Sedan vi avslutade vår Apocalypse World-kampanj i våras har det sköna spelgänget vi då svetsade samman varit utan gemensamt bordsrollspel. Nu har vi emellertid dragit igång en ny kampanj, denna gång i spelet Svavelvinter.
Vår berättelse kommer att handla om ränker, dubbelspel, magi och intriger och utspelar sig Fontra Cilor, Nordhavets låga. En gång huvudstaden för det mäktiga klavykiska riket och Trakoriens mittpunkt, men nu förfallen och söndrad, hängiven åt dekandens och depravering, kortsiktiga nöjen och flyktiga njutningar. Stadens ansamlade rikedom och kunnande äts sakta upp under nattens förströelser, som lämnar deltagarna oförmögna att bygga ny.
I detta förfall reser sig fyra fraktioner, var och en med stadens enande, underkastelse och pånyttfödande för ögonen. Stjärnskådarna ser olycksbringande omen i skyarna och de skriftlärda intygar att de funnit dussintals motsägande profetior som förklarar skeendena. Om någon har funnit den verkliga profetian som ödets trådar nu väver samman vet ingen (se kommentar).
Jag spelleder, med Korpa, w176, Limpan samt oforumiten R som spelare.
Skuggmakterna Farmor Stallidura, spelad av w176, är frasen "gamla pengars" själva innebörd. Hon spårar sin ätts härkomst till det forna klavykiska riket och ingen är nog djärv att ifrågasätta henne öppet. Med sitt starka fäste i och kring universitetets institutioner ser hennes Vänner av Ordning till att ingen uppvisar oaktning gentemot Farmor, vilket är fruktansvärt svårt att undvika.
Svart Orm, spelad av L, är en karismatisk gestalt som verkar omgiven av någon sorts magi. Var och en som träffar Svart Orm blir hänförd av hen och uppfattar att Svart Orm har det kön, utseende och röst som bäst tjänar Svart Orms syften. Hens maskerade sekt bestående av ömsöm förälskade, ömsöm hatande men oavsett hängivna följeslagare hjälper Svart Orm att bygga upp sin makt i hamnen och stadens andra östliga delar för att hela staden till slut ska känna och älska Svart Orm.
Illusionistan Manessa Veldir, spelad av Korpa, är ledande inom den grupp magiker som lämnat HOXOH med avsikten att omforma Fontra Cilor efter eget tycke och smak. De har starka fästen i slummens kåkstäder där de söker driva ut en Shamashikult för att slutligen befästa sin makt, samtidigt som de söker sig in borgarklassens kvarter.
Fredsmäklaren Tidrastus, spelad av R, är en mittennivåsofficer i kondottiärkompaniet Fredsmäklarna som bygger upp sin beskyddarverksamhet i nordsidans adels- och borgarkvarter, med det yttersta syftet att ordna så att var person i Nordhavets låga rättar sig i det led som utropas.
Rollpersonerna Kapten Unaido, spelad av w176, är en kondottiär som hemsöks av sin ungdoms synder. Genom att hänge sig Trocuspas bansikan lyckas hon oftast undertrycka de mörka begär som hennes ungdoms experiment i demonologi för evigt lämnat i henne. Dessvärre har illusionistan Manessa Veldir fått reda på hennes hemligheter och utnyttjar henne i sitt bländverksbygge.
Öde: Att leda andra bort från mörkret.
Förbannelse: Att frestas av mörker.
Solblomma, spelad av Limpan, var dotter till en handelsfamilj som, när hon berättade att hon valde dansarens skrå före sina föräldrars, blev såld till Fredsmäklaren Tidrastus för att betala av en skuld. Nu nyttjas hon som spion och avrapporterar vad hon ser på adelns fester. Hon har själv ännu inte förstått att hon strävar efter frihet och har heller inte någonstans att vända sig, då hennes familj hotat henne till livet om hon avslöjar sin verkliga identitet.
Öde: Att bli min egen.
Förbannelse: Rädsla för våld.
Felius, spelad av R, föddes under knappa förhållanden till en suput till far och togs av Farmor Stalliduras Vänner av Ordning under en misslyckad kupp. Ödet ville emellertid att Felius skulle skolas till spion och hellre än att hans berättelse fick sitt slut i en gränd blev han formad till Farmos "passopp", med uppdrag att utföra vilket värv hon än åligger honom: intrigerande, ryktesspridning, spioneri och stölder. Denna tillgång till adelns rum göder emellertid Felius' redan ansenliga ego och han är övertygad om att hans öde är att lyfta honom själv och hans syster ur fattigdom. Öde: Att skapa ett namn åt sin familj.
Förbannelse: Hybris
Korpa spelade Grevinnan Immeia da Vereze, innan dess att hon bytte rollperson till läkaren Neomera, som är skolad i HOXOH men nu arbetar i Kafrilerordens sjukstuga tillsammans med Tarim, Kapten Unaidos gamla flamma. Hon är en vetenskapligt lagd fågelskrämma till mänska; öm och blödig men samtidigt hård när det krävs.
Öde: Att rena Fontra Cilor.
Förbannelse: Kan ej neka någon som ber om hjälp.
Fast de gamla spelpassens rapporter ligger i en gammal tråd får vi fortsätta. Limpan har skrivit ihop den senaste rapporten. Imorrn spelar vi igen. Spelpass 4
Skuggspel: Denna gång blev det inget skuggspel för att vi skulle hinna ikapp med rollpersonernas spel.
Rollspelet: Den första scenen utspelade sig i Neomeras sjukstuga. Hon höll på att sy igen såren på Unaidos rygg som piskrapp orsakat när Adiposumon kommer in tillsammans med Felius. Adiposumon kräver att Neomera ska omedelbart undersöka ett gift som någon har använt för att försöka döda honom. Neomera lyckas övertala Adiposumon om att hon ska göra det, bara inte just nu. Under den tid de pratar så tar sig Unaido och Felius ut ur rummet och sjukstugan. Unaido är uppenbart full och Felius pratar lite med henne. När Adiposumon och Felius far därifrån så hjälper de Unaido tillbaka till kompaniet där Murtrango tar emot henne. Här tar första scenen slut.
Här efter kommer jag inte riktigt ihåg i vilken ordning alla scener kom i men jag följer tidshändelserna i alla fall.
Därefter så vankas det fest hos kompaniet för att det är val för att välja nästa ledare. Danskompaniet är där för att underhålla fester och se till att det inte blir något bråk. Solblomma får en varning att inte försöka spela hjälte åt hennes vän Linvia innan de far till festen.
Under middagen så går Överste Shemsanda och Neomera iväg för att prata om att försöka hitta ett substitut till opium som Översten är beroende av. Översten vill ta ett längre uppehåll från sitt beroende och Neomera säger att hon ska försöka ordna det men lovar inget. Under tiden så har Unaido vaknat upp, fastspänd, i sitt rum. Hon får inte lämna rummet men hon övertalar rektyren Murtrango att hämta någon(minns ej vad personen kallades, varken namn eller titel). När Murtrango inte återkommer så börjar hon väsnas och Översten och Neomera hittar henne. De får loss henne och Översten är rasande och går iväg för att hitta den skyldiga till att Unaido var fastspänd. Under tiden så har Solblomma börjat prata med Murtrango och övertalat honom att visa henne runt i kompaniets hus. De gömmer sig undan från en rasande Överste Shemsanda och de tar sig till Murtrangos rum. Han försöker få i säng Solblomma men när de står vid dörren och kysser varandra ”ramlar” hon ut och möter Unaido och Neomera. Hon försöker ta sig undan från Murtrango men han vägrar låta henne gå. Hon kommer inte loss förrän Unaido sätter en kniv mot Murtrangos hals och tvingar honom att släppa henne. Neomera och Solblomma skyndar iväg till festen igen. Unaido pratar med Murtrango innan hon rör sig till festen för att rösta. Under denna tid har Felius smugit runt i kompaniets hus för att se om han hittar någon värdefull information. Han lyckas ta sig in i Lugal Ditrandos rum och in i en låst låda där han hittar papper på att kompaniet är skuldsatt till fyra olika och mäktiga personer. Och inte lite heller. Han tar pappren och smiter därifrån. Han möter Överste Shemsanda på vägen därifrån och lyckas lugna ner henne efter att hon försökt döda honom. De blir vänner och rör sig sen till festen.
Vid festen så anklagar Shemsanda Ditrandos för valfusk och för att försöka förhindra ett bråk går Linvia emellan. När Ditrandos vänder sig mot Linvia för att slå henne drar Neomera henne ur vägen och Solblomma drar till sig allas blickar i en fängslande dans. När hon har dansat klart vänder hon sig mot Ditrandos och bjuder honom till dans. Han dansar med henne utan att svara på Shemsandas anklagelser. Unaido går och pratar med Shimashi(Sannings) prästen som är där för att se till att det inte blir något valfusk för att få honom att tvinga sanningen ur Ditrandos. Det funkar när prästen går till Ditrandos och Solblomma och avbryter deras dans och börjar att fråga ut Ditrandos. Ditrandos svarar ärligt på frågorna och det hela släpps. Sen är det dags för att räkna rösterna. Det är jämnt mellan Ditrandos och Shemsanda men Ditrandos vinner med en röst. Och här uppfylls raden ”Tuppen lämnar den rätta vägen” i profetian för att Ditrandos har accepterat demonologer i kompaniet.
