Nekromanti Svavelvinter!
- Thread starter Magnus L
- Start date
Svavelvinter serien är bra men väldigt dyr!
Du får nog vänta på svar från någon annan som vet vilka böcker som ingår i boxen...
Men jag rekomenderar svavelvinter serien om du kan få tag på den till ett vettigt pris<img src="/images/icons/tonguea.gif" border=0 width=15 height=15>
Du får nog vänta på svar från någon annan som vet vilka böcker som ingår i boxen...
Men jag rekomenderar svavelvinter serien om du kan få tag på den till ett vettigt pris<img src="/images/icons/tonguea.gif" border=0 width=15 height=15>
Bästa stället att se vad som finns i någon svenskmodul tror jag nog är Rollspelsmuseum. Där finns bilder och beskrivande text till det mesta.
kalcidis
Hero
Svavelvinter är inte så bra i sig självt. Det är hela serien som är bra. Om du inte visste så är Svavelvinter del 1 av 4 delar (oraklets 4 ögon, Kristall Tjuren och Den femte konfluxen).
Kompletta SV-boxen innehåller 1 karta över marjura, 1 äventyrshäfte och 1 karhäfte.
köp den (och alla andra delar också för den delen)
Kompletta SV-boxen innehåller 1 karta över marjura, 1 äventyrshäfte och 1 karhäfte.
köp den (och alla andra delar också för den delen)
Baldyr
Hero
Mitt högst personliga omdöme om Svavelvinter är mycket gott. Men jag vet många som inte tål äventyret/serien.
Om man ska nyansera svaret något så skulle jag dock vilja påstå att äventyret Svavelvinter i sig inte är så märkvärdigt. Inte de olika deläventyren i alla fall - det är ganska standardmässigt grottkrälande med betoning på fällor och gåtor (och enstaka strider).
Det är som är Svavelvinters styrka är istället själva kampanjen (i 4 delar), personteckningen, samt äventyrets potential. Jag hetsas knappast längre av att bara spela igenom äventyret rakt av, men det finns mycket mer man kan göra av det. Dessutom är Svavelvinter endast första delen i kampanjen Den femte konfluxen. Även om de olika deläventyren i kampanjen (15-20 st sammanlagt beroende hur man spelar - och hur man räknar) inte är så märkvärdiga så ligger den stora behållningen i själva kampanjen.
Svavelvinter är alltså ett mycket bra äventyr i ett större sammanhang. I sig är det egentligen bara ett standardäventyr från rollspelens ungdomsår på 80-talet.
Vad gäller Svavelvinter-boxens innehåll så består äventyret av två häften (äventyrshäfte och karthäfte) liksom en färgkarta. De övriga delarna i kampanjen heter Oraklets fyra ögon, Kristalltjuren och Den femte konfluxen. Dessutom hör modulen Trakorien till Svavelvinter-serien, eftersom kampanjen utspelar sig i och kring ögruppen Trakorien.
Svavelvinter-serien är så pass gammal och dessutom så hett eftertraktad att det krävs en hel del tur och gott om pengar för att komma över hela serien. Huruvida det är värt besväret (och priset) är högst personligt, men jag skulle personligen inte sälja mina böcker för (nästan) några pengar.
/Baldyr
Om man ska nyansera svaret något så skulle jag dock vilja påstå att äventyret Svavelvinter i sig inte är så märkvärdigt. Inte de olika deläventyren i alla fall - det är ganska standardmässigt grottkrälande med betoning på fällor och gåtor (och enstaka strider).
Det är som är Svavelvinters styrka är istället själva kampanjen (i 4 delar), personteckningen, samt äventyrets potential. Jag hetsas knappast längre av att bara spela igenom äventyret rakt av, men det finns mycket mer man kan göra av det. Dessutom är Svavelvinter endast första delen i kampanjen Den femte konfluxen. Även om de olika deläventyren i kampanjen (15-20 st sammanlagt beroende hur man spelar - och hur man räknar) inte är så märkvärdiga så ligger den stora behållningen i själva kampanjen.
Svavelvinter är alltså ett mycket bra äventyr i ett större sammanhang. I sig är det egentligen bara ett standardäventyr från rollspelens ungdomsår på 80-talet.
