Mina spelare stannade 7 spelmöten i Kumleklint ...
Svärdets sång , ge mig er visdom
- Thread starter Dr_Dängrot
- Start date
Dr_Dängrot
Myrmidon
- Joined
- 1 Mar 2017
- Messages
- 4,326
Jag tänkte att när dom rumstreratt runt ett tag i kumelklint så kommer jag introducera sägnen om vädersten eller de dödas dal så dom har ytterligare en äventyrsplats att besöka och utforska om dom skulle välja att göra så. Kumelklint samt vädersten eller de dödas dal kommer nog att bli ganska lagom.
Kanske, men det som är den stora poängen är att väldigt lite av informationen om hans värld har överlevt över tre generationer. Tänk nu flera hundra år och ännu mer information försvinner. Om min mormors mormors mormors mor levde innan blodsdimman så är antagligen kunskapen om den tiden verkligen främmande. Man behöver inte skala ut till 500 år av blodsdimma för att forntiden ska bli legender.
zo0ok
Rollspelsamatör
- Joined
- 13 Sep 2020
- Messages
- 2,790
NU förstår jag hur du tänker! Ja, absolut.
Det man kan tänka sig förändras väldigt långsamt är seder, hur man gör saker, kulturella uttryck, teknologi och så.
Men om vi tänker oss i huvudsak muntlig tradition så när man sitter ner och berättar sagor om kvällarna så är det nog antingen saker någon minns, eller saker som hänt tidigare. Och om det då hänt 10 år, 100 år, eller 300 år tidigare... det spelar nog mindre roll, och hur sant det faktiskt är det vet ingen ändå.
Så ja - men behöver inte 500 år av blodsdimma. Det hade egentligen räckt att ingen från "före katastrofen" fortfarande lever för att få ungefär samma effekt.
Ett problem med små isolerade samhällen är deras svårighet att bevara teknologi. Hur gör man nät, odlar bin, lägger tak, och vilka växter kan man äta. Populationsstorleken begränsar vilken kunskap som kan bevaras. Och om ingen kommer ihåg hur man tillverkar en pilbåge så är det mycket experimenterande att bli bra på det igen.