Efter valet så far Neomera hem, Solblomma är kvar för att underhålla ett tag till och Felius går till Unaido och Shemsanda och pratar med dem en stund innan han också beger sig. Unaido och Shemsanda dricker hela natten och blir fulla medan de funderar på vad de nu ska göra.
Passet slutar med att Felius lämnar anonymt pappren om skulderna till Unaido.
Det femte spelpasset blev häftigt, om än inte det jag hade väntat mig eftersom tärningar drog oss i nya riktningar. Om det får man läsa när Korpa eller w176 har skrivit ihop det.
Nå, en lärdom drog vi från detta spelpass. Vi kom överens om att spela skuggspel detta pass, vilket resulterade i spektakulära handlingar (befästa dominans, typ) från samtliga skuggmakter. Efter att skuggspelet var över propsade dock w176 på att vi skulle diskutera hur rollpersonerna varit inblandade i dessa skeenden och placera dem mitt i storspelet och reda ut hur de hänger samman med det. Det tog en tio minuter, men gav väldigt mycket, då det anknöt RP till storpolitiken och därtill gav uppslag att spela på.
Regelboken är i sig inte särskilt handfast med metoder för att få komplotterna att hänga samman med rollpersonsspelet och den här metoden fungerade väl för oss. Kanske den funkar för någon annan också. Vi kommer fortsätta med den (även om det nästa pass inte blir något skuggspel!).
Spännande recension! Och ja, jag håller absolut med om att rollspelet Svavelvinter ligger närmare Slaktare små än romanen med samma namn. Slaktare små och rollspelet skrevs ungefär samtidigt, och vi fick kika på Eriks manus i förhand så att vi kunde anpassa spelet efter romanen. Spelets "nu" är också efter romanen Svavelvinter, alltså i mellanrummet inför Slaktare små. (Detta "nu" kan man förstås lägga var man vill i sin egen kampanj, men settingmaterielet är skrivet utifrån den utgångspunkten)
Ja, det märktes väldigt snabbt att rollspelet i mångt är baserat på "Slaktare små". Jag läste faktiskt rollspelet med dess världsbeskrivning först av allt och gick i romansviten med de förväntningarna. Eftersom "Svavelvinter" i mångt kändes som ett DoD-äventyr insåg jag att det var tvunget att ändras. Skönt det! Rollspelet och "Slaktare små" är för mig mycket mer intressanta än den första romanen.
På tal om settingen: visst var det tänkt att det ska komma en uppdaterad världsbok efter Vredesverk också? Ser fram emot den. Världsboken i rollspelet var det som mest av allt sålde mig på spelet, så att få bita i nåt nytt blir trevligt.
Det stämmer! Vi siktar på att ge ut den nya Världsboken framåt höstkanten. Den kommer att beskriva läget som råder i början av Vredesverk. Det blir mycket nytt material, ett nytt intro-scenario och ett bonusnovell av Erik G, är det tänkt. Mer info kommer senare.
Som GnomviD skrev så blev det ett spännande pass, helt och hållet beroende på spelets regler.
Skuggspel
Det hände väldigt mycket på skuggspelsnivån. Illusionistan Manessa Veldir gjorde ett tappert försök att driva ut Shamashikulten och befästa sitt inflytande i slummen, men fick erkänna sig besegrad då Benbrytarna jagades på flykten av kulten. Farmor Stallidura försökte ta kontroll över Tempelområdet men gick bet.
Desto bättre gick det för övriga skuggmakter. Svart Orm lyckades ta kontroll över hamnen, efter att ett av Farmor Stalliduras skepp sänktes så var det ingen som vågade protestera riktigt. Fredsmakare Tidrastus vann kontroll över Nordsidan. I spelet skedde det här mer eller mindre samtidigt, alla skuggmakter tog tillfället i akt att agera.
Rollspelet
I väntan på att L skulle komma spelade vi två korta scener. Unaido och överste Shemsanda upptäckte lånebreven och diskuterade vad de skulle göra med dem. Felius rapporterade till Farmor Stallidura om vad som hände på kompaniets fest och berättade om lånebreven.
Sen kom L och vi körde igång med skuggspelet. Vi diskuterade var de olika rollerna befann sig och hur aktiv del de tog i allt som hände.
Eftersom att jag inte har fört anteckningar under spelets gång så är kronologin inte helt hundra.
Solblomma fick vi inte se så mycket av den här passet. Hennes första scen utspelade sig på danskompaniet och där upptäckte hon att hon inte längre är dansmästarens favorit. Solblomma, som är rädd för våld, blev slagen av honom tills dess att hon började gråta. Linwia visade sig verkligen inte vara en favorit och dansmästaren sa högt att hon skulle få en chans att visa att hon inte var värdelös.
I nästa scen så hämtar Solblomma läkaren Neomera som, väl medveten om hur hård dansmästaren kan vara, är beredd på det värsta. Väl på plats visar sig Linwia vara oskadd, men i gengäld har hon fått i uppdrag att döda en människa. Neomera blir hemskt upprörd och det blir inte bättre av att hon får veta att de båda är slavar. Dansarna försöker vara diskreta och säga saker mellan raderna, men det funkar inte så bra då Neomera ställer rättframma frågor till svar. Det slutar med att dansarna får en allierad vad gäller att kunna bli fria plus att de fortsättningsvis får gratis sjukvård.
Apropå Neomera så befann hon sig i kafrilerordens sjukstuga när oroligheterna utbröt på tempelområdet. Farmor Stallidura placerade två vakter utanför som nitiskt såg till att ingen kom in eller ut. En grupp munkar närmade sig sjukstugan men blev tvungna att vända om. Neomera blev arg och gick ut och det var här det började gå utför för henne. Jag som spelare har inga ödestärningar och tänker att "det här är en konflikt jag kan förlora!". Neomera tar två skada och med 1 i sten så innebär det att hon blir knäckt. Reglerna säger att dödsslag ska slås, i det här fallet med svårighet 1. Jag har 2 eller 3 tärningar i grund och lägger till en ödestärning, bara sådär utifall att. Det högsta jag får är en trea och helt plötsligt är Neomera döende. Oops.
Meanwhile, Felius befinner sig också på tempelområdet och har fått en slags ansvarspost. Han förväntas springa med meddelanden också och vara ögon och öron. Han anländer till sjukstugan, lagom till att bevittna vad som händer. Mäster Tarim är auktoritär och beordrar runt bl.a. Felius. En av vakterna sänds att hitta vissa medicinska växter/preparat och Felius sänds att hämta Unaido. Istället för att anmäla sig när han anländer till kondottiärkompaniet så springer han bara rätt in och en fantastisk scen utspelar sig när Felius undviker människor och vapen som står i hans väg, ungefär som när Aladdin flyr från vakterna i första Aladdinfilmen, och han når Unaido som fäller den klockrena kommentaren "Jag har inte tid, Felius, vi har en inkräktare!" (inte ordagrannt då, men närapå). Unaido övertalas till att följa med.
I sjukstugan så gör Tarim det han kan för att hålla Neomera vid liv, men det är lönlöst i längden. När Unaido kommer så ber han henne att hjälpa. Han ber henne att använda sin magi för att rädda Neomeras liv. Endast för att det var Tarim som bad henne så går hon med på det. Det som följer är en lång och väldigt cool scen där Unaido tar sig till de Grå Hallarna, dock till priset av att alla fattar att hon är en svartkonstnär (magimissöde!), och vidare till trappan som leder ner till floden man måste passera för att komma in i dödsriket. Unaido leder Neomera därifrån, tillbaka genom de Grå Hallarna och lyckas hitta tillbaka till Fontra Cilor.
Unaido överväger att låta sig själv blöda ihjäl men Tarim lyckas, genom att försöka prata känslor med henne, få henne på andra tankar och han får förbinda hennes skador.
Det hände säkert något mer också, men jag kommer inte ihåg det just nu.
Mina reflektioner
Det här var inte vad någon planerade. Det är coolt att spelets regler ledde till de ovanstående händelserna, allt från att göra valet att misslyckas för att få en ödestärning till att bli döende till att prova på magireglerna för första gången. Jag har varit lite tveksamt inställd till just reglerna och har tyckt att de varit lite för krångliga ibland, men nu kan jag leva med det. Däremot vet jag inte riktigt vad jag tycker om döden, jag är för bortskämd med spel där ens rollperson bara kan dö om man själv går med på det, så det här är lite annars. Vi var samtliga rörande överens om att det var bra att Neomera överlevde, särskilt då jag bytt rollperson relativt nyligt och precis har börjat nysta in henne i relationer.
Nästa spelpass ser jag fram emot att få se vad som händer med Neomera och vad hon får höra om vad som hände, jag är också pepp på att få lära känna främst Solblomma, henne har vi fått se för lite av på grund av yttre omständigheter.
