Nekromanti Svårhanterlig Nekromantiker

[Belkor]

I min nyskapede spelgrupp så har det uppstått ett problem...

Jag har (tills nu) alltid varit sparsam med nekromantiker på grund av att dom inte är så värst omtyckta och kan skapa onödiga problem. Nu är det så här att när vi satt och gjorde en av mina spelare RP så fick han turligt nog (för han eftersom han alltid har velat varit en nrkromantiker) en borg och då kunde jag inte neka han. Om jag ska vara ärlig så ville jag att han skulle bli det!

Men min andra spelare är väldigt laglydig så passa dom inte så bra ihop. Som tur är så vet dom inte vad dom andra spelarna ska spela (don är 3 st). Så vi tänkte att vi skulle dölja det, där är problemet. Hur döljer man att man är nekromantiker? Eftersom han inte är så bra på något annat en nekromanti så kommer han bli värdens sämsta (tex.) bard, krigare, läkare eller något annat. Självklart kommer dom andra att börja undra...
Dom två andra är vapenmästare bara så att ni vet!

Nekromantikerns (egoistiska) mål kommer ju bara vra att tjäna pengar och samla lik, eller?. (idér välkommna)

Tack och adjö, leverpastej!

 

[Krille]

"Nekromantikerns (egoistiska) mål kommer ju bara vra att tjäna pengar och samla lik, eller?"

Nej, varför det? Lik- och pengasamlande är medel för nekromantikern, inte mål. Lik behövs för att utforska döden, och pengar behövs för att bekosta forskningen, men inget av dem är egentligen ett mål för nekromantikern. Vad som driver honom att utföra sin forskning är en helt annan sak.

 

[Belkor]

Jag menade mål med äventyret.

 

[Krille]

"Jag menade mål med äventyret."

...ja? Är du en sån där spelledare som motiverar dina spelare med pengar på krog?

Bygg ett äventyr på att nekromantikern är nekromantiker istället. Du kan ha mycket skoj med den vilda mobben som vill bränna upp honom och hans borg. Vill du ha ett praktiskt exempel, läs Mary Shelleys roman "Frankenstein, or the Modern Prometheus" (sammanfattning: den gode doktorn har som mål att skapa liv, och gör genom det sitt monstrum, och sedan går allt fel, underförstått eftersom livet är Guds domän, inte människans), eller se Wes Cravens utsökta skräckrulle "The Serpent and the Rainbow" (sammanfattning: amerikansk forskare reser till Haiti för att undersöka zombie-fenomenet, och upptäcker en mycket hemsk verklighet som hans sekulariserade hjärna inte direkt kan bli överens med).

I den första har du doktor Frankenstein själv som förebild - han sysslar definitivt med nekromanti i form av att uppväcka död materia. Hans mål är att utforska vetenskapens gränser, men på grund av att Vissa Saker är Människan Inte Ämnad Att Veta, och på grund av en ilsken folkmobb, så går det dit pepparn växer.

I den andra så har du en hel klase med mysiga förebilder: Lucien Celine är en "god" voodoo-präst, som gör välsignelser och showar, men likförbannat så jobbar han en hel del med nekromanti. Han vet i alla fall hur det fungerar. Louis Mozart är en konstig kuf, som mest säljer zombie-pulver för att tjäna pengar och lär ut hemligheten bakom det för att bli berömd. Dargent Peytraud å tredje sidan är makten bakom makten i Haiti, och han gör zombies eller stoppar in folks själar i en zombi canari bara för att säkra sin egen makt.

 

[DarkMystic]

Min favorit typ av nekromantiker är dem som vill använda odöda till gott. Jag har alltid drömt om en grym mörker kampanj där jag kan sända ut odöda armer mot demonerna och kanske men bara kanske skulle kunna hjälpa Mundana.

Men nog om mej.
Han kan vara galen och besatt i döden.
Han vill ta över världen.
Han vill få hämnd.
Han kan ha fått sin hämnd och bara sitter och trollar väntades på något sorts tecken.
Han vill kidnappa sin stora kärlek med hjälp av odöda(f.n jag tjatar mycket om det )
Han vill ha odöda för att skydda sig mot.... något(?).

/DarkMystic the worlds only wannabe good necromancer!

 

[Mr Jacquel]

Börja med att ställa dig själv en enkel fråga... vad syssla nekromantiker med normalt? Döden... öppnar inte för så många dörrar på arbetsförmedlingen...
Men det som blir kvar är väl mest sånt som kirurgi, begravningsentreprenör, vilket förövrigt är ett jävligt coolt yrke för en rollperson, min nästa karaktär ska fanimej va det. balsamerare(?) och andra roliga grejer, man måste ju veta en del om växter o sånt antar jag till balsameringskurer o sånt så man kan ju faktiskt bli helare o sånt också, att arbeta med döden och att arbeta med livet är inte så olikt varandra...

 

[Sum_3]

Varför inte göra ett äventyr (ungefär som nån föreslog) att RP ska rentvå nekromantikern...eller så kan ni köra friform tills han dör...eller så finns hans slott i Damarien där ingen ändå bryr sig, eller så tvingar du hela gruppen att spela onda/elaka/kriminella RPs (kan vara bra som omväxling ifall de oftast spelar snälla)

 

[Wictor]

Jag har spelat en cirefalisk nekromantiker som utåt sett var en mycket skicklig läkare, kirurg och helarmagiker, det ryktades till och med om att han hämtat tillbaka vissa patienter från dödens rike (nekromantiker får ju schamanism). Han tjänstgjorde åt en soldisk härförare i ett krig mot Damarien och lyckades komma över en hel del krigsfångar (levande offer håller sig ju längre än döda). Dessa fraktade han sedan via kontakter i diverse cirefaliska handelshus drogade till sin gåsfarm (gäss är bra att alstra nekrotropi från) strax utanför Rampor. Kriget utspelade sig i Västmark.

Den soldiske härföraren var för övrigt en medlem av Zorian-orden men anade aldrig vad hans läkare faktiskt var för en filur. Vilken nekromantiker med självbevarelsedrift skulle egentligen ta tjänst hos en Zorianriddare???

 

[MovinGalt]

Re: Svårhanterlig Nekromantiker [OT]

Dessa fraktade han sedan via kontakter i diverse cirefaliska handelshus drogade till sin gåsfarm (gäss är bra att alstra nekrotropi från) strax utanför Rampor.

Intressant... Själv föredrar jag kultingar, dels för att de är coolt att mata sina svin med nyfikna bönder, och att man på allvar kan säga att man ägnar sig åt grisodling.

/MovinGalt

 

[Jaggernaut]

Eller så vill nekromatnikern ha evigt liv (NT)

NT = No Text (Ingen text)

 

[ourz]

I min spelgrupps senaste äventyr spelade jag nekromantiker. Till de övriga spelarna sade jag att jag var alkemist, och att jag sökte kunskap om hur man gör guld =). Det funkade hur bra som helst! Jag blåste dem alla! I princip lurade jag en tempelriddare att hjälpa mig finna kunskap om att frammana en odöd armé =). Hur kul som helst! Ni skulle sett deras miner! =)