vill ha världen.
Låter förklaringen (förklaringarna) helt orimlig(a)?

/Glimfrost
 

Isilme

Veteran
Joined
2 Oct 2003
Messages
100
Intressant, i sanning intressant!
Idén om lådan och en skapar som av anledningen att helt enkelt använda människornas energi gör dem "mäktiga" är riktigt bra, och faktum är att det passar in mycket väl. Jag tänkte mig ett antal höga "herrar" som är de som styr bakom kulisserna, och deras mål är att få något från befolkningen och hindra befolkningen att märka att det sker. Att det skulle var gudar och att "det" skulle vara energi är mycket intressant och mycket bra! Och sedan att det finns andra som vill in också och att människan flyr genom att man är "sann" på något sätt, men isåfall ändå bara kommer till de hemskheter som väntar utanför. (Har jag förstått dig rätt nu?)
Fast jag tänkte nog isåfall mer att de "ondingarna" utanför är "på samma lag" som "de höga herrarna", en slags extraspärr så att människan inte kan ta sig ut, vilket gör flykten extraspännande på något sätt :gremsmile: Men dethär med en sfär som liksom går sönder är något man kan spela på. Det finns säker många olika "krafter" i rörelse...
Nu har jag också börjat koppla allt dethär till ett inlägg jag skrev på Skräckrollspelsforumet ("Otäckt värre"), där en dam börjar blöda ur huvudet osv. Kanske är det så att damen kommit för nära "sanningen" och varit oförsiktig nog att nämna det högt så att fiendens spioner märker det. (Det är antagligen så jag kommer introducera mina rp till världen och till "sanningen").
Ifall du vill veta hur saker och ting går alltså.
/Glimfrost
 

Insignia

Swashbuckler
Joined
8 Oct 2001
Messages
1,813
Location
Uppsala
Re: Den (o)rimliga förklaringen

Jag måste erkänna att jag fortfarande inte riktigt förstår hur du menar, men så har jag kanske inte helt förstått ditt koncept heller. Om det är så svårt att förklara vad du menar, så kanske det vore bra med en tydligare metafor?

Den bild jag fick var i alla fall av en teaterscen, där det ju händer mycket som publiken inte ser, men detta händer *bakom kulisserna* - så att trots att ridån är öppen och allt väsentligt syns, så vet man ändå att där finns mycket mer som är lika viktigt fast man inte ser det. Det är därför "bakom ridåerna" låter så märkligt i mina öron, det ger en känsla av att sitta och titta på en stängd ridå, vilket inte ger några schyssta rollspelsvibbar. Men det kanske bara är jag. Däremot vore det det fullkomligt begripligt om folk bär masker framför *kulisserna* eftersom det ju är där skådespelarna brukar befinna sig när de ska synas.

Att man inte kan lita på varken de som är bakom en (bakom ridån, dvs regissörerna, ljudteknikerna eller liknande) eller de som är framför - dvs skådespelarna
Om jag har fattat rätt så är "man" i det här fallet publiken. Men då är inte "bakom en" och "bakom ridån" samma sak, eftersom publiken hela tiden har ridån framför sig (visserligen isärdragen under föreställningen, men den är definitivt inte bakom en).

Men jag antar som sagt att jag inte har förstått konceptet; jag fattar till exempel inte varför "den stora sanningen" behöver vara något avslutat.
 

Isilme

Veteran
Joined
2 Oct 2003
Messages
100
Re: Den (o)rimliga förklaringen

Nej, det är ganska förståeligt om du inte förstått konceptet eftersom jag själv inte tycks ha förtsått det själv ännu. Och du har förmodligen rätt i fallet ridå/kuliss också, det måste jag medge.
Jag har (som jag kanske nämnt) flera olika synvinklar på "projektet" och är inte säker på hur jag vill ha allting än. Men förmodligen är kuliss kanske bättre i dethär fallet, jag börjar se det nu, oavsett om jag använder betydelsen som den hade när jag skrev den eller betydelsen som kom fram när jag funderade. Så från början var det väl ett fel av mig helt enkelt, jag skrev ridå men menade kuliss. Och det går ju ihop med de andra "förklaringarna" och "känslorna" jag hade. My mistake.
Den stora sanningen btw är avslutad därför att den inte handlar så mycket om hur världen är nu som om ett avslutat kapitel om världens födelse, då allting började. Men inte heller detta är jag helt säker på.
Hm. Jag ska verkligen tänka igenom detta.