[FONT=Helvetica, Arial, Verdana, sans-serif]Spelet[/FONT] [FONT=Helvetica, Arial, Verdana, sans-serif]Ramberättelsen denna gång var Farmor Stalliduras fabulösa höstfest. Unaido och kompaniet Skriande Suggan ska agera vakt. Solblomma och danskompaniet ska framföra Skogsfolksbaletten. Neomera och Tarim har hyrt in för kvällen för att ha hand om överförfriskade gästers hälsa. Felius ska vara högra hand åt Andiposimon och trouble shooter.[/FONT]
[FONT=Helvetica, Arial, Verdana, sans-serif]Som vanligt hade vi en spelare som var sen. Denna gång var det R som försovigt sig. Detta skulle visa sig viktigt.[/FONT]
[FONT=Helvetica, Arial, Verdana, sans-serif]Vi körde två scener i R's frånvaro.[/FONT]
Före festen [FONT=Helvetica, Arial, Verdana, sans-serif]Neomera pratar med Tarim om vad som egentligen hade hänt. Tarim erkänner att Neomera dog och att han kallade på Unaido som hämtade henne i dödsriket, att Unaido är tränad i magi, men att hon inte vill prata om det. Sen erkänner Tarim något. Han frågar om Neomera hör gudarna. Hon nekar lite smått överraskat och han erkänner att han vet att någon är utvald och oavsett vad hon själv tror, så tror högre makter att hon kan vara stadens räddning.[/FONT]
[FONT=Helvetica, Arial, Verdana, sans-serif]Danskompaniet ska sätta upp skogsfolks baletten på festen. Danskompaniet övar för fullt och dansmästare Ambion är så stressad och orolig att han är mer as än vanligt och drama queenar i väg. När Solblomma och Linwia kommer tillbaka till sitt rum så väntar Skugglyssnaren där. Linwia ges uppdraget att mörda Anidiposimon, och Solblomma uppdrag är att locka bort Felius.[/FONT]
[FONT=Helvetica, Arial, Verdana, sans-serif]Felius spelas av R. R var inte närvarande. Vi beslutar att inte berätta vad Solblommas och Livias uppdrag är. Vilket ska visa sig vara ett episkt beslut.[/FONT]
[FONT=Helvetica, Arial, Verdana, sans-serif]Sen dyker R upp och vi spelar vidare[/FONT]
[FONT=Helvetica, Arial, Verdana, sans-serif]Unaido står med kompaniets skuldsedlar i sin hand, och tänkte just göra sig av med dom eller åter gömma dom på Lugal Ditrandos kontor när Ditrandos plötsligt kommer in. Unaido lägger ner papprens på skrivbordet och försöker distrahera Lugalen så han inte lägger till märke till den genom erkänna att hon tidigare varit romantisk involverade i Tarim. Men det misslyckas, och han ser papperna. Unaido inser att han mycket väl kan tänka sig döda henne för att dölja sanningen. Så hon skriker att det brinner. En kort strid utbryter innan folk strömmar in i rummet, skiljer henne och Lugalen åt. Unaido övertalar de soldater som anlänt att hämta de äldre officerarna och visa dom papprena. The cat is out of the bag. Kompaniets äldre befäl samlas till akut rådslag. Lugal Ditrandos fråntas befäl och gammal grå officer ta över befälet. Utåt däremot får oroligheterna inte synas så Lugal Ditrandos får "ledigt" för att delta i festligheterna.[/FONT]
Felius, och hans hjälpredor dum och dummare hjälper Andiposimon bli redo för festen. Blygkapslar av de mest extravagansa sort provas och testas och kvällen kommer innehålla mer än tre klädbyten. De pratar om baletter om baletten och Felius lovar listig att presentera Ansiposimon för danskompaniet. (Resten av spelgruppen uppskattar i tystnad denna listighet. Höhö.)
Festen
Festen består av gränslös dekadens. Orgier vid fontäner av choklad och sesamolja. Hetsätning och ädlingar som sen kittlar sig i halsen med fjädrar för att spy upp för att sedan kunna pressa i sig mer mat.
En av Felus hjälpredor (Dum och dummare) stöter stenhårt på Neomera medan han för henne till Andiposimon, bara för att sen erkänna att han nästan slog ihjäl henne vid templet för ett tag sen. Raggningsförsöket går åt skogen, och Neomera samtalar kort med Andiposimon medan Felius gör ursäktande miner
Bakom scenen förbereder Solblomma och Linwia och resten av danskompaniet sig. Men Solblomma och Linia samlar även mod inför mordet. Sen ska baletten bli av. Fallmor Stallidura kommer ut i operasalongen och hennes barnbarn Andiposimon leder henne till sin plats. Sen kallar Andiposimon till sig Neomera av alla. Han get henne en plats bredvid sig. Neomera tackar ja, för BALETTEN! Men får sedan spendera hela uppträdandet man att försöka att lyfta Andiposimons händer från diverse kroppsdelar, milt men bestämt. Unaido och resten av vakterna tar paus för att tjuvkika på baletten som trollbinder alla. Och dessutom får Solblomma på dansmästaren goda sida igen.
Efter baletten börjar saker gå åt skogen. Danskompaniet får motta en massa gåvor efter uppträdandet. Så även Solblomma. Hon går en kort och en ask chokladdoppade fikon. S Av sin före detta familj som visst var på festen. Hennes familj hade ju sålt henne till slav när hon hellre ville dansa än ägna sig åt handel. På kortet står det ”Vi valde visst rätt yrke åt dig.” Solblomma blir rasande, river sönder kortet och ger fikonen till Linwia.
….Som strax faller ihop. Hon blöder från munnen och håller på att kvävas. Gift. Kaos utbryter. Felius hämtar Neomera som skär upp Linwias halls för att sätta ner ett rör så hon kan andas. Vakterna inklusive Unaido söker igenom festen efter mördare och all mat får skickas ut till munskänkarna igen. Linwia bärs in i sjukrummet och Solblomma sitter med henne. I osett ögonblick plockar Solblomma på sig Linwias dolda kniv. Det finns fortfarande en man som måste mördas.
Felius å sidan pratar med dansmästaren om att skicka dansarna förbi Andiposimon senare och dans mästaren föreslår att han först kan skicka stjärnan Didra först och senare under kvällen Solblomma förbi honom. Felius följer Didra till Aniposimon vid chokladfontänen. Sen följer en ganska obehagligt scen som visar exakt hur mycket av ett svin Andiposimon är, och hur Felius inte väljer att ställa sig emellan och vredga sin arbetsgivare.
Under tiden tar Unaido en paus efter kaoset. Hon står och pustar ut i en köksträdgård när plötsligt Illusionistenas ledare Manessa står där med henne. Det som följer är en konversation som utforskar deras bakgrund tillsammans. När Unaido flydde sin demonologimästare hjälpte Manessa till att dölja henne, utifrån en underförstådd uppgörelse att Unaido skulle bli hennes elev istället. Men så blev det inte. Unaido gick istället med i Baniskans order och avsvor sig allt som har med magi att göra.
Manessa påtalar denna skuld, och påpekar också att det hennes inflytande som håller det svartkonst Unado brukade när hon hämtade tillbaka Neomeras själ från dödsriket. Men... Manessa ber bara om en enkelt tjänst i utbyte för att hålla hennes hemlighet. Klemender Klockmakare måste dö. Sedan är illusionisten borta.
Felius och Shemsanda super till och intriger stenhårt. Shemsanda antyder att hon har räknat ut att Felius är mer än han verkar vara och var den som gav papprena till Unaido. Hon informerar också han mellan raderna om vad som skett i kompaniet.
Shemsnda förhör sedan Solblomma om mordförsöket som efter hot om kroppsvisitering lämnar över brevet för att hålla dolken medan för lönnmord dåd.
Sen kommer Felius för att hämta Solblomma. Han slingrar sig. Han vill inte hämta Solblomma efter ha sett vilket svin Andiposimon var mot Didra. Men samtidigt vågar han inte gå emot arbetsgivaren. Och han vill dessutom inte göra det nu, när Linwia ligger skadad efter ett mordförsök riktat mot Solblomma.
Solblomma vill å andra sidan inte gå för att hon inte vill behöva mörda en man, men vet att hon måste.
Till slut går de till Andiposimon och hans posse vid den dekadenta chokladfontänen. Det verkar som han tänker om något vara ännu svinigare mot Solblomma, men han ber henne dansa först. Och Solblomma dansar sin smärta och dansa för att väcka hans sympati istället för lustar. Hon rör han till tårar, och ber sen om att få vara i enrum med honom.
Dum och dummare eskorterar dom till Andiposimons kammare. Där kysser Solblomma honom och sticker kniven i hans lunga. (R utbrister HON GÖR VAD?!?!? Vilket var en av kvällens höjdpunkter. Lura sina medspelare ftw!)
Han faller ihop. Döende men inte död. Han krälar mot dörren. Solblomma försöker samla sig till att avsluta det men hennes förbannelse, rädsla för våld, får henne att fly ut genom fönstret istället.
Hon flyr över talken på det gigantiska palatset. Och sen som den skickliga akrobat hon är ner för platsväggen, över palatsgårdarna och över murarna utan att någon hinner se henne.
Samtidigt så har Unaido ännu såren på armarna från ritualen som behöver läggas om. Hon har vägrat söka Tarims hjälp, men under festen ser hon att Tarim är upptagen med annat och söker upp Neomera för att få såren omlagda. Neomera lägger om såren, men förösker samtidigt diskret tala om det som skedde i dödsriket.
