Jag håller på att anpassa det, enligt min mening, mycket trevliga äventyret Svavelvinter till Mundana. Har valt ut en ö i Yonviken som får representera Marjura även om klimatet inte är fullt så bistert.
RP skall få i uppdrag att sabotera svavelhandeln av Kefalen av Jen. Detta är för att skapa problem för hans rival Kefalen Samjed som har hand om den lukruativa transporten av cirefailskt svavel över Ziu.
Under äventyret kommer de också till att snubbla över Sällskapets lilla utpost för magiska experiment på Yon och detta blir uppstarten till nästa del, Oraklets fyra ögon då det ska finna fyra orakel och därmed kunna räkna ut när nästa Mörker skall inträffa. Hela sanningen bakom Eonerna och mörkret kommer de till att hitta i Sällskapets bas.
Nu vill jag gärna ha lite konstruktiv kritik på hela denna idé som ännu inte kommit så långt. Jag har försökt hitta lämpliga delar i Mundanas historia och vävt in den i Yons histroia nedan. Vinuiterna är t.ex Veddos föregångare och det finns naturligtvis flera andra billiga plagiat.
Yons Historia
Ca 7000 f.D. Under början av denna Eon, i samband med Mörkrets ankomst, sträckte den
norra polarisen sig mycket längre söderut.
På isarna levde ett primitivt naturfolk Vinuiterna. De var nomader och vandrade över isen och tundran sökandes efter mat. De påverkades nästan inte alls av mörkrets ankomst, då de härjande styrkorna aldrig nådde så långt norrut.
Vinuiterna vandrade från fastlandet ut på de nordligaste öarna där de sedan blev kvar när isen drog sig tillbaka igen.
De utvecklades ungefär på samma sätt som sina fastlandssläktingar men hade en mycket primitivare kultur då de aldrig fick någon uppblandning från andra folkslag och kulturer.
Det enda som i viss grad påverkade deras utveckling var det plötsliga uppdykandet av Radh-Kamras heliga stad Jelem.
Ca 6500 f.D Efter att Mörkret lyfts återgick Radh-Kamras prästinnor till sitt dekadenta leverne. De försummade sina sysslor som gudinnans språkrör och landet förföll allt mer. Som straff för deras svek mot gudinnan förpassade gudinnan deras depraverade stad till en avlägsen ö långt norrut, långt borta från all civilisation för att deras irrläror inte skulle sprida sig längre.
Först blev stadens invånare chockade över denna plötsliga förändring. De var vana vid att ständigt servas av folket och att vältra sig i överflöd. Det tog dock inte lång tid innan de fann de primitiva vinuiterna och förslavade dem för att åter kunna leva sitt liv i lyx och överflöd. Detta var däremot inte det enda som drabbade prästinnorna och Jelems övriga invånare.
Om det var en förbannelse av gudinnan Cinerva eller ett resultat av invånarnas omåttliga nyttjande av droger och rusdrycker är osäkert men resultatet blev det samma, Jelems invånare slutade föda några nya barn. Invånarna prövade många olika metoder, t.o.m. att få barn med deras slavar vinuiterna, men inget hjälpte, de var dömda till undergång.
Några försökte lämna ön för att söka sig tillbaka till civilisationen men deras kunskaper inom sjöfart var alltför ringa för att de skulle nå fram. Skeppen förliste eller drevs tillbaka till Yon av starka sydliga vindar.
De sista prästinnorna dog knappt 200 år efter deras ankomst till Yon och några decennier tidigare hade de sista av Jelems invånare gått under.
Prästinnorna lät sig begravas i mäktiga gravkumlar på öns västsida och de vanliga medborgarna begravdes innanför Jelems murar långt inne i den mörka skogen där staden låg.
Vinuiterna fick utföra allt det kroppsliga arbetet med att skapa gravarna men de sista prästinnorna ville inte att vinuiterna skulle kunna skända deras gravar efter att de gott hädan och lade därför en mäktig besvärjelse över sina gravar. Besvärjelsen gjorde att ingen vinuit kunde komma nära gravarna utan att drabbas av fruktansvärda smärtor. De använde sig av samma formler för att säkra själva staden Jelem efter att dens sista invånare avlidit. De sista prästinnorna begick rituellt självmord inne i sina gravar.
Vinuiterna återgick till sitt tidigare liv och minnet av Jelem levde bara kvar som legender om dolda rikedomar och mäktiga artefakter på gravfälten i väster och i skogens djup.