Vad gäller Svavelvinter-boxens innehåll så består äventyret av två häften (äventyrshäfte och karthäfte) liksom en färgkarta. De övriga delarna i kampanjen heter Oraklets fyra ögon, Kristalltjuren och Den femte konfluxen. Dessutom hör modulen Trakorien till Svavelvinter-serien, eftersom kampanjen utspelar sig i och kring ögruppen Trakorien.
Svavelvinter-serien är så pass gammal och dessutom så hett eftertraktad att det krävs en hel del tur och gott om pengar för att komma över hela serien. Huruvida det är värt besväret (och priset) är högst personligt, men jag skulle personligen inte sälja mina böcker för (nästan) några pengar.
/Baldyr
Milrik
Veteran
Svavelvinter innehåller förutom en fräsch låda en äventyrsbok där de olika del äventyren utspelar sig, en SLP/Kartbok och en karta över isön Marjura.
Svavelvinter är som någon skrev här första delen i en lång kampanj på 4 böcker, fem om man nu räknar med Trakorien.
Styrkan i äventyrsserien är just Granströms fina beskrivningar samt hans intressanta SLP o.s.v.
Om man nu ska sig på en kortare resumé av de olika delarna:
Svavelvinter - Ett måste om du överhuvudtaget ska kunna spela äventyren. Bra skrivit, men visst äventyret har ett par år på nacken och det märks. Deläventyren består av mycket monsterbashande och tunnelkrälande, det återfinns också en hel del andra klassiska gamla rollspels klyschor.
Oraklets fyra ögon - Enligt mig den bästa delen. Ska dock sägas att det inte är något man sätter i händerna på en ovan SL och en ovan spelgrupp - ställer en hel del krav på både spelare och SL. Den största nackdelen jag upplevt med detta äventyr (främst innan man har alla delarna) är att det känns lite som Erik inte riktigt verkat veta vad han ville skulle ske härnäst, slutar faktiskt i ett litet anti-klimax.
Kristalltjuren - Den utan tvekan sämsta delen, dels för att det känns som Erik tappat lusten och inspirationen lite. Vissa delar är dock bra, men tyvärr faller det hela på att äventyret är alldels för dåligt skrivit.
Den femte konfluxen - Sista delen, och tyvärr en alldeles för ojämnt skriven produkt. Känns lite som Erik jobbat under stark tidspress (var i princip det sista som släpptes till Ereb Altor), vissa delar är riktigt bra, andra är känns ofärdiga och saknar den röda tråden.
Trakorien - Ett MÅSTE om du överhuvudtaget tänkt spela hela serien. Kan faktiskt inte riktigt se hur det ska gå att ge äventyren rättvisa utan denna modul. Dessutom är den jävligt bra skriven!!!
Det trista med Svavelvinter serien är att det tog så innehelvete lång tid för Erik att skriva färdigt den, vilket också är hela seriens största svaghet. De olika äventyren skiljer sig ganska rejält (inte bara för att Svavelvinter, Trakorien o Oraklets fyra ögon är till EDD o resten till DoD 91) utan också för att Eriks skrivsätt förändrats och kanske viktigast hans syn på de olika SLPnas och viktigast kanske - de olika föremål man finner.
Jag har dock hört rykten om att Erik inte bara skriver på en bok om detta, utan även funderar på att försöka skriva om hela serien så den får en mer sammanhållen struktur.
Men om du lyckas få tag i hela serien tycker jag helt klart att du ska slå till och köpa delarna!
Milrik av Remos
Svavelvinter är som någon skrev här första delen i en lång kampanj på 4 böcker, fem om man nu räknar med Trakorien.
Styrkan i äventyrsserien är just Granströms fina beskrivningar samt hans intressanta SLP o.s.v.
Om man nu ska sig på en kortare resumé av de olika delarna:
Svavelvinter - Ett måste om du överhuvudtaget ska kunna spela äventyren. Bra skrivit, men visst äventyret har ett par år på nacken och det märks. Deläventyren består av mycket monsterbashande och tunnelkrälande, det återfinns också en hel del andra klassiska gamla rollspels klyschor.
Oraklets fyra ögon - Enligt mig den bästa delen. Ska dock sägas att det inte är något man sätter i händerna på en ovan SL och en ovan spelgrupp - ställer en hel del krav på både spelare och SL. Den största nackdelen jag upplevt med detta äventyr (främst innan man har alla delarna) är att det känns lite som Erik inte riktigt verkat veta vad han ville skulle ske härnäst, slutar faktiskt i ett litet anti-klimax.