Unaido vill inte alls prata om det och väser hotfullt att ”Inget hände.” för att Neomera ska hålla käften. Neomera, sanningen ljus, håller så klar inge käften utan säger lugnt och försonligt. ”Vi vet båda vad som hände...” Kommentaren får en mörk och våldsam vrede att flamma upp i Unaido. Hon ångrar att Neomera inte dog, att de nu finns en till som vet henne hemlighet. Hon vill mörkda Neomera... Hon lämnar i vrede sjukstugan. Slänger i sig ett glas med vin. Vreden kokar ännu i henne. Hon vill döda någon. Eller åkalla något mörkt eller.... Hon bestämmer sig för att knulla av sig vreden is istället. Det kan väl inte vara så svårt på skitdekadent fest?
Hon sliter upp en slumpmässig dörr och letar efter orgie. Istället springer hon in i Tarim. Hon kysser han våldsamt och nöter ner hans motstånd superior firepower. Vredesknullade sker.
Strax efter att de är klara ljuder larmet. Det sista Unaido säger till Tarim är. ”Du respekterade inte mina löften. Jag repsekterar inte dina.” (Med referens till han kyskhetslöfte, och hennes löfte att aldrig mer bruka magi)
I palatset utbryter kaos när mordförsöket blir uppenbart och att Solblomma måste vara en skyldiga. Tarim och Neomera får kämpa för att rädda Andiposimons liv. Felius beordrar kompaniet och Unado att gripa danskompaniet. I kaoset försöker en ung inhyrd scenarbetare fly. Inte mer än ett barn. Unaido bultar ihop henne och gissar att hon en av de misstänkta, på grund av flyktförsöket.
Det visar sig vara Herelda, Felius lillasyster som förskte gömma sig från Felius. Hon släpps.
Platsets portar spärras i nästan 48 timmar medan de söker efter Solblomma. Varken gäster eller tjänare får lämna platser under denna tid. Dansmästare Ambion erkänner under tortyr komplotten och Linwia hålls vid liv så hon ska kunna förhöras när hennes hals läkt.
Neomera, Tarim och husets andra läkare arbetar hårt för att hålla Andiposimon vid liv. Men på väg till matsalen stannar Shamashi ordens överstepräst Neomera och ger henne den hårda sanningen att hon är utvald att bära Shamashis ljus. Och så är det med den saken. Punkt. Slut. Neomera är rätt tagen av det mötet.
Efter 48 timmar bekräftas det att någon sett en Liten kvinna ta sig över muren och folk får till slut lämna palatset.
Efter festen
Solblomma har ingen stans att bege sig efter mordförsöket annat än till Fredsmäklarnas huvudkvarter. Där sätts hon på en stol medan Tiderastos och Skugglyssnaren över hennes huvud diskuteras hennes öde över hennes huvud. Tideratos är grandios klädd och har en papegoja som han kallar Farmor Stallidura på axeln. Det framgår med all önskvärd tydlighet att han är en psykopat med storhetsvasinne och Napoleon komplex.
Solblomma eskapader har i trollslag gett henne rykte som en ninja-död-dans-lönnmördare av stora mått. Hon är nu värdelös som spion, men med hennes akrobatisträning bestämmer det för att faktiskt träna henne till lönnmördare.
Felius rapporterar till en mycket missnöjd Farmor Stallidura. Hon ber han redogöra alla sina misstag och frågar om hon har någon som helst anledning att låta han leva. Felus försöker blidka henne. Hon låter han leva, men i slutet av scenen kallar hon ömt in Felius lillasyster Herelda, som nuär klädd som Farmors personliga tjänsteflicka. (Hint hint. Nudge nuge. Fin syster. Det vore synd om något hände henne.)
Neomera får ett bud. Någon ber om hennes hjälp i en anonymt hus i staden.Där väntar Solblomma. Huset är tomt. Hon sitter hopkrypen mot en vägg när Neomera kommer in. Hon bekänner vad hon gjort och vad Skuggviskaren och Tiderastos har för planer för henne medan Neomera håller om henne, röstar och lyssnar.
Väl hemma i sängen i kompaniet så ser man Unaido somna efter en LÅÅÅÅÅNG helg genom att begrava nästan i skjortan som ännu luktar av Tarim.
Vi körde en till scen innan festen och det var när Neomera besökta Klamander Klockmakare som hade begärt hennes hjälp. Han ville att hon skulle undersöka hans son och ta reda på vad som var fel med honom. Hon går in i det låsta rummet och först är sonen fullkomligt omedgörlig, men hon lyckas på ren och skär envishet få honom att sitta still på en pall och låta sig undersökas från topp till tå. Hon upptäcker att hon får snörstumpar i händerna efter att ha grävt igenom hans hår och får en konstig känsla av att något inte står rätt till. Neomera lyckas, ännu en gång, se igenom en illusion och sonen visar sig vara en konstruktion som bär sonens utseende och beteende. Klamander informeras sakligt om detta och råds att uppsöka Shamashiprästerna för råd om vad som ska göras av konstruktionen.
Under den här scenen uppfyllde Neomera sin skuggbefallning och fick öka sin ödestyngd med ett.
Pass 7 & pass 8
Detta kommer bli en sammanslagning av pass 7 och 8.
Pass 7
Jag kommer långt ifrån ihåg allt som har hänt under pass 7 så det skulle uppskattas med tillägg om det jag har glömt.
Skuggspelet:
Alla skuggmakter försökte öka sitt inflytande på olika områden, om de lyckades eller ej kommer jag inte ihåg. Dock blev det en klasch mellan Farmor Stallidura och Fredsmäklaren Tidrastus där Tidrastus trupper marscherar in när Farmor Stallidura kommer på besök för att öka sitt inflytande. Trupperna attackerar Stalliduras svartmagiker och dödar honom nästan. En söt seger för Tidrastus(även om den skulle kunna ha varit sötare). Samtidigt hittar Stalliduras trupper igen Svart Orm i Tempelområdet och beslutar sig för att döda hen. De bränner Svart Orm på bål där det ser ut som att hens skinn smälter av och det enda som finns kvar av kroppen är lite bitar ormskinn som skiftar i färg. Tidrastus intar även Hamnen och är ensam befäl där då Svart Orm nu är död. Vill minnas att illusionisten Manessa ökade sitt inflytande i Flottstaden och försökte öka inflytandet i Gamla Staden men misslyckades.
Minns ej något mer från skuggspelet.
Då min skuggmakt Svart Orm blev dödad skapade jag en ny skuggmakt som kallas ”Ormens Syster” som är ute efter hämnd för sin bror(aka vill döda varje människa i staden). Hon har kontroll över olika djur runt om i staden där hennes trupper är: ”Familärer” - Mindre djur som under en kortare stund kan anta mänsklig skepnad. Gör diverse saker som Ormens Syster ber dem att göra. ”Packet” - Lösdrivande hundar och katter runt om i staden som inte backar för en fight.
Rollspelet:
Vi började med att etablera var våra karaktärer var och hur det var involverade i skuggspelet. Solblomma var i Hamnen och hjälpte till att öka inflytandet där, Felius anordnade Svart Orms bränning, Neomera tryckte tillbaka illusionisterna i Gamla Staden och Kapten Unaido var i Hamnen efter att kompaniet blivit anställd av Tidrastus för att hålla vakt på gatorna där.
Sen satte vi igång och började att spela. Neomera blev upphämtad av en märklig kvinna som sa att hennes mästare hade blivit skadad. Kvinnan leder Neomera genom Gamla Staden där illusioner verkar ha försökt att få fäste men Neomera trycker undan illusionerna bara med sin närvaro. Kvinnan leder Neomera till kloakerna där hon får syn på en man som tvättar ett sår på en kvinnas(Ormens Syster) rygg. Neomera tar över och tvättar och syr såret men märker att det inte är mänsklig hud hon syr. Hon säger inget och syr klart. Därefter säger hon åt Ormen att inte vistas i kloaker för att hennes sår kommer att bli infekterat ifall hon gör det. Innan de går skilda vägar och Neomera visas vägen ur kloakerna av en råtta(kvinnan från tidigare är försvunnen) så säger Ormen att Neomera har sanningens gåva och att de kommer ses igen och betalar henne överpris.
Solblomma får sina lektioner i spioneri som lönnmördare och ett uppdrag om att döda hamnmästaren. Hon får även i uppdrag att ta reda på om fakta om Kapten Unaido.
Felius har fått nys om Tidrastus övertagande av hamnen och bestämmer sig för att smyga sig in där och söka reda på fakta eller andra användbara saker. Han går och pratar med svartmagikern(Danerum) om hjälp att ta sig in på området. Han lockar med att Danerum kan få hämnas på de som nästan slog ihjäl honom. Vi får även se hur Danerum har en fet katt som får slicka i sig blod från Danerums sår. Efter att ha pratat en stund beger sig Felius därifrån, övertygad om att han inte behöver Danerums hjälp. Han går därefter till Unaido/Shemsanda och övertygar henne att ta med sig honom på deras patrull i hamnen ”som en av dem”. Nu har han en väg in.
Neomera har framtagit ett substitut till Shemsanda för hennes opiandmissbruk och går med detta till henne där hon träffar på både Unaido och Felius. Neomera ger Shemsanda substitutet efter att ha försäkrat sig att Shemsanda kommer att hålla sig till reglerna.