Områdena blev tabubelagda och förbjudna för vinuiter att beträda p.g.a besvärjelsens effekter.
Årtusenden gick och vinuiterna fortsatte sitt normad liv på Yons tundra.
Ca 200 e.D En tillfällig isbrygga mellan fastlandet och Yon under några stränga vintrar gör att tirakiska stammar vandrar över och bosätter sig på Yon. Det rör sig om knappt 2000 individer. Vinuiterna och tirakerna stöter på varandra ibland men den stora tillgången till mark gör att inga allvarligare stridigheter uppstår, utan på vissa platser bedriver de två folken t.o.m handel med varandra.
2640-2643 e.D Jargiska flyktingar kommer till Yon. De har flytt från svälten i Jargiens västra provinser och det förtryck den jargiska statsapparaten utsätter dem för. De slår sig ner i Yon viken och grundar en stad, Yon Interlanium, eller Nya Yon. De driver lätt bort de vinuiter som lever i området. Vinuiternas sten och hornvapen är en lätt match för jargiernas motsvarigheter i järn. Under tre år invandrar ca 15.000 jargier.
Jargierna sprider sig från viken längs med Yons västra kust och under några år skapas det ytterligare tre små bosättnigar.
Invandrarna består till stor del av nytänkare både vad gäller kyrkans utveckling men även vad gäller hela samhällsstrukturen. Tidigt utvecklas en form av demokrati, där de fria böänderan röstar fram en Dux, hertig som styr över Nya Yon och fiskebyarna. De sker även en reform inom Daak kyrkan som gör den mildare och mer förlåtande.
2874 Gordrion grundas
2933 Cirefalierna grundar en liten koloni på Yon i syfte att utvinna svavel från träsket norr om staden. I täten för denna expansion är det cirefaliska handelshuset Pornaz
2936 Det svarta svärdets beskyddare uppför ett tempel på Yon för att i avskildhet och under härdande förhållande träna sina konster och visa sig värdig Martaris gunst.
2948 Det svarta svärdets beskyddare på Yon har helt infiltrerats av Sällskapet. Sällskapet använder templet som en bas för forskning och magiska experiment utan nyfikna bönder i krokarna och med god tillgång av vinuiter att experimentera med. Hit för de även många av de artefakter de samlar på sig i väntan på Xinus återkomst.
2960 Nu!
Mycket tacksam för feedback!
Palmen
RP skall få i uppdrag att sabotera svavelhandeln av Kefalen av Jen. Detta är för att skapa problem för hans rival Kefalen Samjed som har hand om den lukruativa transporten av cirefailskt svavel över Ziu.
Under äventyret kommer de också till att snubbla över Sällskapets lilla utpost för magiska experiment på Yon och detta blir uppstarten till nästa del, Oraklets fyra ögon då det ska finna fyra orakel och därmed kunna räkna ut när nästa Mörker skall inträffa. Hela sanningen bakom Eonerna och mörkret kommer de till att hitta i Sällskapets bas.
Nu vill jag gärna ha lite konstruktiv kritik på hela denna idé som ännu inte kommit så långt. Jag har försökt hitta lämpliga delar i Mundanas historia och vävt in den i Yons histroia nedan. Vinuiterna är t.ex Veddos föregångare och det finns naturligtvis flera andra billiga plagiat.
Yons Historia
Ca 7000 f.D. Under början av denna Eon, i samband med Mörkrets ankomst, sträckte den
norra polarisen sig mycket längre söderut.
På isarna levde ett primitivt naturfolk Vinuiterna. De var nomader och vandrade över isen och tundran sökandes efter mat. De påverkades nästan inte alls av mörkrets ankomst, då de härjande styrkorna aldrig nådde så långt norrut.
Vinuiterna vandrade från fastlandet ut på de nordligaste öarna där de sedan blev kvar när isen drog sig tillbaka igen.
De utvecklades ungefär på samma sätt som sina fastlandssläktingar men hade en mycket primitivare kultur då de aldrig fick någon uppblandning från andra folkslag och kulturer.
Det enda som i viss grad påverkade deras utveckling var det plötsliga uppdykandet av Radh-Kamras heliga stad Jelem.
Ca 6500 f.D Efter att Mörkret lyfts återgick Radh-Kamras prästinnor till sitt dekadenta leverne. De försummade sina sysslor som gudinnans språkrör och landet förföll allt mer. Som straff för deras svek mot gudinnan förpassade gudinnan deras depraverade stad till en avlägsen ö långt norrut, långt borta från all civilisation för att deras irrläror inte skulle sprida sig längre.