Kristalltjuren - Den utan tvekan sämsta delen, dels för att det känns som Erik tappat lusten och inspirationen lite. Vissa delar är dock bra, men tyvärr faller det hela på att äventyret är alldels för dåligt skrivit.
Den femte konfluxen - Sista delen, och tyvärr en alldeles för ojämnt skriven produkt. Känns lite som Erik jobbat under stark tidspress (var i princip det sista som släpptes till Ereb Altor), vissa delar är riktigt bra, andra är känns ofärdiga och saknar den röda tråden.
Trakorien - Ett MÅSTE om du överhuvudtaget tänkt spela hela serien. Kan faktiskt inte riktigt se hur det ska gå att ge äventyren rättvisa utan denna modul. Dessutom är den jävligt bra skriven!!!
Det trista med Svavelvinter serien är att det tog så innehelvete lång tid för Erik att skriva färdigt den, vilket också är hela seriens största svaghet. De olika äventyren skiljer sig ganska rejält (inte bara för att Svavelvinter, Trakorien o Oraklets fyra ögon är till EDD o resten till DoD 91) utan också för att Eriks skrivsätt förändrats och kanske viktigast hans syn på de olika SLPnas och viktigast kanske - de olika föremål man finner.
Jag har dock hört rykten om att Erik inte bara skriver på en bok om detta, utan även funderar på att försöka skriva om hela serien så den får en mer sammanhållen struktur.
Men om du lyckas få tag i hela serien tycker jag helt klart att du ska slå till och köpa delarna!
Milrik av Remos
Där ahr man iofs en fördel om man först skaffar hela serien och börjar spela den idag. Man kan själv ändra det som känns inkonsekvent och försöka strukturera upp allt material. Antiklimaxet i Oraklets Fyra Ögon underviker man lätt genom att helt enkelt genom att fortsätta spela. Spelarna behöver ju inte veta när en modul börjar och när den slutar. Förutom mellan Svavelvinter och Oraklets Fyra Ögon så flyter det på rätt bra.
Baldyr
Hero
Kristalltjuren - Den utan tvekan sämsta delen, dels för att det känns som Erik tappat lusten och inspirationen lite. Vissa delar är dock bra, men tyvärr faller det hela på att äventyret är alldels för dåligt skrivit.
Kristalltjuren är ett ganska förtalat äventyr och man kan fråga sig varför det är så. Det kan ju hända att Granström befann sig i en svacka, men jag skulle snarare tro att det är äventyrets annorlunda inriktning (Multiversum) som inte uppskattas av de flesta.
Sedan kan jag nog inte hålla med om att Kristalltjuren skulle vara dåligt skriven (språkligt). Eller hänvisar du istället till själva äventyrskontruktionen som sådan?
Jag har dock hört rykten om att Erik inte bara skriver på en bok om detta, utan även funderar på att försöka skriva om hela serien så den får en mer sammanhållen struktur.
Granström arbetar som sagt men en roman (-serie) om Svavelvinter. En reviderat nyutgåva av (rollspels-) kampanjen har förvisso diskuterats och Granström verkar själv intresserad av att omarbeta serien, men det finns såvitt jag vet inga konkreta planer i dagsläget. (Saken togs upp i samband med att Cell Entertainment skulle ta över produktionen av DoD. Vad jag förstår är RiotMinds inte speciellt intresserade i alla fall, av förståeliga skäl.)
/Baldyr, moderator för Trakorien-listan
Kristalltjuren är ett ganska förtalat äventyr och man kan fråga sig varför det är så. Det kan ju hända att Granström befann sig i en svacka, men jag skulle snarare tro att det är äventyrets annorlunda inriktning (Multiversum) som inte uppskattas av de flesta.
Sedan kan jag nog inte hålla med om att Kristalltjuren skulle vara dåligt skriven (språkligt). Eller hänvisar du istället till själva äventyrskontruktionen som sådan?
Jag har dock hört rykten om att Erik inte bara skriver på en bok om detta, utan även funderar på att försöka skriva om hela serien så den får en mer sammanhållen struktur.
Granström arbetar som sagt men en roman (-serie) om Svavelvinter. En reviderat nyutgåva av (rollspels-) kampanjen har förvisso diskuterats och Granström verkar själv intresserad av att omarbeta serien, men det finns såvitt jag vet inga konkreta planer i dagsläget. (Saken togs upp i samband med att Cell Entertainment skulle ta över produktionen av DoD. Vad jag förstår är RiotMinds inte speciellt intresserade i alla fall, av förståeliga skäl.)