Unaido har fått träffa Manessa utanför kompaniets port där Manessa har träffat på Unaidos lilla skyddsling, Murtrango, och blivit intresserad av honom. Hon beslutar att hon måste gå och prata med Manessa och tar med sig Murtrango. Felius gör dem sällskap en bit på vägen likaså Neomera som ska besöka överste Shamashiprästen. Utan deras vetskap följer Solblomma efter dem. De beger sig in i Slummen. Efter ett tag så lämnar Neomera dem och efter ytterligare ett tag, och när illusionerna börjar bli allt tjockare, så lämnar även Felius Unaido och Murtrango. Solblomma väljer att följa efter Unaido då hon hade i uppdrag att ta reda på saker om Unaido. Unaido och Murtrango(och Solblomma) kommer till Manessas palats av glas och blir insläppta. Solblomma tvekar länge, men vet inte hur hon tar sig ur illusionen så hon följer efter.
Där inne träffar Unaido och Murtrango Manessa vid ett bord uppdukat för fyra personer. De sitter ner och pratar lite innan Unaido till slut frågar vem/vad de väntar på. Manessa säger att hon kommer strax och Solblomma kommer in. Vid första anblick känner de inte igen henne men efter en viss stirrning så känner de igen henne. Manessa och Unaido går iväg för att prata i enrum och lämnar ungdomarna själva. Manessa och Unaido pratar om sitt förflutna och om hur Unaido står i skuld till Manessa och till slut blir Unaido less och bryter igenom illusionen. Hon går då och bryter Murtrangos flirtande med Solblomma och tar de två därifrån(Solblomma tar hon med motvilligt men känner att hon inte bara kan lämna henne). Hon låter Solblomma gå med en varning men ångrar lite sen att hon inte dödade Solblomma. För Solblomma har helt klart hört allt de har sagt och om att de två är demonologer.
Under tiden så går Neomera till Shamashiprästerna för att försöka prata med guden Shamashi. Hon får en piska i handen för att piska sig själv så att hon kan hamna i trans. Vilket hon gör och för höra Shamashis röst.(minns ej vad han sa) Hon blir lite chockad över att få reda på att allt de andra har sagt(så som att hon har sanningens gåva) är sant och hon går tillbaka, funderar på hur hon ska handskas med detta.
Solblomma rapporterar till Skugglyssnaren och när han frågar om hon har hittat något intressant om Unaido så säger hon att hon inte har hittat något intressant eller relevant. Skugglyssnaren genomskådar hennes lögn och frågar henne varför hon skulle ljuga. ”En tjänst för en tjänst” svarar hon och Skugglyssnaren släpper det. Till synes.
Här efter skiftas allt fokus till Hamnen. Felius tar sig i hamnen utan att väcka misstänksamhet men Danerum hade beslutat att följa honom och Felius accepterar trots att det inte var det han ville. Han tar sig in på en krog för att ta och börja fiska lite om information. Han hamnar nästan i bråk med en från Skriende Suggan(kommer ej ihåg vad hon heter) och hon avslöjar nästan honom inför ett gäng Fredsbevarare(Tidrastus våldstrupp) men han lyckas få henne att hålla klaffen utan att nån märker det. Han märker även att Danerum har försvunnit någonstans. Inte alls bekymrad över Danerum eller vad han gör så pratar han med Fredsbevararna och får reda på var Skuggorna, Tidrastus andra trupp, håller till och beslutar för att söka information där. När han går så kommer Danerum med två hjärntvättade Fredsbevarare och de beger sig till platsen.
Unaido och Murtrango står vid vattnet och kastar sten på djur medan de pratar om det förflutna och de märker inte Solblomma som smyger sig närmare för att lyssna. Efter en stund beger de sig in mot en pub men de möter Felius och Danerum och Unaido vill döda Danerum men gör inte det. Hon håller sig.
Efter att ha tjuvlyssnat än en gång så är det dags för Solblomma att mörda hamnmästaren. Tyst och obemärkt tar hon sig över taken och in i hamnmästarens sovrum. Där, efter en viss tvekan, dödar hon hamnmästaren.(minns ej om hon lät frun leva eller om hon dödade henne också) Hon försvinner snabbt iväg och är långt borta innan larmet är igång och senare beröms hon av Skugglyssnaren för ett bra jobb.
Under tiden har Felius försökt att smyga in i Skuggornas högkvarter när Danerums hjärntvättade hjälpredor försöker slå ner dörren. Han kommer in och söker reda på information men upptäcks av Skugglyssnaren. De två pratar och som den ormtunga Felius är så får han reda på att Skugglyssnaren är opiandmissbrukare och övertalar honom att låta honom gå mot den information att Neomera har framtagit ett substitut. Felius får gå och skyndar sig snabbt hem med Danerum.
Unaido och kompaniet kallas till hamnmästarens hem och börjar att leta mördaren men får syn på Danerum igen. De två stirrar på varandra tills Danerum försvinner ur synhåll. Unaido svär för sig själv att hon inte dödade honom medan hon hade chansen.
Felius kommer tillbaka till Stalliduras hem och där hittar han henne stående i ett kaos, alla runt om henne springer runt som yra höns och Stallidura har ingen kontroll alls. Så fort Felius kommer in så vänder sig folk till honom om hjälp med diverse saker. Han hjälper till men han misslyckas med att hitta svagheter hos Stallidura som kan vara till hans fördel. De två pratar ett tag. Senare så träffar han sin syster som var med Stallidura när Danerum blev överfallen och är lite skärrad över det. Felius tröstar henne och R har världens mysscen med systern och Felius.
Pass 8
Ett kortare spelpass då vi kom igång efter 17 och avbröt vid 23 då jag var tvungen att fara hem tidigt för att sova. Solblomma bytte även förbannelse från ”Rädsla för våld” till ”Att följa order”.
Skuggspelet:
Vi körde skuggspel denna gång för att kunna etablera Ormens Syster mer. Säg till om jag har glömt något.
Ormens syster försökte öka sitt inflytande i Sydsidan med hjälp av Packet men djur är ingen match mot svärd och metall redskap och därav misslyckades hon. Familärerna mobiliserade.
De andra tre skuggmakterna prövade på att öka sitt inflytande flera gånger och samtliga gånger lyckades de. Manessa fick äntligen sitt grepp över Slummen och ökade sitt inflytande i Gamla Staden. Stallidura fick total kontroll i Tempelområdet genom att införa ”skatt” vilket innebar att de sparkade ner dörren och tog väldigt mycket pengar av templen. Dock misslyckades hennes försök att öka inflytandet i Palatsstråket/Norra Marknaden pga att hennes alkemister tyckte att det var lite väl roligt att spränga saker i luften och tyckte att det var mindre roligt att hota folk om vad som skulle kunna hända. Hennes svartmagiker mobiliserade och fick en lärjunge. Tidrastus ökade sitt inflytande i Hamnen än en gång och i Palatsstråket och fick total kontroll i Nordsidan/Norra Marknaden(minns ej).
Rollspelet:
Det var uppenbart att Solblomma var i Hamnen och hjälpte till att öka inflytandet där. Neomera var inte mer inblandad än att sjukstugan fick en massa pengar som Stallidura har tagit från de andra templen i Tempelområdet. Unaido är i Gamla Staden där kompaniet håller till och är i smeten när illusionerna börjar ta över Gamla Staden. Felius är den som leder operationen ”Spränga hus i småbitar” vilket han tydligen inte hanterar alltför bra. Detta resulterar i att han blir kidnappad/tillfångatagen av Tidrastus trupper.
I detta spelpass klippte vi väldigt mycket mellan scenerna, redan innan scenen är klar på grund av att vi hade lite speltid. Men jag beskriver scenerna helt och hållet.
I första scenen får vi se Felius sitta inne i en cell, bunden till en stol och en påse av tjock väv över huvudet. Utanför cellen står Solblomma och Skugglyssnaren och pratar. Skugglyssnaren säger åt Solblomma att hon ska gå in dit och få antingen information ur honom eller få honom att bli agent åt Tidrastus. Tveksamt går Solblomma in och utan ta av honom säcken så pratar de(snarare Felius). Trots att det är Felius som är bunden och egentligen utsatt vänder han på det hela då han försöker övertala Solblomma att hon ska komma och jobba för Stallidura istället. En konflikt uppstår och Solblomma blir nästan knäck av tvivel(1 ifrån) när jag förlorar konflikten. Istället för att fortsätta att försöka hitta information och riskera att bli knäckt så går Solblomma ut ur rummet där Skugglyssnaren konstaterar att förhör inte är hennes grej och skickar iväg henne för att hon ska öva på sin mördarkonst. Skugglyssnaren går in istället och tar av säcken från Felius och de två pratar. De kommer fram till en ”överenskommelse” där Felius säger att han ska ge dem information inifrån Stalliduras revir. Utan att Skugglyssnaren har lossat på Felius rep så reser Felius sig upp, fri från sina rep, och skakar hand med Skugglyssnaren som verkade förvänta sig detta. Felius släpps fri.