Först blev stadens invånare chockade över denna plötsliga förändring. De var vana vid att ständigt servas av folket och att vältra sig i överflöd. Det tog dock inte lång tid innan de fann de primitiva vinuiterna och förslavade dem för att åter kunna leva sitt liv i lyx och överflöd. Detta var däremot inte det enda som drabbade prästinnorna och Jelems övriga invånare.
Om det var en förbannelse av gudinnan Cinerva eller ett resultat av invånarnas omåttliga nyttjande av droger och rusdrycker är osäkert men resultatet blev det samma, Jelems invånare slutade föda några nya barn. Invånarna prövade många olika metoder, t.o.m. att få barn med deras slavar vinuiterna, men inget hjälpte, de var dömda till undergång.
Några försökte lämna ön för att söka sig tillbaka till civilisationen men deras kunskaper inom sjöfart var alltför ringa för att de skulle nå fram. Skeppen förliste eller drevs tillbaka till Yon av starka sydliga vindar.
De sista prästinnorna dog knappt 200 år efter deras ankomst till Yon och några decennier tidigare hade de sista av Jelems invånare gått under.
Prästinnorna lät sig begravas i mäktiga gravkumlar på öns västsida och de vanliga medborgarna begravdes innanför Jelems murar långt inne i den mörka skogen där staden låg.
Vinuiterna fick utföra allt det kroppsliga arbetet med att skapa gravarna men de sista prästinnorna ville inte att vinuiterna skulle kunna skända deras gravar efter att de gott hädan och lade därför en mäktig besvärjelse över sina gravar. Besvärjelsen gjorde att ingen vinuit kunde komma nära gravarna utan att drabbas av fruktansvärda smärtor. De använde sig av samma formler för att säkra själva staden Jelem efter att dens sista invånare avlidit. De sista prästinnorna begick rituellt självmord inne i sina gravar.
Vinuiterna återgick till sitt tidigare liv och minnet av Jelem levde bara kvar som legender om dolda rikedomar och mäktiga artefakter på gravfälten i väster och i skogens djup.
Områdena blev tabubelagda och förbjudna för vinuiter att beträda p.g.a besvärjelsens effekter.
Årtusenden gick och vinuiterna fortsatte sitt normad liv på Yons tundra.
Ca 200 e.D En tillfällig isbrygga mellan fastlandet och Yon under några stränga vintrar gör att tirakiska stammar vandrar över och bosätter sig på Yon. Det rör sig om knappt 2000 individer. Vinuiterna och tirakerna stöter på varandra ibland men den stora tillgången till mark gör att inga allvarligare stridigheter uppstår, utan på vissa platser bedriver de två folken t.o.m handel med varandra.
2640-2643 e.D Jargiska flyktingar kommer till Yon. De har flytt från svälten i Jargiens västra provinser och det förtryck den jargiska statsapparaten utsätter dem för. De slår sig ner i Yon viken och grundar en stad, Yon Interlanium, eller Nya Yon. De driver lätt bort de vinuiter som lever i området. Vinuiternas sten och hornvapen är en lätt match för jargiernas motsvarigheter i järn. Under tre år invandrar ca 15.000 jargier.
Jargierna sprider sig från viken längs med Yons västra kust och under några år skapas det ytterligare tre små bosättnigar.
Invandrarna består till stor del av nytänkare både vad gäller kyrkans utveckling men även vad gäller hela samhällsstrukturen. Tidigt utvecklas en form av demokrati, där de fria böänderan röstar fram en Dux, hertig som styr över Nya Yon och fiskebyarna. De sker även en reform inom Daak kyrkan som gör den mildare och mer förlåtande.
2874 Gordrion grundas
2933 Cirefalierna grundar en liten koloni på Yon i syfte att utvinna svavel från träsket norr om staden. I täten för denna expansion är det cirefaliska handelshuset Pornaz
2936 Det svarta svärdets beskyddare uppför ett tempel på Yon för att i avskildhet och under härdande förhållande träna sina konster och visa sig värdig Martaris gunst.
2948 Det svarta svärdets beskyddare på Yon har helt infiltrerats av Sällskapet. Sällskapet använder templet som en bas för forskning och magiska experiment utan nyfikna bönder i krokarna och med god tillgång av vinuiter att experimentera med. Hit för de även många av de artefakter de samlar på sig i väntan på Xinus återkomst.
2960 Nu!
Mycket tacksam för feedback!
Palmen