/Glimfrost - som tackar för kriktiken, och tycker sådan granskning är givande!
 

DarkMystic

Swordsman
Joined
15 Jan 2004
Messages
527
Location
Göteborg
En er gy!

Det med tanten lät ganska läbbigt... Man borde undvika ord som "demoner och gudar" för de verkar bara få allt å verka bibliskt. Man kan kalla guda typerna för "de tålmodiga" och demonerna för slukare eller nåt med samma mening. En annan sätt fast kortare än vad jag sa förut är att de tålmodiga la in energi i lådan som utvecklades till planeter, liv och annat skoj. Efter ett tag uppteckar de att lådan är fylld med energi och utnyttjar denna för att krossa slukarna. Efter ett tag börjar livet i lådan fly ut för att finna den sanna friheten men innan de tålmodiga stoppar dem upptäcker slukarna lådans snask och gör allt för att sluka energin och till slut kunna äta tillochmed de tålmodiga. Men slukarna får ett oväntat starkt motstånd av människorna som utvecklat psykiska krafter som kan tillochmed hota de tålmodiga. Efter lång tid av krig bestämmer sig de tålmodiga att ingripa och visar sin sanna kraft. De skapar "sfären" ett lås mellan lådan och de andra världarna. Eoner går och människorna glömmer bort det som har hänt och utvecklar sina krafter medans slukarna gör allt för att försvaga sfären till räckligt för att kunna norpa lite energi. Tiden gick och gick, och nu efter många år har slukarna kunnat skicka in trupper för att förslava de oväntade människorna. Men nu när sfären är svag har några av de starkaste människorna kunnat hitta ut ur lådan och de få som kan fly bort från slukarna kommer kunna känna sann frihet. Men samtidigt har de tålmodiga samlat sig för att avsluta sitt projekt. Det är time att skörda frukten... Tanten fann sanningen och gjort allt för att fly ur lådan men medans henne själ letade efter öppningar i sfären så upptäckte slukarna en fin kropp att äta. Och självklart vill jag höra utvecklingen det är ju så att man nästan skulle testa detta på sina spelare någon gång...

/DarkMystic som hoppas att slukarna tittar in någon annan stanns än hemma hos honom...
 

Insignia

Swashbuckler
Joined
8 Oct 2001
Messages
1,813
Location
Uppsala
Re: Den (o)rimliga förklaringen

"tackar för kriktiken, och tycker sådan granskning är givande"

Kul att kunna vara till nytta; jag var rädd att jag bara var gnällig :gremgrin:
 

Simon

Swashbuckler
Joined
10 Oct 2000
Messages
2,602
Location
Malmö/Stockholm
Några förslag

Okej, några förslag:

"Bakom kulisserna pågår spelet, men publiken bär mask." (Även om scenen är synlig så ser man inte spelet, för det pågår baksom scen, fast det kanske är publiken som står för spelet i alla fall. Vänder upp och ned på teatermetaforen, vilket kan vara passande i det här sammanhanget.)

"Bakom ridån fortsätter spelet, men publiken bär mask." (Som den förra, fast med betoning på att en del av spelet har varit synligt, på scen, men det fortsätter i det dolda ändå.)

"På scen bär alla mask, men bakom kulisserna berättas historien." (Alla anstränger sig för att allt ska se bra ut, men det är bara ett spel för gallerierna, eftersom den verkliga historien utspelar sig bakom scen där ingen ser.)

"På scen bär alla mask, men när ridån har fallit börjar spelet." (Som den förra ungefär, men med tonvikt på *efter* i stället för *bakom*.)

Håll tillgodo och lycka till med spånandet!

Simon
 
Top