Under tiden håller Neomera på att ta hand om en massa skadade som kommer från Slummen efter att Manessa har slängt ut alla fattiga(dödat många) och försökt döda alla Shamashipräster. Hon tar hand om översteprästen som var döende och lyckas lappa ihop honom när hon hör hur utanför att många personer är på väg mot sjukstugan. Kapten Obvious noterar att de är på väg till dem så hon går och tar en kista med pengar och släpar ut den till ”gästerna”. Där står en Kamashi(?)präst med flera råbusar som är beredda på att slå sönder sjukstugan om Kamashiprästen vill det. Han börjar prata men Neomera avbryter genom att säga: ”Ni kan få allt guld men då får du och tre till ta och hämta det själva. För alla ryms inte därinne.” Efter att Kamashiprästen inte får fortsätta att prata så tar en råbuse och håller igen munnen på Neomera och Kamashiprästen hotar med att sälja bland annat henne som slav. När Neomera får tala igen upprepar hon samma sak som tidigare och när de försöker få henne att hålla tyst så talar hon med Shamashis röst och upprepar exakt samma sak som tidigare. Hon hörs inte bara av Kamashiprästen och hans råbusar, utan även av de som har slagit sig ner utanför sjukstugan och av alla som är på torget. Efter en stunds tystnad gör Kamashiprästen som hon sa och tar allt guld medan Neomera får stå ut med blickar hon tycker är jobbig.
Under tiden är Unaidos kompani fast i en illusion som bara Unaido och Murtrango kan se igenom pga att de är demonologer(insert Unaidos förnekelse här). Murtrango försöker övertala Unaido att de bara ska ta Shemsanda och lämna kompaniet men Unaido vill verkligen rädda alla, det är ändå hennes kamrater. Så hon beslutar att de alla ska stå i skiten. Bokstavligen talat. Hon tar med sig Murtrango ner i kloakerna med en massa hö och cement och täpper till kloakerna till deras kompani så att det översvämmas av avföring och urin. Sedan går iväg för att hämta Neomera för att be henne om hjälp.
När Felius kommer hem till Stallidura får han träffa sin syster Heralda som verkar vara stolt över något. Hon säger att hon har blivit ”befordrad” till svartmagikern Danerums assistent aka lärjunge. Felius säger åt henne att vara försiktig runt den mannen, han kan ju trots allt inte hålla henne borta från Danerum oavsett hur mycket han skulle vilja. Han säger att de bara har varandra kvar(och sen ett litet inlägg om att deras pappa också finns kvar) och de kramar om varandra när Heralda lovar att hon ska vara försiktig.
Unaido och Murtrango kommer till området där sjukstugan ska vara och märker att området är fyllt av fattiga och sjuka och de hör viskningar om hur Shamashis utvalda finns i sjukstugan. De försöker undvika Shamashiprästerna som finns men till slut blir de tvungna att fråga någon om de kan hämta Neomera. Under tiden får Neomera kämpa med att få ta hand om patienter på grund av att de tycker att de är ovärdiga att bli behandlade av henne. Dessutom vågar ingen att kolla direkt på henne i rädsla för att hon ska se igenom dem. Mannen som skickades för att hämta henne hämtar henne och när Unaido och Neomera möts så övertalar Unaido Neomera att hon ska hjälpa dem, erbjuder även att de kan hjälpa till med bårar och bandage efteråt. Neomera följer med och de kan som se hur illusionerna ändå har ett stadigt grepp om Gamla Staden.
De kommer till kompaniets högkvarter och de ser hur alla är påverkade av illusionen. Unaido slår i larmsignalen för att samla alla i stora salen och alla börjar långsamt trilla in. De ser att Shemsanda inte är där och Unaido och Murtrango går och letar efter henne. På vägen till Shemsandas rum så möter de Lugal Ditrandos och trots att Unaido vill döda honom så gör hon inte det. När de kommer till Shemsandas rum ser de opium ligga på hennes bord, orörd. Unaido slänger ut drogen genom fönstret. De söker igenom rummet och märker att garderoben är stängd och inte går att öppna. Shemsanda är där inne och efter att ha försäkrat henne att de har kastat ut opiumet ut genom fönstret så kommer hon ut och upprepar om och om igen att hon inte har tagit något. Unaido och Murtrango leder henne till stora salen och Neomera kan äntligen ta och börja med att försöka bryta illusionen. När Neomera blundar och när hon öppnar ögonen första gången så ser det likadant ut men andra gången så ser hon hur det verkligen ser ut. Därefter går hon runt och tar bort illusionen för de andra i rummet.
Alla är förvirrade och förstår inte riktigt vad som händer och Unaido säger hur det verkligen står till. Lugal Ditrandos reser sig upp och anklagar Unaido för falskspel och säger att allt är hennes fel. Han drar sitt svärd vilket Unaido också gör och Ditrandos anfaller. Neomera håller sig tydligt borta från striden efter att hon var nära att dö en gång. Unaido och Ditrandos slåss men Unaido lyckas slå undan Ditrandos svärd och få ner honom i skiten, bokstavligen talat. Unaido dödar inte honom och stoppar en kvinna(än en gång kommer jag ej ihåg hennes namn) från att dränka honom i avföringen och urinen de står i. Neomera säger att de kan döma Ditrandos sen och att nu skulle de fokusera att ta sig bort därifrån. Hela kompaniet packar ihop sina grejer och tält och sen följer de Neomera till sjukstugan där de slår läger för tillfället. Kompaniet ordnar upp bland alla tiggare och fattiga som har slagit sig ner där och ser till att det finns en viss ordning där. Kompaniet tvättar även sina grejer och hjälper till med bårar och bandage. Unaido har även sett till att ett ord om att Skriende Suggan behöver en ny lokal att vistas i är ute.
Som en sista scen för kvällen fick vi se hur Solblomma låg och vilade men vaknade av att något kröp över hennes ansikte. När hon försöker överföra krypet till sin hand så blir hon biten i handen. Vi vet att detta är en giftspindel med dödligt gift vilket gör att Solblomma måste ta sig till Neomera. Solblomma kände nämligen av hur hela hennes hand blev tung bara någon minut efter att hon fått bort spindeln från sin hand.
---
Där slutade vi att spela på grund att att folk var tvungen att stiga upp följande morgon. Båda passen var awesome trots att jag blev lite bitter över att Svart Orm dog i pass 7. Men då är jag nöjd över att jag kan använda mig av Ormens Syster istället. Det var awesome scener och awesome spel. Bra gjort allihop! (MINA!!!! MINA ÖDESTÄRNINGAR!!!! MY PRECIOUS!!!!!!!!!!!!)
Jag tror att jag fick med allt, säg till om jag har glömt något.
Jag och Gnomvid satte uppe en sen natt och pratade om hur vi inte riktigt tyckte modellen med Öde, Förbannelse, Tillfälligt Mål och Skuggbefallning inte riktigt passade hur vår spelgrupp spelar.
Istället bestämmer vi testa låta rollpersonerna ha fem Sanningar som i Den Yttersta Domen.
Vad är det? Jag citerar Den Yttersta Domen, eller nästan, texten har små ändringar för passa hur det funkar i Svavelvinter.
Sanningar
Sanningar är värderingar och ideal som rollpersonen håller högt, eller abstrakta mål som inte bara är uppfyllda eller ouppfyllda. En rollperson kanske har en otroligt stark hederskänsla, eller har en lärling som hen ser det som sin livsuppgift att beskydda. Sanningar är inte statiska, utan har alla förutsättningar för att förändras eller överges under spelets gång. Du belönas när du spelar enligt din rollpersons Sanningar. Varje gång du agerar i enlighet med en av din rollpersons Sanningar, trots att det riskerar eller kostar dig något, så får en Ödestärning.
Tips: Välj Sanningar som krockar med varandra. Skriv Lögner som sätter flera Sanningar i Konflikt med varandra. Tvinga dig själv att välja mellan Sanningar.
Lögner Varje Sanning har en Lögn, en medveten handling som går emot Sanningens innebörd. Genom att utföra den handlingen går rollpersonen emot sina tidigare ideal och ger upp Sanningen. Om du spelar ut en Lögn hos din rollperson tappar rollpersonen genast den Sanningen. Du får en Ödes Tärning och får definera en ny Sanning.Då Lögner är ett sätt att begränsa rollpersonens beteende tjänar de på att omformuleras för att bli mer personliga. De är ett sätt för dig att visa vilka situationer du vill sätta din rollperson i och vilka val du vill tvingas ta. Väljer du “Lita aldrig på en kristen”? Du visar att du vill hamna i situationer där du kan tänkas vilja lita på kristna.
I hacket har varje rollperson en Sanning som rör rollpersonens öde, en Sanning som handlar om dess realtion till sin Skuggmakt, och en Sanning som är en relation till annan roll. Och två Sanningar som är fria att göra vad man vill av.
Istället för skuggbefallning så behöver man innan man ökar sin Ödestynd få åminstonde en Ödestärning från sanningen som handlar om en realtion till skuggmakten.
Hur förändras hacket rollpersonerna då?
Min rollperson Kapten Unaido hade:
Öde: Rädda andra från mörkret
Förbannelse: festas av mörkret
Tillfälligt mål: Göra X
Skuggbefallning: Göra Y
Ödes-Sanningen: Rädda andra från mörkret.
Unaido har lämmnat sin liv som svartkonstnär bakom sig och vänt sig från mörkret. Hennes öde är att hjälpa andra att göra detsamma. Lögn: Avstå att hjälpa någon som kan räddas
Skuggrelation-Sanningen: Att undvika att göra Manessa och Illusionisterna till fiender
Unaido vill inte göra sin föredetta allierade till sin fiende. Hon fruktar Manessas vrede. Hon har avisats Manessas erbjudande om en plats bland illusionisterna, men vågar inte vredga Manessa och göra henne till sin fiende. Lögn: Be om deras hjälp
Relation till annan rollperson Sanningen: Naiv tillit till Felius.