/Baldyr, moderator för Trakorien-listan
Milrik
Veteran
Där ahr man iofs en fördel om man först skaffar hela serien och börjar spela den idag.
Precis, men när jag körde den senast så hade jag inte den fördelen.
Man kan själv ändra det som känns inkonsekvent och försöka strukturera upp allt material. Antiklimaxet i Oraklets Fyra Ögon underviker man lätt genom att helt enkelt genom att fortsätta spela. Spelarna behöver ju inte veta när en modul börjar och när den slutar. Förutom mellan Svavelvinter och Oraklets Fyra Ögon så flyter det på rätt bra.
Jo, Den femte konfluxen börjar ju där Kristalltjuren slutar. Men som sagt, med facit i hand är det visserligen inte så svårt att strukturera upp serien. Problemet var bara när man körde den så saknade man facit.
Men huvudproblemet kvarstår dock att det trots allt att serien lider av grava inkonsekvensproblem...
Milrik av Remos
Precis, men när jag körde den senast så hade jag inte den fördelen.
Man kan själv ändra det som känns inkonsekvent och försöka strukturera upp allt material. Antiklimaxet i Oraklets Fyra Ögon underviker man lätt genom att helt enkelt genom att fortsätta spela. Spelarna behöver ju inte veta när en modul börjar och när den slutar. Förutom mellan Svavelvinter och Oraklets Fyra Ögon så flyter det på rätt bra.
Jo, Den femte konfluxen börjar ju där Kristalltjuren slutar. Men som sagt, med facit i hand är det visserligen inte så svårt att strukturera upp serien. Problemet var bara när man körde den så saknade man facit.
Men huvudproblemet kvarstår dock att det trots allt att serien lider av grava inkonsekvensproblem...
Milrik av Remos
Milrik
Veteran
<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr><p>Kristalltjuren är ett ganska förtalat äventyr och man kan fråga sig varför det är så. Det kan ju hända att Granström befann sig i en svacka, men jag skulle snarare tro att det är äventyrets annorlunda inriktning (Multiversum) som inte uppskattas av de flesta.<p><hr></blockquote><p>
Jag tycker inte själva idén är dålig, snarare tvärt om. Tyvärr tycker jag inte riktigt att Granström lyckas något vidare att förmedla känslan av att resa genom Multiuniversum (sen är väl frågan hur man gör det
Huvudproblemet är dock att äventyret inte är något speciellt, det är i princip ett vanligt dungeon crawling äventyr där rollpersonerna ställs inför olika problem de måste lösa, lite monster och hacka ihjäl o.s.v.
Han lyckas inte heller tycker jag förmedla den stämning han byggde upp i artikeln om Multiuniversum i en Sinkdus i Kristalltjuren.
På något sätt känns Kristalltjuren som ett ofärdigt äventyr som Granström av någon anledning inte orkade göra klart.
Kanske är det så att Bythos är en allegori på Kristalltjuren - Nominatorn (precis som Granström) tröttnade kanske...
Sedan kan jag nog inte hålla med om att Kristalltjuren skulle vara dåligt skriven (språkligt). Eller hänvisar du istället till själva äventyrskontruktionen som sådan?
Rent språkligt finns det inget direkt o klaga på, men det faller på att äventyrskonstruktionen inte fungerar - iaf tyckte jag det när vi körde det.
Vad jag förstår är RiotMinds inte speciellt intresserade i alla fall, av förståeliga skäl.)
Nej, det kan jag gott tänka mig. <img src="/images/icons/smile.gif" border=0 width=15 height=15>
Milrik av Remos
Jag tycker inte själva idén är dålig, snarare tvärt om. Tyvärr tycker jag inte riktigt att Granström lyckas något vidare att förmedla känslan av att resa genom Multiuniversum (sen är väl frågan hur man gör det
Huvudproblemet är dock att äventyret inte är något speciellt, det är i princip ett vanligt dungeon crawling äventyr där rollpersonerna ställs inför olika problem de måste lösa, lite monster och hacka ihjäl o.s.v.
Han lyckas inte heller tycker jag förmedla den stämning han byggde upp i artikeln om Multiuniversum i en Sinkdus i Kristalltjuren.
På något sätt känns Kristalltjuren som ett ofärdigt äventyr som Granström av någon anledning inte orkade göra klart.
