Ryng Silverkorp
Veteran
Det är ju nästan sorgligt. Att spelare och spelledare som lirat längre än vad jag gått utan blöjor VERKAR tycka att engelska är tufft eller något i den stilen.
Men det är inte något nytt, jag vet att spelare som spelat engelska spel OFTA tycker att de engelska spelen är bättre än svenska, BARA för att de är på engelska ... märkligt.
Ett rollspels språk avgör väl inte om det är bra eller inte.
Och visst i dagens svenska finns det massor av lånade termer och uttryck, det kan man tycka vad man vill om. Men jag tycker att det på sett och vis är lite tragiskt att språkbruket har utvecklats i denna riktning.
Man behöver ju inte vara patriot för att vilja värna en smula om vårt fina språk.
Att sedan prata svengelska i rollspel eller tabletopp är nog ett fenomen som förutom den oerhörda status det har, beror på att med/motspelarna förstår vad man menar.
Warhammer: Jag movar min dwarfs en inch framåt och weelar dem åt vänster. Sen chargar jag dom där trollen med mina slayers. Å nej magicfejs, vi kan hoppa över den va, kör din törn istället.
Ja det är ju så många (inkl mig själv) pratar. Men jag tycker att det är en viss skillnad mot rollspel. I Warhammer sker det av lättja eller nåt.
När jag var med och lirade vampire så tyckte jag lite på skoj att vi kunde kalla det "vampyrmaskeraden". Men det gick ju inte, otänkbart. I spelmötena var det fullt av dodchar, rålls och andra häftiga saker med häftiga namn; fårtitjud, selärity och allt vad det hette.
Personligen tyckte jag inte det var så himla häftigt, inte ett dugg faktiskt. Det känndes bara som alla försökte vissa hur trendigt inne på det nyaste trendspelet de var - aptrist och inte alls imponerande.
Visst kan svengelska fungera bra i vissa sammanhang och situationer, som typ i mutant där det i min egen enkla mening kan vara något stämmningsbildande, men inte direkt häftigt eller så.
Slutligen så kan man ju oxå tycka att andra typer av "språkmissbruk" är tråkigt, men det är ju så att man vänjer sig vid det. Jag "jiddrar" en hel del me "såfta" uttryck i min vardag, det blir så ibland när man inte vill vara allt för annorlunda, kanske svagt, men det blir lätt så ändå.
MEN! När vi spelar rollspel (då främst fantasy (eng igen)) så talar jag inte svengelska, jag tycker inte det hör hemma där och det tillför inte mig något.
ALLTSÅ jag tycker inte det är fel att använda slanguttryck, eller svengelska uttryck, även om jag tycker det är lite sorgligt att det blir så. Det spelar ingen roll att det heter spell eller vad det nu är det heter. I rollspel använder jag ordet besvärjelse, trollformel eller vad som nu passar in.
Men det är inte något nytt, jag vet att spelare som spelat engelska spel OFTA tycker att de engelska spelen är bättre än svenska, BARA för att de är på engelska ... märkligt.
Ett rollspels språk avgör väl inte om det är bra eller inte.
Och visst i dagens svenska finns det massor av lånade termer och uttryck, det kan man tycka vad man vill om. Men jag tycker att det på sett och vis är lite tragiskt att språkbruket har utvecklats i denna riktning.
Man behöver ju inte vara patriot för att vilja värna en smula om vårt fina språk.
Att sedan prata svengelska i rollspel eller tabletopp är nog ett fenomen som förutom den oerhörda status det har, beror på att med/motspelarna förstår vad man menar.
Warhammer: Jag movar min dwarfs en inch framåt och weelar dem åt vänster. Sen chargar jag dom där trollen med mina slayers. Å nej magicfejs, vi kan hoppa över den va, kör din törn istället.
Ja det är ju så många (inkl mig själv) pratar. Men jag tycker att det är en viss skillnad mot rollspel. I Warhammer sker det av lättja eller nåt.
När jag var med och lirade vampire så tyckte jag lite på skoj att vi kunde kalla det "vampyrmaskeraden". Men det gick ju inte, otänkbart. I spelmötena var det fullt av dodchar, rålls och andra häftiga saker med häftiga namn; fårtitjud, selärity och allt vad det hette.
Personligen tyckte jag inte det var så himla häftigt, inte ett dugg faktiskt. Det känndes bara som alla försökte vissa hur trendigt inne på det nyaste trendspelet de var - aptrist och inte alls imponerande.
Visst kan svengelska fungera bra i vissa sammanhang och situationer, som typ i mutant där det i min egen enkla mening kan vara något stämmningsbildande, men inte direkt häftigt eller så.
Slutligen så kan man ju oxå tycka att andra typer av "språkmissbruk" är tråkigt, men det är ju så att man vänjer sig vid det. Jag "jiddrar" en hel del me "såfta" uttryck i min vardag, det blir så ibland när man inte vill vara allt för annorlunda, kanske svagt, men det blir lätt så ändå.
MEN! När vi spelar rollspel (då främst fantasy (eng igen)) så talar jag inte svengelska, jag tycker inte det hör hemma där och det tillför inte mig något.
ALLTSÅ jag tycker inte det är fel att använda slanguttryck, eller svengelska uttryck, även om jag tycker det är lite sorgligt att det blir så. Det spelar ingen roll att det heter spell eller vad det nu är det heter. I rollspel använder jag ordet besvärjelse, trollformel eller vad som nu passar in.