Felius är en politilig snubbe. Unaido litar på honnom, och har inte fattat att Felius är spionmästare och är skarpare, listigare, mer välinformerad och mycket mer manopulativ än han verkar. Unaido tror bara han är en skön snubbe. Lögn: Ställ Felius mot väggen
Valfri Sanning 1: Kärlek Tarim
Unido älskar Tarim, helare i Kafilerorden svuren til Tigwalvan. Deras relation är stormig och komplicerad, men Unaido älskar Tarim. Punkt slut. Lögn: Hugg Tarim i ryggen (bildligt eller bokstavlig)
Valfri Sanning 2: Frestas av mörkret
Även om Uniado svurit sig till Bansikan oh svurit att överge den svarkonst hon blivit tränad i så frestar mörkret henne ännu. Mörka impukser finns ännu där. Lögn: Bruka svartkonst utan att sedan känna ånger.
Fördelen med att använda Sanningar tycker vi är att det get spelledaren tydligare flaggor och mer att pusha på. Man kan skapa situationer där Sanningar ställs mot varann, eller situationer där man frestas att göra sin Lögn, tvingas välja mellan olika sanningar, eller ställa olika rollpersoner sanningar mot varann.
GnomviD said:
Det här första spelpasset med Sanningar klickade inte hacket helt och fullt. Likväl kände jag som spelledare att det var mycket enklare att pusha rollpersonerna.
Jag är mest pepp på att se om skuggrelationssanningarna fungerar som avsett: att sätta tonvikten på rollpersonens förhållande till och interaktion med sin skuggmakt, hellre än de faktiska uppdragen.
(Ätet: Kalvstek, sallad och potatis och Trocadero. Till efterrätt var det rabarberpaj med kardemummakräm.)
Början av spelpasset gick åt till att skriva rollpersonernas Sanningar, sen körde vi igång.
Skuggspel:
Inget skuggspel det här passet
Spel:
Första scenen sätts djärvt. Neomera har arbetat dygnet runt i den improviserade fattiglägret och militärlägret Skriande Suggan satt upp i tempelområdet. Dysenteri sprider sig bland de fattiga, sjukstugan är överfylld och Neomera utmattad. Hon snubblar upp till sin säng och finner där en yrande och medvetslös Solblomma, med ena armen uppsvullen av spindelgift. Neomera åderlåter armen för att få ner svullnaden, sätter sedan iglar för att dra ut giftet och går sedan för arr förbereda ett motgift gjort på Askört. Det sista templet har i sin ägo, och det behövs mer askört för att stoppa epidemin.
Solbomma yrar och vi får se brottstycken av hennes feberdrömmar. Förgiftningar av Linwia, minnen fråm hemmet och barndomen, hallucinationer om den bultande armen. Ett virrvarr av känslor, minnen och intryck. Men varv för varv så ökar vreden och hämndbegäret varje gång intryck av hennes familj återvänder.
Solblomma vaknar till med ett ryck när Neomera häller den renade drycken mellan hennes läppar.
---
Felius ha problem och möjligheter på flera fronter och väljer att ta itu med dom genom att beta av lägret. Kapten Unaido och Shemsanda sitter i mässtältet och spelar tärning. Utanför sitter den förre Lugalen Ditrandos kedjad. En bruten man. Felius dyker upp, och välkomnas till bordet. Unaido och Shemsanda diskuterar läget i kompaniet. Fredsmakarna har lagt ett skambud på kompaniet, men också gett ett betydligt bättre bud till alla som väljer att desertera och gå mer i Fredsmakararnas nystartade kompani Fredsmissionärena. Dom hoppas Felius kan se till att Farmor Stallidura lämnar ett bättre bud och det snabbt. Dom berättar också att Neomera nu plötsligt har rykte om sig att vara en avatar av Shamashi och varför Skriande Suggan slagit läger vid templet. Unaido ger Shemsanda en wingman blick (eftersom Shemsanda har haft sikte på Felius ett tag), och ursäktar sig med att hon har "Grejer att göra".
Så fort Unaido är ute i bilden börjar Shemsanda och Felius wheela och deela på riktigt. Politik och rävspel på hög nivå Shemsanda föreslår att Felus ska lämna ett bud utan att fråga farmor, för Farmor skulle aldrig låta sig förlora ansiktet genom att ta tillbaka ett bud som sades komma från henne. Felius undrar vad han ska få som kompensation för att ta risken att göra Farmor Stallidura förbannad, och Shemsanda lovar han att hon, speciellt om hon blir den nya Lugalen kommer vara han evigt tacksam. Ett erbjudande som helt klart handlade om mer än militära tjänster. Felius säger att han ska tänka på det.
---
Kapten Unaido går in i sitt tält och finner en viss Tarim där. Sittandes på hennes säng. Det das för ett samtal som inte går att skjuta upp längre. Om det där arga sexet som skedde trots Tarims kyskhetslöfte. Den ursäkt Unaido framför var inte helt optimal. Alls. Men Tarim som den visa och goda man han är tar det bra. De försöker ha ett samtal om vad de känner för varann och om framtiden. Att Tarim måste bryta sina löften och överge sin gud om han ska vara med henne. Unaido vacklar mellan vilja tvinga fram ett cal, ochnb att hon inte alls vill tinga han avsvärja det han tror på. Bland annat försöker Unaido provocera fram en kyss, Tarim säger att det inte rätt eller rättvist att hon försker tvinga han göra de valet där och då. Det är känslor. Mycket känslor i scenen. Unaido är extremt dålig på det här med känslot. Så Unados främsta känsla stavas FRUSTRATION!!! (Med tre utropstecken)
Frustrationen börja koka över i mörkt och frestande svartkonstvrede. Till slut tystar hon Tarim med ordeb,. "Jag förstår att vi måste tala. Att vi måste ha det här samtalet. Men... Inte nu. Nu ska jag ut och gå. Tills jag blir lugn igen. För... Jag håller på tappa kontrollen. Vi vill inte se vad som händer om jag tappar kontrollen."
Sen går hon.
---
Felius besöker under tiden sjukstugan. Den överfylld av sjuka. Luften stiker av blod och diarréer. Han ska just slinka ut för att inte bli smittad när Neomera kommer ner. De växlar ett par ord, om Andiposimons hälsa, om situationen och när Felius försker fråga om hela den här grejen om att vara Shamashis utvalda så svara Neomera:
"Ja. Shemanasti talade till mig. Eller. Jag var ju tvungen att söka upp han först." På sitt extremt ärliga Captain Obvious sätt. Felius vet inte riktigt hur han ska ta den informationen, ursäktar sig och sticker.
---
Kapten Unaido kokar av vrede efter samtalet med Tarim. Hon ser knappt dina omgivningar medan hon försöker få ilskan att svalna. Hon går gata upp och gata ner medan lugner sakta lägger sig över henne. Uppe vid Universitet ser hon en man i svart kåpa och en tolvårig flicka i färggladtjänar kläder komma ut från en av byggnaderna. Svartmagiker Daerum och Felius lillasyster Herelda. Numera svartkonstnärens assistent.
Daerum märker också av Unaidos närvaro och närmar sig. Halvt intresserar och halvt hotfullt närmar han sig och försöker få henne att presentera sig. Två svertkonstnärer emellan.
FUCK EMOTIONELL KONTROLL!
Unaidos verda flammar upp till ett nästan blint raseri. Hon fräser åt Herleda att hon inte visste att flicksnärtan fick vara på universitet och att hon gör bäst att springa tillbaka till Felius. Daerum får veta att han kan kalla Unaido ”Dra-åt-helvetet.”
Daerum fortsätter le och närma sig. Unaido vet att hon inte kommer undan med mord på öppen gata mitt på dagen. Dessutom att Herleda kan komma till skada om det kommer till strid. Men Unaido är ursinning, och även hon vet verden är dåligt kan hon inte kontrollera sig.
Hon går fram tills hon står en fot from Daerum och psykstirrar ner honom. Storrar rakt in i hans ögon. Som hon bara be om att han ska försöka trycka något mer på hennes knappar. Våga fråga henne något mer. V¨ga lyfta ett finger. Eller ens våga stå kvar. Omedvetet sträcker hon sig efter sin svarta magi. DÖDSMÖRDARSTIRRAR.
Dauerum rycker till. Viker undan sin blick. Backar undan. Säger inte ett ord, han tar Helelda i handen och leder bort henne. Går i vid cirkel kring och undan fortsätter neråt gatan. Ett berusande rovdjurskatigt segerrus fyller Unaido och hon frestas att krossa honom där och då när han nu visar sig svag. Men skakde får hon långsamt tillbaka sin självkontroll.
Hon är inte arg på Tarim längre. Hon mår förträffligt. Alldeles för bra.
---
Samma dag kallas Felius Till Dareums fängelsehåla. Herelda är där och passar upp, heller upp te och sitter ner vid border med svartmagikerns feta katt i knäet. Daerum verkar mån om att vinna Felius gunst och visa upp hur bra Herelda har det som hans assistent.