Kanske är det så att Bythos är en allegori på Kristalltjuren - Nominatorn (precis som Granström) tröttnade kanske...
Sedan kan jag nog inte hålla med om att Kristalltjuren skulle vara dåligt skriven (språkligt). Eller hänvisar du istället till själva äventyrskontruktionen som sådan?
Rent språkligt finns det inget direkt o klaga på, men det faller på att äventyrskonstruktionen inte fungerar - iaf tyckte jag det när vi körde det.
Vad jag förstår är RiotMinds inte speciellt intresserade i alla fall, av förståeliga skäl.)
Nej, det kan jag gott tänka mig. <img src="/images/icons/smile.gif" border=0 width=15 height=15>
Milrik av Remos
Absolut, och det skulle vara väldigt intressant att se hur en omskriven kampanj skulle se ut idag (också med tanke på diskussionerna på Trakorien-listan, där det kommit många häftiga förslag. B.la införandet av krut!). Man får hoppas att romanen faktiskt kommer ut någon gång...
Men mest är jag ledsen över hur han behandlar den där stackars isprästinnan (har inte läst böckerna på ett tag). Kändes som att hon bara blev bortglömd när han introducerade Melealina.
Men mest är jag ledsen över hur han behandlar den där stackars isprästinnan (har inte läst böckerna på ett tag). Kändes som att hon bara blev bortglömd när han introducerade Melealina.
(sen är väl frågan hur man gör det 
Jag föreslår att man läser lite Michael Moorcock. Elric-böckerna är bra, men vad det gäller inspiration för själva dimensionsflängandet föreslår jag de tre första Corum-böckerna. Tyckte inte om dimensionsresor alls innan jag hade läst de böckerna, nu är jag ganska klar på hur det ska gå till och ser fram emot lite besök i multiversum (flygande pyramider, eller dimensionsskepp? Bara att välja!).
Jag föreslår att man läser lite Michael Moorcock. Elric-böckerna är bra, men vad det gäller inspiration för själva dimensionsflängandet föreslår jag de tre första Corum-böckerna. Tyckte inte om dimensionsresor alls innan jag hade läst de böckerna, nu är jag ganska klar på hur det ska gå till och ser fram emot lite besök i multiversum (flygande pyramider, eller dimensionsskepp? Bara att välja!).
Milrik
Veteran
Jag har läst dem, men frågan var väl mer hur Granström skulle göra för att få dimensionsresandet och bli intressant. Som det är skrivit så funkar det inte alls, och helst ska man ju slippa sitta och "plugga" in en massa innan man kör ett köpt äventyr. Annars kan man ju lika gärna göra ett eget. <img src="/images/icons/cool.gif" border=0 width=15 height=15>
Tycker det e lite synd att man slarvade bort en så pass bra äventyrsintrig genom att ge ut ett hafsarbete helt enkelt.
Milrik av Remos
Tycker det e lite synd att man slarvade bort en så pass bra äventyrsintrig genom att ge ut ett hafsarbete helt enkelt.
Milrik av Remos
Milrik
Veteran
Absolut, och det skulle vara väldigt intressant att se hur en omskriven kampanj skulle se ut idag (också med tanke på diskussionerna på Trakorien-listan, där det kommit många häftiga förslag. B.la införandet av krut!).
Jo, fast krut i fantasy är väl jag ingen direkt fan av. Men visst skulle hela serien vara i behov av en rejäl revidering...
Men mest är jag ledsen över hur han behandlar den där stackars isprästinnan (har inte läst böckerna på ett tag). Kändes som att hon bara blev bortglömd när han introducerade Melealina. [/]
*hehe* Tja, Perrima slutade väl iaf sitt liv bättre än vad hon började det i "Den femte konfluxen"...
Melealina ja...där såg man verkligen hur hon förändrades från äventyr till äventyr.
Milrik av Remos
Jo, fast krut i fantasy är väl jag ingen direkt fan av.
Men visst skulle hela serien vara i behov av en rejäl revidering...Men mest är jag ledsen över hur han behandlar den där stackars isprästinnan (har inte läst böckerna på ett tag). Kändes som att hon bara blev bortglömd när han introducerade Melealina. [/]
*hehe* Tja, Perrima slutade väl iaf sitt liv bättre än vad hon började det i "Den femte konfluxen"...
Melealina ja...där såg man verkligen hur hon förändrades från äventyr till äventyr.
Milrik av Remos