Men den andra anledningen till mötet är att han vill veta mer om den ursinniga svartkonstnär i knektkläder han mötte, som kände igen Herleda. Felius ljuger och ljuger väl. Felius erkänner att han känner två knektar och den yngre av den heter Unadio. Han förnekar att han vet något om att Unaido i svartkonstnär, och känner inte till om Unaiso har någon närmare relation med någon. Daerum pressar Felius. På mer info. Två svartkonstnärer är som två rovdjur på samma område. Det blir allt som ofta blodspilla och Unaido är ett hot mot honnom och blir det strid kan Herlda råka illa ut. Felius fortstätter ljuga, omedveten om att Daerum har sett igenom honom sedan scenen början.
När det är dags att gå nämner Daerum i förbifarten att Herelda ska hjälpa honom skapa en homuniculi av en näbbmus och en sparv. Men Felius påpekar väldigt menade att den lektionen är allt för morbid för et barn. Daerum ger med sig och säger till Hereldas besvikelse att det alltid finns porovrör och flaskor att rengöra.
---
Uppe på Neomeras rum håller Solblomma att bli galen av uttråkning. Hon kommer vara sängbunden i minst fyra dagar enligt Neomeras rekommendation. Så hon spenderar tiden med att läsa läkarböcker och läsa böcker om gifter och motgifter.
---
Tre dagar senare har Neomera fått sammanlagt fem timmar sömn de senaste dygnen när hon plötligt väcks. Syster Kalika väcker henne. Kalika har samlar till ett möte på Tarims rum för att samla alla och diskutera lägrets problem. Tarim, Shemsanda, en Shamastinunna, en representant för flyktingarna, med mera är där och diskuterar dysenterin som sprider sig. Det verkar som Fredsmakarans apotekargille har köpt upp all askört och vägrar sälja den. De fattigas reptentans antyder mellan raderna att de ska gå dit och med våld ta den askört de behöver.
Neomera, som inte kan läsa mellan rader och vägrar tro att något kommuniceras än vad som faktiskt sägs rätt ut säger att hon tänker gå och tala med apotekarna och förklara läget, och den som vill följa med henne.
----
På andra sidan vägger sitter Solblomma och smyglyssnar. Solblomma fattar mycket väl att de här kommer sluta i upplopp och massaker. Efter mötet sliter Solblomma tag i neomera och försöker få henne att fatta att hon INTE kan marschera rätt in i fredsmakarna s område med en här av fattiga. Nemoera föser först Solblomma i säng och skäller ut henne för att vara uppe på benen. Sen förklarar Neomera att de bara ska tala och att hon inte kommer tolerera våld. En fet retorisk strid utbryter när arguments byts fram och tillbaka i tre tidsrundor och Neomera tar mer och mer tvivel... Visst finns det en viss risk för upplopp, men det han Neomera hantera. Bägge är nästan knäckta av tvivel i den Sista rundan då Neometra till sist knäcker Solblomma genom att varsamt hålla om henne. Sen går Neomera ut. Solblomma ligger i ångest kvar i sjuksängen och vet att neomera är ännu en vän som hon inte kommer kunna rädda.
---
Kompaniets Skriande Suggans befälhavare håller möte. Shemsanda och Unaido har smygkuppat, glidit in och tagit ledarskapet. De håller på att informera officerarna om vad som sas på lägermötet om askörten.
Diskussionen handlar om att accepterar de fredsmakarnas bud får de askört hur som helst. Å andra sidan är budet ett skambud. Unaido föreslår att de som är frivilliga följer med Neomera till förhandlingarna som en livvakt, och då¨tar kompaniets köttskalle Daduska till orda. Hon säger att kompaniet är sjungande skepp som byter tjänster mot tjänster, frivilligt jobb, säger att Fredsmakarna är den vinnande sidan och hon är klar med Skriande Suggan. Hon sliter av sig sin gradbeteckningar och säger att hon kommer gå till Fredsmissionärerna.
En trejdedel av befälen verkar vara redo att gå med henne, men Unado lyckas få dom att vända om, stanna och vänta på bättre bud genom påpeka vilken idiot till otålig köttskalle Daduska är och alltid varit. Och att de vet att bättre bud kommer komma.
---
När Unaido står och minglar med befälhavarna dyker Felius lägligt upp och hintar om att han behöver prata privat med Unaiso. YES! Stalliduras springpojke kunde inte ha dykt upp mer lägligt, det understryker verkligen att kompaniet kan få bättre bud. Ohyuggligt nöjd smiter Unaido i väg med Velius som försker vara diskret.
De gäller inte ett bud. Utan ev viss svartkonstnär. Felius berättar vad Daerum berättat för honom. Med tillägget att han naturligtvis tror Dareum ljuger om svartkonstnär grejen (Vilket han mycket väl vet är sann, men Unaido vet inte att han vet.)
Unaido är tagen över vad Felius säger. Kanske mest fför att hon inse att hon måste stäckt sig efter den svarkonst hon svurit att aldrig bruka omedvetet. Unaido är mer än lätt att få gp med att de de borde samarbeta för att mörda, eller än bättre lönnmörda svartkonstnären. Ser Felius till att Daerum dyker upp, ser Unaido till att ha par pålitliga personer med armborst på plats. Ungefär så ser dealen ut. Det svåra blir att separera Herelda från svartkonstnären utan att väcka misstankar. Men, det ska nog gå att göra.
---
I scen som faktiskt involverar alla rollpersoner marscherar Neomera + en här av fattiga + livvakt på ca 30 st kondottiärer från suggan bort mot apotekargillets zigurat. Enstaka vakter hinner se hären när de närmar sig, och springer för att varna.
Neomera leder hären, Unaido är en del av livvakten, Solblomma och Felious har oberonde av varann gömt sig bland hären av fattiga.
När de väl når ziguraten så står en här. Bättre beväpnad och betydligt större där och väntar på dom.- Neomera tycks överraskad, för hon tänkte ju bara förklara varför askörten behövs för att stoppa dysenteriepidemin. Neomera tänker gå mitt in i den andra hären för att prata med apotekarna. Men hennes livvakt från Suggan hugger tag i henne upplyser Neomera om att det vore en väldigt dålig ide.
Sedan för en skrikande diskussion mellan apotekargilles gamla ngrå mästare och Neomera. De vägrar sälja. De hör hennes argument om hur epidemin kommer sprida sig och att de inte kommer kunna hålla den tillbaka genom att sätta sig i karantän. Neomera talar sanning. De vägar lyssna. De vägrar förhandla. De säger åt henne att gå och hotet hänger i luften.
Nu knäcks Neomera av de tvivel, efter debatten tidigare med Solblomma. Hon tystnar, och när de blir uppenbart att hon inte kommer skina upp av Shamastis ljus denna gång börjar även hären av fattiga tvivlar på henne. De skriker att hon falsk profet. Att de som var tidigare måste varit en bluff. Livvakten från Skriande Suggan sliter bak Neomera och tvingar henne retirera i skyddad av en sköddpadda av sköldar.
Den ledande Shavasti leder hären av fattiga framåt, mot den andra hären, och det hela ser ut att gå emot ett blodbad.
Solblomma inser att hon måste hindra det och rusa framåt.
---
Samtidigt är Unaido är i med i livgardet som håller på retirera, men inser att Tarim är med de fattiga. Hon bryter formationen och rusar tillbaka för att rädda honom. Tarim är med Shavastinunnan och försöker övertyga henne att det är fel att dö här. Unaido rusar efter för att rädda Tarim, och gör dt genom att plocka upp den lilla krigshetsade Shavasti nunnan och bära bort henne.
Då bryter Solblomma igenom. In mellan härarna och börjar dansa. Och... Allt stannar som upp. Hon trollbinder de bägge härarna. Medan Unaido släpar bort nunnan så går liksom musten ur fattig hären och den börjar följa gardet och slå till reträtt. Dom som inte gör det är upptagen med att förhäxas av solblommas dans. Den är hypnotisk och oförutsägbar. Explosiv, behagfull och farlig.
–
Märker ni att Felius inte är nämnd? Han gjorde en fucking Felius, smet försiktigt i väg som en fucking boss, smiter in i apotekarna zigurat genom deras lastbrygga, ändrar skepparmanifestet så det ser ut som de fått in mindre askört än de har, går in i lagret, snor 3 kilo askört och smiter ut igen. Som en boss. Utan att någon ens kommer i närheten av att märka honom. Som en boss. Fucking Felius.
---
När hären passerar bron och är tillbaka på säkert område pratar Neomera med Shamasti nunnan om epidemin och att den nu inte kommer gå att stoppa. Neomera är nere, tom och trött och Shamasti nunnan försöker få henne att se att det fina och sanni att de fattiga kommer dö en smärtsam död i dysenteri och se sanning klart i dödsögonblicket. Neomera säger att hon aldrig kommer se tröst i en död hon skulle kunna förhindra.
---
Unaido och Tarim talar också efteråt. Unaido erkänner att hon mött svartkonstnär och höll på att förlora kontrollen. Att hennes kontroll är mycket sämre än vad hon trott. Tarim erbjuder sig hjälpa henne med den kontrollen.
---
Fredsmakarnas här hurrar när Solblomma till sist slutar dansa. De hyllar henne som en av dom, och tvingar med henne ut och festa. Daduska ger Solblomma en oanständigt blick, vilket gör att Daduska hamnar på Solblommas dödsmördarlista.
---
Sist av allt tar Felius the Magnifika Bastarden och ger den askört han snott till Unaido, diskret. Med uppmaning att påstå att de lyckades köpa örten av ett skepp som just la till i hamn.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.
